blogg hjärta mobil = sant?

Här har jag i godan ro bloggat två blogginlägg idag, och nu när jag kollar, så finns inte ett enda av dem här på bloggen.

WTF!

Detektivarbete påbörjas.

Lunch i bilen

Jag är på väg hem från dagens jobb och äter i bilen. Oh the glamour!





-bloggat med mobilen

Bloggar med min nya leksak

Den är så ny att jag knappt vet hur jag skall svara i telefon. Mycket oooh och aaah mest hela tiden.


-bloggat med mobilen

Hallo Terése!

Jag hittade till Terése jobb på lunchen. Kul!
Tänk om Amanda också varit här. Det hade varit pricken över i:et.

Överraskning

Tänkte överraska en person snart.

Vissa dagar tycker jag inte om dig

Lillebror vid läggdags.

-Mamma ska du läsa till mig idag?

-Ja.. jag tänkte det. Vill du att jag läser till dig?

-Neej... jag vill inte det. Jag vill att pappa läser.

-Jaha. Varför vill du inte att jag läser?

-Vissa dagar tycker jag om dig. Och vissa dagar tycker jag inte om dig. Och idag tycker jag inte om dig.

-....

-Fast jag tycker om dig idag mamma. Jo. men det gör jag. Jag tycker om dig idag!

Tänk om jag som vuxen skulle säga så till de jag inte gillar för tillfället.

-Näää... jag tycker bara inte om dig idag.

Jag kanske skulle prova det.

En bit av sommaren

Det tar visst aldrig slut

Förra helgen började med feber som höll i sig hela helgen. På måndag var jag feberfri och åkte till Västerbotten för att fotografera. Jobbade nonstop på dagis tills jag tappade rösten på tisdag kväll och fick tillbaka febern.
På onsdag var huvudvärken svår, men det var bara att sätta sig i bilen för att köra de 265 kilometrarna hem. Jag hann 30 km innan jag fontänkräktes på en vändplats dit jag panikslaget svängde in när jag kände illamåendet komma. Jag hann just precis bara öppna bildörren. Hann inte ens få av mig bältet. (Lite såhär, fast i bilen).

I morgon är det fredag och hej och hå, en hel vecka sedan som febern dök upp som en oannonserad extremt utmattande snyltgäst.

Ni märker att jag gnäller.
Jag tänker lite att man får göra det i sådana här lägen.
Förbannade feber!

(Och just ja. Lillebror har också feber.)

Godnattsaga

Vi läser för pojkarna varje kväll innan de somnar.
En av alla dessa ögonblick som jag alldeles för sällan fotograferar.

The bitch is back

Ingen bra dag idag.

Huvudvärk. Fortfarande en aning feber. Trött. Matt.
Resulterade i:

*Bråk med äkta make. Det där med att ta kritik från familjemedlemmar är inte min starka sida, oavsett om den är befogad eller inte.

*Bråk med pappa. Som faktiskt bara var förbi en kort sväng och var jättegullig och kom med en tidig julklapp och allt. Men jag pallade inte att börja diskutera huruvida det var en bra eller dålig idé att jag skulle vilja bo utomlands ett par månader om året eftersom jag föredrar varmare väder än midvinter i norrbotten. Det blev lite papa don't preach över det hela och jag stormade ut ur rummet och smällde tonårsaktigt i sovrumsdörren samtidigt som jag tänkte "herregud jag är 35 och kan bestämma själv!".

*Maratontittning av Glee och Greys Anatomy vilket givetvis resulterade i: Tåååraar, och en oändlig hög med tårar- och snorindränkt hushållpapper i mitt knä.

Vissa dagar är helt klart bättre om man får vara ensam med sig själv.

Inspiration

Självklart inspireras jag av andra fotografer, även om jag söker efter min egen stil och mitt eget bildspråk.

Ibland hittar jag guldkorn, men sällan fastnar jag så totalt som nu.

Martina Hoogland Ivanows bilder tar andan ur mig.
Jag vet inte vad det är riktigt.
Men sedan jag såg den här bilden för första gången i senaste numret av Fotografisk tidskrift så har jag tänkt på den ofta och känt mig tvungen att bläddra tillbaka och bara titta på den igen.

Foto: Martina Hoogland Ivanow

Det är dit jag vill nå.
Att hitta det där bildspråket som fastnar. Som man vill komma tillbaka till.
Jag vet att det är mycket begärt. Fotografi är dessutom så subjektivt.
Men jag jobbar på det.

Sons of Anarchy

Suck. WTF Jax. Var det där verkligen nödvändigt?
(ni som följer SoA vet vad jag pratar om).

Den första snön

föll natten mot torsdag. Vi körde till Piteå i snöstorm. 70 km i timmen på 110 väg. Sabina tog min kamera och dokumenterade ännu en morgon på väg till jobbet, men den här gången med snön yrande omkring oss.








Jag skulle fota lite björkskog, men hindrades av en djup bäck efter att jag plumsat i snön över en bred äng bakom viltstängslet längs E4:an. Tur att jag hade benvärmare, för skorna och mina tunna leggings var absolut inte anpassade för liknande exkursioner.

Maratonsömn

Jag har sovit 14 timmar i natt.
Först 10 timmar, sedan var jag vaken och åt en halvtimme, och sedan sov jag i 4 timmar till.

Fan vad less jag är på att vara sjuk.

Trycker på "tyck synd om mig" knappen

Jahaja. Feber igen.
Den här hösten verkar vara en ändlös lång sträcka av sjukdomar.
De går bara runt, runt, runt.

All work

Är just nu inne i en jobba, äta, sova, jobba, äta, sova, jobba, äta sova-vecka. S har kommit hit från huvudstaden för att jobba tillsammans med mig, och vi kliver upp före tuppen, kör 6 mil till Piteå, jobbar hela dagen och sedan kör vi hem igen.

Och nu är klockan halv elva och det är läggdags igen för att orka med ännu en jobbdag.
Vilken tur att jag älskar att jobba!

Poor little bunny

Jag skulle egentligen ha varit i Umeå den här helgen för utbildning i bokföring, men eftersom situationen hemma ser ut ungefär som i klippet ovan just nu, så fick jag snällt stanna hemma och ta hand om barnen istället.
Maken är inne på dag 6 med feber nu.
Själv skall jag försöka göra det bästa av situationen och jobba lite och bygga ihop lite garderober i det här bombnedslaget.

I kväll kommer Sabina upp från stora hufvudstaden och skall bo hos mig en vecka samtidigt som vi båda jobbar på en skola i Piteå. Det skall bli kul.

Varför det är skralt med blogginläggen

...jag skall upp 05:00 för att köra till Överkalix i morgon bitti. Det är inte ens morgonradio då. Det är fortfarande NATTradio, vilket är en aaaning för tidigt faktiskt. Men hey, jag får betalt. Wiiiih!

Hemma lämnar jag barn som numera är friska, men en man som är febrig, sjuk och väldigt ynklig.

Lillebror konstaterar

-"Mamma. Svart är mörkt. Vitt är ljust. Och brunt är brunt. Och gult är fult."

Sen bakade vi brownies och han påpekade hela tiden att "mamma, jag fixar det här", så jag hjälpte bara till lite och sen åt jag alldeles för mycket och nu ångrar jag mig.

Kärlek, alvedon och lite film så känns det bättre

Vid lunchtid ringde de från dagis och berättade att Lillebror har feber. D hämtade hem honom och nu ligger han med 39.5 graders temp, slapp som en liten uppfiskad sill i soffan och ser på Ponyo. (Som för övrigt är en riktigt bra tecknad film för hela familjen. Kolla trailern här nedan).

Away and back

Det är tidiga morgonar på väg bort i dimman. Eftermiddagar på väg hem via vägar som skuggas randiga av den låga solen. Än så länge sitter de flesta löven kvar på träden.

En potta i fickan skulle kanske vara något...

Varför blir jag alltid jättedålig i magen på IKEA?

Jag har hittills aldrig varit på IKEA utan att tvingas springa till toan i vild panik när det plötsligt blir bråttomt, bråttomt.

Känns dessutom sådär lagom kul första helgen i månaden, när varuhuset är packat med folk och jag får kryssa fram mellan kundvagnarna, med kallsvetten sipprande i pannan, på jakt efter första bästa toalett.

WTF is up with that?

Det är aldrig försent att börja med något nytt. Eller?

Jag har ju som bekant börjat dansa streetdance.
Jag har alltid gillat att dansa och haft lätt för att lära mig.
Men.
Herregud.
Det är inte lätt att försöka hoppa omkring som MC Hammer , när man mest känner sig lika smidig som Carl här nedan.
Hur gick det här till undrar jag. Sen när tyckte min kropp att det var dags att sluta hänga med huvudet?