Förstärkning

Suck, vilken dag. Lillebror har varit så otroligt grinig och otröstlig idag. Tillslut ringde jag efter förstärkning från mormor. Mitt tålamod är verkligen inte vad det har varit en gång i tiden. Alla nätter med alldeles för lite sömn gör att det känns som att jag skall bryta ihop varje gång han börjar skrika. Så länge han inte skriker går det jättebra, men i samma sekund som han sätter igång så känns det som att det börjar ryka ur mina öron av ren frustration. Det blir dessutom inte bättre av att jag känner stress över att jag borde ta honom när maken har honom och han skriker, eftersom han skriker mindre när han är hos mig. Jag får med andra ord extremt lite tid då jag inte är övertrött och stressad. Måtte det vända snart.



Jag bloggar verkligen bara om kolikmisär nuförtiden. Det känns helt tragiskt. Det måste ju verka för alla som läser här som att det är fruktansvärt att ha ett spädbarn. Så är det givetvis inte alls. Men någonstans måste jag få ventilera, och kolik är fan i mig inte roligt. Det är tur att det går över.