Så fruktansvärt. Men så ärligt och vackert och omtänksamt förevigat och beskrivet. Jag känner så mycket sorg för dessa människor, för deras hopplöshet och ensamhet och vetskap att det aldrig kan bli bra. Och då menar jag handikappen eller cancern eller de otäcka oräddbara missbildningarna. Jag menar deras land. Utan hopp. Utan framtid. Vitryssland som en del av forna Sovjet. Kan vi göra något för att hjälpa?
Fruktansvärd skräckpropaganda. Resultatet av giftiga utsläpp från ett raffinaderi som brunnit eller felaktiga mediciner eller sjukdomar som drabbar folk över hela jorden. Kanske Tjernobyl. Ingen vet och så går det till när man gör skräckpropaganda
När jag inte fotograferar så jobbar jag som utbildare i Första Hjälpen och HLR. På fritiden roar jag mig med att baka eller jobba frivilligt som första hjälpare, uppdragsledare och gruppledare för en Första hjälpen-grupp inom Röda Korset. Jag är nördigt insnöad på TV-serier och film och vägrar promenera utan bra musik eller en spännande bok i mp3-spelaren. De tre ungarna och maken är inklämda i ett radhus i Luleå, med en kombi parkerad utanför. Har tagit tag i övervikten som har krupit sig på och jobbar nu med hjälp av Xtravaganza på att bli lika vältonad som Missy Peregrym. Drömmer stort med andra ord..
Så fruktansvärt. Men så ärligt och vackert och omtänksamt förevigat och beskrivet. Jag känner så mycket sorg för dessa människor, för deras hopplöshet och ensamhet och vetskap att det aldrig kan bli bra. Och då menar jag handikappen eller cancern eller de otäcka oräddbara missbildningarna. Jag menar deras land. Utan hopp. Utan framtid. Vitryssland som en del av forna Sovjet. Kan vi göra något för att hjälpa?
SvaraRaderaTack för att du visade.
Fruktansvärd skräckpropaganda. Resultatet av giftiga utsläpp från ett raffinaderi som brunnit eller felaktiga mediciner eller sjukdomar som drabbar folk över hela jorden. Kanske Tjernobyl. Ingen vet och så går det till när man gör skräckpropaganda
SvaraRaderaA Stoltz