Concealer någon?

Help.

Jag är i svår nöd och behöver köpa en concealer a.s.a.p.
Dessa tidiga morgonar och så vidare (knappast beroende på åldern, jag är UNG banne mig..) gör inte direkt underverk med min spegelbild.

Jag ber er på mina bara knän att ge mig tips på en riktigt bra concealer som döljer mörka ringar under ögonen.

Situation: Mörk kolasås

Maken: Jag kan inte sluta äta den här såsen fast jag är mätt. Jag tror jag kan äta den tills jag kräks.

Det är fördelen/nackdelen med att vara gift med mig. Det gäller att ha hög ämnesomsättning för att kunna hantera det rent tvångsmässiga kaloriintaget emellanåt.
Moahahahahha.

Situation: fredag

Fredagkväll and all I can deal with är lite Rocky Road-glass med min mörka kolasås och min äkta make med tvättbrädemage.
Inget alls att klaga på med andra ord.

Efter jobbet är jag som en zombie

Yey. Galet buisy.
Fotografera, fotografera, fotografera.
67kg utrustning som ska med varje dag och sättas ihop och plockas ner på snabbast möjliga tid. Jag är helt svettig av ansträngning hela dagen. Goddammit om inte det här jobbet bränner kalorier då vet inte jag.
Dessutom är det roligt och jag trivs riktigt bra!

Men nu är klockan 06:23 och jag måste rusa till jobbet.

Tjing tjong långkalsong.

På väg hem...

Passerar Ö-vik. Klockan närmar sig sex på kvällen. Det har regnat hela vägen från Falun, och roligare än såhär blir det inte idag. Har jag tur så är jag hemma till midnatt.

Ord och inga visor

Lillebror står och trycker i ett hörn och jag ser att det är nummer två på gång. Just nu jobbar vi på att han skall sluta med blöjor så jag ber honom att gå på toa i stället.

"Ska du inte gå på toa istället?" frågar jag honom.
"Nej"
"Det är ju mycket bättre att bajsa på toa än att bajsa i blöjan!"
"Men nu blir det såhär, mamma"

Men är jag tillbaka på banan eller är jag!

Ja, jag säger då det gott folk. Klart jag anade att det skulle vara najs med ett jobb efter arbetslöshet och gud vete allt skit som hindrat mig i min kariääääär. Men ändå. Jag kommer på mig själv och hajar fortfarande till med jämna mellanrum över insikten att jag faktiskt kommer att få fucking lön i slutet av den här månaden! Ingen duharnutredagarkvartillsdublirutförsäkrad och ingen nusänkervidinersättningtillsduinteensharrådmedblodpudding.
Jag har ett joooobbbb och jag får lööööön.

Fifan vad det känns bra.

Ikväll packar jag mina väskor igen och imorgon bitti drar jag vidare till dalarna och fotar en vecka.

OMG

Solen skiner!
Ut fort som fan. Det kanske är sommarens sista två timmar som försvinner nu.

På väg hem!

I can't wait...

Ikväll: sista kvällen.

Imorgon: äntligen hemåt igen.

Jag längtar.

Studentliv

Dagarna går rasande fort här i södra norrland.
D skickar underbara bilder och filmer på barnen och sig själv till mig. Det värmer verkligen i hjärtat. Innan jag åkte hade jag en klump av ångest i magen av att vara borta från familjen så länge, men jag har faktiskt inte ens hunnit längta hem tack vare bråda dagar på internutbildningen och otroligt trevliga nya vänner som håller mig sysselsatt med fantastiskt sällskap.

Jag lever studentliv några dagar. Det känns märkligt att bo i korridor med eget litet rum med toa, men med gemensamt kök och vardagsrum.
Det fungerar jättebra, om man bortser från den märkliga snubben med den hasande gången som glider omkring på området och känner på dörrar, röker fimpar från marken och plockar i andras mat. Han verkar inte helt hundra i huvudet och ger både mig och alla andra kalla kårar.

Annars är allt bara coolt. Det coolaste av allt är att jag ju faktiskt får lön och får jobba med något som jag verkligen tycker om! Det är UNDERBART.

Fotografera mera

Här tillbringar jag mina dagar just nu. Väldigt trevligt men jag är trött som en gnu.

Soon on the road

Jag är galet trött. Kom i säng strax före åtta i morse efter tredje dagen av jobb för Röda Korset på Luleå kalaset.
Det var hektiskt, kul, intensivt och givande. Som vanligt med andra ord.

I eftermiddag åker jag söderut för internutbildning på mitt nya jobb som börjar i morgon.
Jag känner redan att det värker lite i magen av att vara borta från familjen i två veckor. Det blir första gången jag är utan dem så länge.

Nu: packa.