I mina svartaste stunder så får jag en klump i magen och undrar hur tusan det här med företagandet skall gå.
Hela hösten har varit så fylld av skolfotjobb att jag inte hunnit med allt annat. Och nu sitter jag här och försöker fixa med hemsida, marknadsföring och bara allt annat praktiskt som skall klaffa.
Det är inte utan att jag vaknar med bankande hjärta på natten och undrar om någon faktiskt kommer att anlita mig eller om jag bara sitter uppe på någon hög häst och snart trillar ner.
torsdag, december 23, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hellre ramla av hästen än aldrig suttit på den! Det går alltid att klättra upp igen om det skulle hända. Fast jag tror ju du kommer hoppa hinder som du aldrig gjort annat :-)
SvaraRaderaTack för den fina kommentaren, E.
SvaraRaderaVisst har du rätt i att det alltid går att klättra upp igen. Det känns bara så stort och omöjligt ibland. Jag önskar jag kunde se ett halvår framåt i tiden och veta att jag faktiskt får betalt och får jobba.
Fotografera till häst?!! :) Nej men allvarligt, fotografera KAN du ju eller hur? Det andra får komma lite i taget, byteshandel kanske - med nån som kan html eller vad det nu är du behöver? Dra i gamla kontakttrådar (En pajala-bo som är AD på JOB tex...kolla). *håller tummarna*
SvaraRadera