Mental meltdown light

Sambon är i Östersund nu och jobbar.

Sonen har i en timmas tid nu varit hysterisk och skrikit allt var lungorna håller. Han är så förbannad så det finns inte och precis som jag så är han envis och vägrar att ge upp. Men mamma är mest envis så efter många, många, många om och men vann jag. Phew.



Brorsan ringde mig på jobbet idag från sjukhuset och berättade att han brutit foten. Han skall tydligen opereras ikväll. Så sen blir det gips i åtta veckor. Stackars brorsan.

Dessutom rök vår gemensamma skidsemester med det benbrottet eftersom han inte kommer att vara på benen innan snön är borta.



Nu skall jag äta semlor och försöka få sonen på lite bättre humör.