onsdag, november 17, 2010
Vägskäl
Dagens musikinspiration.
På andra sidan mitt fönster är världen vit, grå och rosa. Termometern i bilen visade -16 grader imorse. Trots att jag är född och uppvuxen här uppe i Norrbotten så vänjer jag mig aldrig. Hur vacker vintern än är så känns det som att jag inte kan andas när temperaturen kryper ner under -10. Luften blir så torr och varje andetag känns bristfällig.
Jag har varit och träffat en hälsokonsulent för Xtravaganza idag. Jag skall tänka igenom om det är vad jag verkligen vill göra innan jag bestämmer mig. Men något drastiskt behöver jag. Imorse sade Frank -"Mamma, du är lika tjock som morfar!", (som i sin tur skulle kunna tävla med jultomten om rundaste kroppshyddan). Det känns inte okej. Inte okej alls.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag som tycker det är kallt här med -2...alla har vi våra problemområden. Själv sitter jag och försöker vänja mig vid att ha glasögon ha ha ha det är åldersrelaterat!!!Så kul är det att bli gammal(42). Ha det i kylan!
SvaraRaderaKram
-16 är verkligen jobbigt.
SvaraRaderaJahaja. Åldersrelaterade glasögon. Ja, men då vet jag att det snart är dags för mig också. Vi är ju släkt. ;-)