Nu har hela dagen gått nästan och jag har inte hunnit ett dugg av det jag hade tänkt göra idag (igår) egentligen.
Jag är expert på att skjuta upp saker.
Vid det här laget hade jag planerat att jag skulle ha:
1. Städat.
2. Planerat maten.
3. Handlat.
4. Bakat en del.
Jag har gjort följande:
1. Planerat maten.
Jag skulle bara ut och planera maten i trädgården, eftersom solen sken... och då såg jag ogräset runt rabatten och kom på att "trimmern, den går ju snabbt att köra" och så gjorde jag det. Men först fick ungarna hjälpa till att flytta undan dekorationsstenarna runt rabatten (okej som egentligen är där för att stötta upp den fula gröna plastkanten, och stenarna är lika fula dom också, men är man fattig så är man), sen trimmade jag. Då kom Lilleman på att han ville cykla lite, så då hjälpte jag honom med det ett tag tills Sambon kom hem. Då var klockan plötsligt middagsdags sedan länge och jag krängde ihop korv och makaroner. Därpå vaknade Lilleman skrikande, det blev läggdags för barnen och jag hamnade i soffan för att planera maten och skriva middagslistan eftersom jag skulle åka och handla innan affären stänger. "Det är lungt, jag hinner" tänkte jag när A ringde och rapporterade om dagens anhörigmöte i Göteborg. Helt plötsligt är klockan halv elva och affären stänger om en halvtimma. Jag har inte städat klart alls, än mindre handlat eller bakat. Nu återstår ett sista desperat försök till damage control inför morgondagen. I'm panicking!
onsdag, juni 08, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar