...

En vän till mig, min väns bästa vän, gick hastigt bort för ett par veckor sedan. Outsägligt sorgligt, tragiskt. Självvalt.

Jag tänker mycket på alla dessa trasiga änglar. Alla dessa unga människor vars liv knappt har hunnit börja. Som så gärna vill leva ett lyckligt liv, men har så ont i själen att de inte orkar. Unga människor som skär sig i armarna för att det gör så ont inuti. Som har drömmar om framtiden, men som inte orkar härda ut smärtan och vänta tills den lättar. Trots många nära vänner och familj som stöttar och finns där.

Det går ett stråk av sorg genom mig den här morgonen när jag går in på Facebook.

hjälp henne att hitta fler vänner

Facebook-kontot finns kvar, men inte J.
Så outsägligt hemskt och sorgligt.

Den här är till dig.

Well I've been twisting to the sun and the moon
I needed to replace
The fountain in the front yard is rusted out
All my love was down
In a frozen ground

There's a black crow sitting across from me
His wiry legs are crossed
He is dangling my keys, he even fakes a toss
Whatever could it be
That has brought me to this loss?