Kissnödig som fan, förbannad jävla foglossning som gör att jag vill skrika varje gång jag måste vända på mig på den förbaskade handduken på sandstranden som är så hård att jag bara vill sitta och vråla ut min frustration som vilken arg unge som helst. Och vända på mig måste jag. Ofta. Det är för varmt, det är för hårt, jag kan inte ligga på mage fast det är det jag helst av allt vill. Ingenting är bra, jag vill inte vara på den här jävla stranden och så blir det som det blir: att jag skäller ut maken bara för att han har det så förbannat skönt och ligger och somnar på mage av alla sätt, och snarkar.
Det är orättvist.
Maken blänger och säger att det är tur att han älskar mig så mycket med tanke på hur otrevlig jag kan vara ibland.
Gravidmonster är vad jag är.
lördag, juli 22, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
mmm, känner igen detdär med att ligga på mage.
SvaraRaderaMen om man tar 2-3 plankor i lagom tjocklek och lägger sig på dem med höfterna (och en dyna emellan förståss) och stödjer upp med en avlång korv-kudde (typ armstödskuddar ifrån soffan?) mellan brösten så går det faktiskt... Lite bängel att komma dit och dessvärre får man räkna med att vilja byta possition ganska snart iallafall.
Man har fet rätt att vara ett gravidmonster!
SvaraRadera