Sovmorgon

Jag trodde nästan att han dött... för ungen sov till 08.45 imorse. Sedan var han glad som en lärka i ett par timmar.

Tänk om han kunde fatta att han behöver sova sådär varje dag för sitt eget (och sina föräldrars) bästa.

Tyfus?

Tyfus, eller så har han bara fått tag på Storebrors tuschpenna.

Hur mycket är för mycket?

Med lite panik bubblande strax under huden inser jag att D måste iväg och jobba några timmar imorgon. Jag undrar hur skall jag klara mig själv med vildingarna här hemma även om han bara blir borta några timmar.

På onsdag är det dags för läkarbesök igen och jag måste ändå ha en vettig analys av ryggen tills dess. Hur mycket klarar jag mig ensam med Lillebror? En dag, en halv dag, en timma, ingenting alls? Det varierar så mycket beroende på belastningen. Och sen sitter jag där och stammar framför doktorn och försöker att inte vara till besvär, trots att jag har ont.

Jag avskyr att gå till doktorn.

Jag vill bli frisk.

Snart!

Imorgon kommer Storasyster hem igen efter att ha varit tre veckor hos sin pappa. Jag längtar helt galet mycket.

Dagens ungdom

"Bää, bää svarta get, var det du som skeeet"

"Bää, bää vita lamm, gick på restaurang...vet du vad han gjooorde, bajsa under booordeeet..."



(Storebror och grannpojken sjunger.)

Bebisen

Älskade, underbara Lillebror.

Sova

Lillebrors nätter blir bättre och bättre.

Han har inte ätit någonting de senaste tre nätterna nu, och det går jättebra!

Jag har aldrig fått sova så mycket som igår natt. Han vaknade till första gången vid fyra på morgonen, fick tutten och somnade om. Helt otroligt!

Klätterapa del 2

Plötsligt befann sig Lillebror vid trappan till övervåningen. Han klättrade upp ett steg, och sen gick resten av trappan i en väldig fart. Nu måste vi hitta grindarna och sätta upp dem fort som tusan, för vi får lyfta bort honom från trapporna flera gånger varje dag.

Besök

Äntligen lite sol och värme.

Tillbringade en stund ute på baksidan av huset på gräset med en bra bok, ett halvt paket Ben & Jerrys-glass och en igelkott som kom på besök. Den kom jättenära mig och jag gav den lite glass (och sen fick jag lite ångest när jag kom att tänka på att man förmodligen inte skall ge glass till igelkottar). Igelkotten var i varje fall ett stort fan av New York Super Fudge Chunk, precis som jag. Senare kom den på besök igen. Den här gången genom att nästintill skrämma slag på storebror som ensam gick in i huset för att dricka vatten medan jag rastade lillebror i vagnen längre bort på gatan, för då stod igelkotten plötsligt i köket. Den hade traskat in genom ytterdörren som stod öppen på grund av värmen. Så när jag kom in på gården så möttes jag av storebror som berättade att det minsann var en igelkott inne i huset. Jag trodde han skojade med mig tills jag såg våra grannar inne hos oss med arbetshandskar och en hink i full färd med att försöka få ut igelkotten som satt uppburrad längst inne i hörnet bakom pappersåtervinningen i köket. Efter lite bök fick igelkotten en hinkfärd till skogen bakom huset. Ordningen återställd.

Nu river vi skiten

Äntligen har vi börjat riva den nedre delen av fasade på huset.
Och så har vi skaffat en Ergo att bära omkring lillebror i vid behov. Fast nu vill han helst vara nere på marken/golvet hela tiden. Idag lärde han sig att krypa ordentligt, och inatt kör vi natt två av projektet "sluta äta på natten".

Mailhelvete

Det är något knas med min mail. Jag har inte fått några nya mail på tre dagar nu, och jag börjar bli något irriterad på home.se.

33

På ICA Maxi igår kl. 18.00.


Maken: *Gääääääsp* Jag är så trööött!!!!

Jag: Men lägg av. Du har ju sovit på förmiddagen till tolv idag!

Maken: Jamen.. Jag är alltid såhär trött. Jag orkar inte handla.

Jag: Jaha, då är det är väl lika bra att du lägger ner allt nu då och väntar på döden istället. Nu när du är 33 år.

Maken: *ser chockad ut* 33?! Jag är väl inte 33! Jag är ju 32!

Jag: Nej. Du är 33. Jag är 32. Du fyllde ju 33 sist.

Maken: *fortfarande jättechockad* Det kan inte vara sant. Är jag verkligen 33... *skakar på huvudet*

Jag: Du tror att du är 25 fortfarande.

Maken: Det är så det känns. Fast jag är så trött jämt.

Jag: Du vet.. tiden går fort när man har roligt.

Det tar sig!

Äntligen börjar det hända grejer. Övre halvan av huset på framsidan är nu målad. Den fula rosa fasaden på baksidan som ni ser till höger här, var det mögel på så det går inte bara att måla om den. Men det blir fint när det är klart!

Bäst just nu

Makens och mitt nya kvällsnöje är att titta på första säsongen av Heroes.

Jag är helt frälst och varje gång ett avsnitt slutar så säger jag direkt "men bara ett till... snääällaaa!".

Pink, be gone!!

Målar huset hela dagen.

Äntligen är huset inte enbart rosa med bruna knutar längre. Som jag har längtat efter att få måla bort den där hemska kombinationen i många, många år. Jag är så nöjd!!

Balans

Och plötsligt har han lärt sig att släppa taget och hålla balansen nästan helt själv med hjälp av att luta sig lite. Lillebror är väldigt stolt över sig själv. Och mamma och pappa också.

Preciiis när vi skulle börja måla...

Bara en sak till..

Just det. Och så hade vi en helt fantastiskt fin bröllopsdag!

Jag får posta bilder senare.

Amy

Min nya favorit. Vilken röst!!

Vad är det som går och går men aldrig kommer fram...

Jag kände mig sugen på att testa något nytt och i brist på bättre förslag en torsdag mitt i sommaren när träningschemat är skralt så tänkte jag att det säkert skulle vara jätteroligt att testa spinning.

Spinning alltså.

Ni vet den där träningsformen där man sitter på en cykel i ett halvmörkt varmt rum tillsammans med en massa andra (förmodligen lika ont anande antar jag) människor, på en hård sadel och cyklar som en galning utan att komma någonstans samtidigt som man måste lyssna på helt värdelös dunka-dunka.

Min rumpa värker fortfarande av den där sadeln tre dagar senare.

Love story

Where do I begin

to tell the story of

how great a love can be

the sweet love story

that is older than the sea

the simple truth

about the love he brings to me

where do I start

With his first hello

he gave a meaning

to this empty world of mine

There would never be

another love

another time

he came into my life

and made the living fine

he fills my heart

he fills my heart
with very special things

with angel songs

with wild imaginings

he fills my soul

with so much love

that anywhere I go

I'm never lonely

with him around

who could be lonely

I reach for his hand

It's always there

How long does it last

can love be measured

by the hours in a day

I have no anwers now

but this much I can say

I know I'll need him

until the stars all burn away

and he'll be there

John the Revelator

Plug it in! What? THE TV!! THE TV!!!

Maken: Ska vi gå in på On-Off en snabb sväng bara... jag skall bara kolla på en grej lite snabbt.

Jag: Okej...


Fem minuter senare står vi framför TV-apparaterna och de är alla jättestora. Stuuooort, som i fraamtiidn. Och väldigt platta.

Våran tjockTV där hemma börjar se väldigt liten, tjock och suddig ut i jämförelse.

Plötsligt inser jag vad maken har pysslat med hemma framför datorn den senaste tiden. Han har lusläst test efter test i jakt på den perfekta TV:n.

Nu hade ju inte jag tänkt köpa någon TV den närmsta tiden eller så. Bildkvalitén är inte så fantastisk när Will och Grace står på i butiken.

Och så slår försäljaren på Casino Royal på den där megafina 42 tummaren och jag hör mig själv efter ca 30 sekunder säga:


"Skall vi använda de där pengarna jag fick av pappa i present och så lägger vi till resten och köper ny TV? Va, va, va, va???!?!?!?"


Vad fan hände? Hur gick det till? Så svag för tekniska prylar brukar inte jag vara.


Maken går igång och börjar på hemvägen prata om för och nackdelar mellan olika modeller och FullHD hit och 720p dit och bla, bla, bla.

Han tror att jag skall ha någon åsikt om huruvida det är bättre med det ena eller det andra.

Efter 3 timmars tekniksnack (han snackar jag lyssnar) så får jag nog:

"Hörru... för mig spelar det ingen större rolll faktiskt.. De där demonerna får du nog driva ut själv, så kan du säga vad du har kommit fram till sen".


Och lugnet lägger sig i vårat än så länge plattTV-fria vardagsrum.

Om jag känner maken rätt så kommer det att ta några månader till innan han har bestämt sig för vilken som är det ultimata köpet.

Ett år

Imorgon är det fredagen den trettonde juli.

Imorgon är det vår ettåriga bröllopsdag.

Efter en kall och kort bröllopsnatt ute i en stuga förra året, så hade vi planerat att i år ta in på hotell och få en anständig bröllopsnatt. Men efter att ha kollat lite priser och i plånboken så bestämde vi oss för att strunta i det och såg istället fram emot ännu en natt i separata sovrum med varsitt barn för att få sova så mycket som möjligt.

I dag på lunchen kom svärfar och min mamma hem till oss och gav oss den bästa presenten på väldigt länge; en natt på Stadshotellet, ensamma, utan barnen och med både middag och frukost.

Underbart!

Klätterapa

Yngste sonen ägnar dagarna åt helt livsfarliga övningar mest hela tiden.

Upp kommer han utan problem, och visserligen ner också, men sällan utan att huvudet eller någon annan kroppsdel får sig en smäll på vägen.

Intresseklubben antecknar

Dagens intressantaste nyhet: Ina har färgat håret!

"Woooow" tänker ni säkert alla nu. Och sen tänker ni: "Denna information gjorde verkligen min dag fulländad".

Så varsågod, säger jag.


Nej, men allvarligt.

Regnet verkar aldrig upphöra och jag känner mig seeeg som gammal kola. Jag borde typ... renovera eller något, men jag känner mig sådär slö som man blir av sommarregn och vill bara kura ihop framför TV:n med en bra film och klämma i mig nästan en hel sockerkaka alldeles själv.


Svärmor kommer som räddande ängel med sushi till middag och tips om att Paul McKenna har hypnosbantningsprogram på TV. Det kanske är något sådant jag behöver för att sluta äta sockerkaka (glass, tårta, godis, kladdkaka, paj, och sa jag glass?) framför TV:n.

Fika

Gjorde en snabbtårta av det som blev kvar efter bröllopstårtan när svärfar med familj hälsade på och fikade på söndag.

Tag det lugnt -väder

Och vi som skulle börja måla huset idag och så bara regnar det hela tiden.

Äntligen klar!

Har jobbat med den som en galning i nästan 30 timmar i sträck. Ingen sömn alls inatt. Nu är jag totalt slutkörd och sitter och somnar ifrån tangenterna. Måste hålla mig vaken tills det är läggdags på riktigt.

I'm gonna tell you a secret

Den där blicken Jim Morrison ger i början av videon får håren på mina armar att resa sig.

Det var bara det jag skulle säga.

Pausmusik medan jag bakar

Sissela

Lyssnar på sommarpratare i mp3-spelaren samtidigt som jag bakar.
På Sveriges radios hemsida kan man nu, förutom årets sommarpratare, lyssna på både förra och förrförra årets sommarvärdar. Igår lyssnade jag om Sissela Kyles sommarprat från 2005. Det är så otroligt bra, så det tål att lyssnas på igen.

Dagens shoppinglista

80 Ägg

5 kg Socker

1.5 kg Potatismjöl

1.5 kg Vetemjöl

1.25 dl Bakpulver

1 liter Kokmarsan

2 liter Standardmjölk

9 liter Vispgrädde

8 liter Jordgubbar

1.8 liter Philadelphiaost

0.5 dl vaniljsocker

20 st Lime

2 kg Marshmallows

10 kg Florsocker


Det är 25 grader varmt, strålande sol och jag är inne och bakar.

Lyckseles lyckligaste kossa

Ojdå.

Vi kom hem igår och efter en tidig morgon med Lillebror tog jag värktabletter och gick och lade mig igen när maken avlöste mig (efter en väckning av mig). Nu är jag helt dimmig i huvudet av värktabletterna och försöker piggna till utan märkbart resultat. Måste nog slänga mig i duschen snart.


Läser aftonbladet på nätet och ser att Runar har lyckats få ihop det med Tilde de Paula. Vad hon ser hos sveriges största marsvin i predikantkostym fattar jag inte. Jag får rysningar bara jag tänker tanken.