Julfascisten Amanda har skrivit världens bästa råd till alla som undrar hur man dekorerar en julgran på bästa sätt. Underbart!
Nu: dra ytterkläderna på mig och yngsta sonen och åka raka vägen till Rusta för att köpa ny julgransbelysning. Det kliar redan i fingrarna och jag vill klä gran nuuu, men eftersom vi alltid har en riktig gran så måste jag vänta till strax innan julafton. Pojkarna skall i år få varsin liten gran att ha på sina rum som de får klä hur de vill.
Det skall börjas i tid om de granpyntare skall bli.
måndag, november 30, 2009
fredag, november 27, 2009
Det nalkas mot jul
Förutom ett besök på arbetsförmedlingen så har jag julpyntat lite idag. Inget märkvärdigt, bara hängt upp adventsstjärnor i några fönster tillsammans med en extatisk treåring som oavbrutet har pratat om tomten. Han har kommit med den ena tomtehistorien efter den andra.
-Om en månad kommer det ganska många tomtar.
-Kommer det inte bara en tomte?
-Nej. Först kommer bara en tomte. Och SEN, sen kommer en NY tomte.
-Den nya tomten åkte skoter här bakom förra året och så gjorde han en back flip. Det såg jag.
Fantasin är det inget fel på iallafall.
-Om en månad kommer det ganska många tomtar.
-Kommer det inte bara en tomte?
-Nej. Först kommer bara en tomte. Och SEN, sen kommer en NY tomte.
-Den nya tomten åkte skoter här bakom förra året och så gjorde han en back flip. Det såg jag.
Fantasin är det inget fel på iallafall.
tisdag, november 24, 2009
Om inte berget kan komma till Muhammed osv.
-Mammaaaa, det luktar illa hääääär!
Storebror gastar vid datorn och jag går från köket och middagen som står på spisen för att se efter vad som står på.
Sensmoral: En potta är praktisk att ha eftersom man kan ta med sig den och bajsa där man kan få sällskap.
Storebror gastar vid datorn och jag går från köket och middagen som står på spisen för att se efter vad som står på.
Sensmoral: En potta är praktisk att ha eftersom man kan ta med sig den och bajsa där man kan få sällskap.
fredag, november 20, 2009
New Moon
Om en timme är det äntligen dags för filmpremiären som Storasyster och jag har väntat på. Äntligen! Jag känner mig som en förväntansfull fjortis.
torsdag, november 19, 2009
Godishägring
-"Mamma, är det lördag idag?"
-"Nej, idag är det torsdag."
-"Är det torsdag idag? Varför det? Varför är det inte lördag? Jag vill att det skall vara lördag."
-"Nej, idag är det torsdag."
-"Är det torsdag idag? Varför det? Varför är det inte lördag? Jag vill att det skall vara lördag."
måndag, november 16, 2009
10 dagar
Mina barn har fått en kusin.
En liten, liten kusin, som är släktens lilla mirakel. Tio dagar gammal kämpar han sig uppåt på viktkurvan från födslovikten på 480 gram.
För tio dagar sedan hade magen precis börjat puta och de första sparkarna känts i magen. Men då i 22 graviditetsveckan kom värkarna, och fyra dagar senare gick inte förlossningen längre att hejda.
Dygnet runt går tankarna till lilla kusinen, och varje gång ett sms piper till i mobilen, så håller vi alla andan. Ständigt under vattenytan tills goda nyheter ger oss luft.
Idag är allt väl.
Och här hemma fortsätter vi att hålla tummarna att vi någon dag får träffa lilla kusinen.
Idag har det gått hela tio dagar sedan han föddes.
Varje dag är ett mirakel.
En liten, liten kusin, som är släktens lilla mirakel. Tio dagar gammal kämpar han sig uppåt på viktkurvan från födslovikten på 480 gram.
För tio dagar sedan hade magen precis börjat puta och de första sparkarna känts i magen. Men då i 22 graviditetsveckan kom värkarna, och fyra dagar senare gick inte förlossningen längre att hejda.
Dygnet runt går tankarna till lilla kusinen, och varje gång ett sms piper till i mobilen, så håller vi alla andan. Ständigt under vattenytan tills goda nyheter ger oss luft.
Idag är allt väl.
Och här hemma fortsätter vi att hålla tummarna att vi någon dag får träffa lilla kusinen.
Idag har det gått hela tio dagar sedan han föddes.
Varje dag är ett mirakel.
Work in progress
Jahaja. Då var man inskriven på arbetsförmedlingen igen.
Nu gäller det att fundera, planera och kalkylera på framtiden.
Nu gäller det att fundera, planera och kalkylera på framtiden.
söndag, november 15, 2009
I stormens öga
Jag är så in i dödens trött och sliten idag. Trots att jag var hemma redan vid midnatt som askungen, men med båda skorna kvar på fötterna. Det blev en extremt lugn och beskedlig kväll igår. Endast en öl och en drink. Men hey, det räckte bra för mig. Väldigt trevligt var det hursomhelst. Känner hur mycket jag saknar att träffa Anna oftare när vi väl träffas.
Idag har dagen varit skit hittills. Jag har bråkat både med Storebror och med maken om bråket med Storebror och jag känner mig så jäkla matt och less på att det skall vara så förbannat komplicerat att vara förälder emellanåt.
Alla dessa konflikter suger musten ur mig.
Idag har dagen varit skit hittills. Jag har bråkat både med Storebror och med maken om bråket med Storebror och jag känner mig så jäkla matt och less på att det skall vara så förbannat komplicerat att vara förälder emellanåt.
Alla dessa konflikter suger musten ur mig.
lördag, november 14, 2009
fredag, november 13, 2009
Spöket i hörnet håller mig vaken
"Det går nog över" säger vi till varandra och ber till gudarna att vi denna natt skall få sova.
Av någon anledning (åldern, åldern, åldern) så har Lillebror blivit livrädd för ljud efter operationen. Det enda jag kan tänka mig är att han på uppvaket stördes och blev rädd så många gånger när pulsmätaren på fingret ramlade av eller inte hade kontakt och maskinen började larma, samtidigt som han mådde illa, kräktes och var morfindåsig. Efter det har han varit livrädd för allt som har med larm och visslingar att göra. Han har börjat prata mycket om brandlarm och eld, och vågar nästan inte sova för att han är så rädd. Han vaknar flera gånger per natt och är i upplösningstillstånd och pratar om larm och eld och "spöket som står där i hörnet" och så pekar han mot garderoben som står i ett hörn i hans rum. Jag tröstar och säger att allt är bra och att det inte finns några spöken. (Vid de tillfällena hoppas jag verkligen att det inte är så att det verkligen står ett spöke där som bara han kan se).
Självklart är det synd om stackarn som är så rädd. Men jag erkänner villigt att jag är så lagom road mitt i natten när jag varje halvtimma måste kliva upp för att trösta. Men, men. A mom's gotta to, what a mom's gotta do.
Av någon anledning (åldern, åldern, åldern) så har Lillebror blivit livrädd för ljud efter operationen. Det enda jag kan tänka mig är att han på uppvaket stördes och blev rädd så många gånger när pulsmätaren på fingret ramlade av eller inte hade kontakt och maskinen började larma, samtidigt som han mådde illa, kräktes och var morfindåsig. Efter det har han varit livrädd för allt som har med larm och visslingar att göra. Han har börjat prata mycket om brandlarm och eld, och vågar nästan inte sova för att han är så rädd. Han vaknar flera gånger per natt och är i upplösningstillstånd och pratar om larm och eld och "spöket som står där i hörnet" och så pekar han mot garderoben som står i ett hörn i hans rum. Jag tröstar och säger att allt är bra och att det inte finns några spöken. (Vid de tillfällena hoppas jag verkligen att det inte är så att det verkligen står ett spöke där som bara han kan se).
Självklart är det synd om stackarn som är så rädd. Men jag erkänner villigt att jag är så lagom road mitt i natten när jag varje halvtimma måste kliva upp för att trösta. Men, men. A mom's gotta to, what a mom's gotta do.
torsdag, november 12, 2009
Tur att det bara var vanlig tusch
Det blev svårt för Storebror att hävda att Lillebror orsakat allt detta själv, eftersom han taggat brorsan med både en smiley och sitt omisskännliga "S" som han skriver överallt, "Bara för att det ser coolt ut".
onsdag, november 11, 2009
Häxan surtant?
Ameh. Jag försöker verkligen att tänka positivt och vara otroligt tacksam över att den här vaccineringen förhoppningsvis håller Svininfluensan borta från vårt arma hem. Men det är svårt att känna sig tacksam när biverkningarna gör att jag känner mig sjuk på riktigt idag, Storebror ligger gnällig i soffan och Lillebror ligger fortfarande och sover efter att ha väckt sin arma mor och far ett dussin gånger inatt för att desperat informera att: "Mamma, Pappa, Det går inge braaaaaa!", och jag antar att han då syftat på att han inte kan ligga på sin högra arm, vilket inte jag heller har kunnat. Arm schmarm.
Så nu är jag trött, grinig och hängig, och det är fan i mig inte lätt att vara positiva supermorsan idag. Jag känner mig mer som Häxan Surtant.
Så nu är jag trött, grinig och hängig, och det är fan i mig inte lätt att vara positiva supermorsan idag. Jag känner mig mer som Häxan Surtant.
tisdag, november 10, 2009
Vaccinering schmaccinering
Då var hela familjen vaccinerad. Hepp!
Känns bra förutom att jag har jävligt ont i armen.
Note to self: Nästa gång tag vaccin i vänster arm.
Känns bra förutom att jag har jävligt ont i armen.
Note to self: Nästa gång tag vaccin i vänster arm.
söndag, november 08, 2009
Man får vara glad åt det lilla
Farsdag och barnkalas hela dagen lång.
Ungarna tjorvar vid läggdags och vägrar somna. De har precis slocknat så jag gissar att det inte blir någon piece of cake att väcka dem imorgon. Man får vara glad att de är friska och mår bra iallafall även om de fräser och spottar omkring sig innan blodsockerhalten är återställd efter frukost.
Ungarna tjorvar vid läggdags och vägrar somna. De har precis slocknat så jag gissar att det inte blir någon piece of cake att väcka dem imorgon. Man får vara glad att de är friska och mår bra iallafall även om de fräser och spottar omkring sig innan blodsockerhalten är återställd efter frukost.
lördag, november 07, 2009
Hello Kitty!
Hello Kitty-tårta till en liten Filippa som fyllde 5 år.
Prinsesstårta a'la Ina med jordgubbssylt och täckt med marshmallowsfondant istället för marsipan.
Prinsesstårta a'la Ina med jordgubbssylt och täckt med marshmallowsfondant istället för marsipan.
fredag, november 06, 2009
Jag har lärt mig
att se till att köpa hem hämtmat dagar då jag bakar tårta. Det blir så vansinnigt trångt och surigt i köket. Maken är varken förtjust i att bli fräst åt för att han är i vägen eller att vara utan mat. Det löser man bäst genom att köpa hem färdigt så han kan hålla sig borta.
Ikväll är det nämligen dags för ännu en Hello Kitty-tårta. Och kockar middag gör McDonalds.
Ikväll är det nämligen dags för ännu en Hello Kitty-tårta. Och kockar middag gör McDonalds.
onsdag, november 04, 2009
Zombie
Galet, galet trött. Nu har jag varit hemma med en nyopererad treåring i lite drygt en vecka och det återstår två veckor. Jag känner mig chockad över hur trött jag är. Alldeles tömd på energi ligger jag i soffan och svarar enstavigt på sonens tappra försök att engagera mig i leken med duplo. Att det skulle vara jobbigare att vara hemma än på jobbet känns minst sagt förvånande. Who knew? liksom.
Fick förresten beröm häromdagen i telefon när jag ringde till Storebrors skola. De var visst jättenöjda med skolfotona. "Verkligen Jättefina". Härligt med beröm. Jag suger åt mig som en svamp.
Fick förresten beröm häromdagen i telefon när jag ringde till Storebrors skola. De var visst jättenöjda med skolfotona. "Verkligen Jättefina". Härligt med beröm. Jag suger åt mig som en svamp.
måndag, november 02, 2009
Och jag som bara vill träna
En mittimellandag idag. Igår kalasade vi så det stod tårta ur öronen på oss. Idag fortsätter vi på tårtrester och den sushimiddag som Storebror beställde till igår men som vi bestämde oss för att skjuta på en dag med tanke på hur illa vi redan mådde av all tårta och alla bullar.
Imorgon fyller Lillebror 3 år, så då fortsätter kalasandet såklart.
Jag ringde nyss till förskolan för att informera om att Lillebror skall vara hemma ett par veckor till på grund av infektionsrisken efter operationen, och fick veta att det nu går svininfluensa på avdelningen. Jag känner mig faktiskt jäkligt orolig över att någon av oss andra skall dra på oss svinisen och dra hem den till Lillebror. Försöker intyga mig själv om att det inte är någon idé att oroa sig i förväg för något som inte har hänt. Men ni vet hur det är. Huvudet säger en sak och magkänslan en annan.
Nu skall jag ta en bit tårta till och låtsas som att det regnar.
Imorgon fyller Lillebror 3 år, så då fortsätter kalasandet såklart.
Jag ringde nyss till förskolan för att informera om att Lillebror skall vara hemma ett par veckor till på grund av infektionsrisken efter operationen, och fick veta att det nu går svininfluensa på avdelningen. Jag känner mig faktiskt jäkligt orolig över att någon av oss andra skall dra på oss svinisen och dra hem den till Lillebror. Försöker intyga mig själv om att det inte är någon idé att oroa sig i förväg för något som inte har hänt. Men ni vet hur det är. Huvudet säger en sak och magkänslan en annan.
Nu skall jag ta en bit tårta till och låtsas som att det regnar.
söndag, november 01, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)