Fest med hand-i-kapad bror.

Jag har kommit hem idag efter att ha spenderat hela helgen hos min kära lillebror i Umeå som hade rejält 30års kalas lite i efterhand.

Det var meningen att vi skulle spela paintball, basta och sedan ha party, men av planerna blev det bara bastu och party för mig och brorsan eftersom han, (för att få maximal uppmärksamhet under kvällen givetvis), högg sig själv med en yxa i vänsterhanden en timma innan vi skulle på paint ball. Så som den schyssta storasyrra jag är körde jag min kära bror i ilfart till akuten där de fick sy ihop de två senorna på ovansidan av pekfingret som han lyckats hugga av. Den ena var helt av och den andra var av till 90%. Vi blev sittande på akuten i tre timmar medan de andra roade sig med att skaffa blåmärken och stuka fötter (det sistnämnda var maken givetvis). Men jag måste säga att trots att ett tomt rum på akuten inte är sådär jätteroligt så var det faktiskt väldigt intressant att i detalj kolla när handkirurgen sydde ihop brorsan igen. Sjukvård är coolt.



Hursomhelst så var det en väldigt trevlig fest och jag wailade på i singstar bäst jag kunde trots röstbortfall, men det verkade alla andra också lida av så det var väldigt jämnt ändå. Nu är jag fast övertygad om att vi absolut måste skaffa PS2 hem så att vi kan ha både Singstar och Guitar hero som underhållning. Jag kör med argumentet att PS2 ger livskvalitet när maken muttrar om pengar. Men hur det sedan blir i slutändan återstår att se.
Förhandling pågår.