Jag jobbade för Röda Korset igår på Sissel Kyrkjebös julkonsert.
Herrejessus vilken pipa människan har.
När Sissel mot slutet tog i och sjöng ut O helga natt så var nog inte ett öga torrt på arenan. Det torkades tårar överallt och alla pensionärerna (jaja, men de är ju flest) ställde sig upp på sina sköra ben och gav henne en stående ovation. Själv hade jag också både gåshud och tårar i ögonen, för jag har då aldrig i hela mitt liv hört något så överjordiskt vackert på en konsert.
Och precis då infann sig julstämningen även för mig.
Verkligen läcker röst.
SvaraRaderaJag är nyss hemkommen från en hel kväll av sjungande och kunde inte låta bli att sjunga med. Känner mig mäkta stolt över att jag hängde med ända till den sista höjningen - men där klättrade hon faktiskt lite för högt för min röst. Och sedan är det ju förstås en ganska stor skillnad mellan att sjunga rent och högt och att sjunga som Sissel...