Sommartider hej och hå

Jag gillar inte riktigt det här med sommartiden som invaderade vårt hem förra helgen.



Här jag har stolt i godan ro lagt mig förnuftigt senast vid tio på kvällen och vaknat och klivit upp självmant senast sju på morgonen.



Nu är allt det som bortblåst. Helt plötsligt är sängdags efter elva och morgonen infaller först vid åtta.

Det känns inte alls bra faktiskt. Jag måste nog ta och göra något åt saken.



Jag har lyckats sitta tillräckligt länge vid datorn idag för att beställa material till inbjudningskorten till bröllopet. Nu hoppas jag bara att allt ser bra ut sen när det kommer.

I love Martha!

Jag är extremt sugen på Jokk svartvinbär/lingon dryck. Extremt sugen.



När jag låg på sjukhuset, fastande med dropp kopplat in i armen hade jag som enda sällskap en liten TV på väggen framför mig. Som tur är kunde jag titta på mitt favoritprogram för tillfället, som är (om man nu räknar bort alla miljoner dramaserier som jag följer) Martha Stewarts program som går på 4:an på eftermiddagarna. Hon har alltid så bra baktips och annat. Jag är ett stort Martha fan. Det är någonting i hennes hellylle husmors-image som verkligen tilltalar bullmamman i mig. Jag har precis beställt hennes senaste bak-bok, och jag har surfat fram receptet till kokosnötspajen som hon gjorde häromdagen. Den såg helt fantastiskt god ut. Bara jag nu börjar kunna behålla mat och orkar vara uppe lite mer så skall banne mig baka.



Förutom Jokk så är kaksmet en sak som jag längtar efter i den grad att det nästan gör ont i kroppen. Jag drömmer om att må bra och halvligga i soffan med en bunke sockerkaksmet och en stor slev och titta på Martha. Ah. Det vore underbart.

Fyrkantiga ögon varning

Jag vågar knappt säga det, men jag har orkat sitta i ungefär 20 minuter nu utan att springa och kräkas. Jag känner mig stolt.



Just nu är annars min högsta önskan att få datortillgång i liggande läge. Det skulle göra min tillvara så otroligt mycket rikare. Jag vill gärna göra annat än maratontitta på nedladdade tv-serier. Jag har precis klämt 20 avsnitt av Veronica Mars på några dagar, (Logan Echolls påminner för övrigt extremt mycket om en gammal pojkvän jag hade på högstadiet).Förra veckan kollade jag 14 avsnitt av "24".



Och mitt i alltihopa har jag bröllopsplaner som jag knappt orkar med, men som jag ändå verkligen borde ta tag i lite.

Som sagt, dator i liggande läge skulle inte sitta helt fel.

Kära besvär

Idag har varit en ganska okej dag. Jag har bara kräkts en gång (wohooo!), och även om illamåendet fortfarande håller i sig så tycker jag att det har varit stor skillnad idag jämfört med innan jag fick dropp.



Sambon och jag har försökt göra färdigt gästlistan till bröllopet idag.

Fan vad svårt det är! Särskilt när man inte har plats för alla man skulle vilja bjuda. Sen är det svåra med vilka man skall bjuda också. Det är inte helt lätt att rangordna sin släkt och sina vänner.
Helt klart är iallafall att vi prioriterar våra vänner jämfört med släkt som man nästan aldrig träffar. Dessutom är min släkt så gigantiskt stor på pappas sida att det vore helt omöjligt att bjuda alla.

Det svåraste är släktingar, där man i familjen umgåtts mycket med en av kusinerna, men inte med dens syskon. Skall man då bara bara bjuda den kusinen och faster, eller kusinen, faster och kusinens utflugna bror med fru och barn som vi aldrig träffar? Helt omöjligt att bestämma. Jag får gråa hår för mindre.

Tillbaka

Hemma igen.



Jag har legat inlagd och fått dropp ett dygn och det känns aningen bättre. Jag har fått fasta och börja om på noll så att säga med maten.

Idag har jag mått ganska hyfsat så jag fick åka hem om jag ville, med löfte om att åka tillbaka om jag började må dåligt och behövde hjälp igen.

Jag fick träffa en jättegullig läkare och hon sjukskrev mig ett par veckor till så det känns bra att slippa pressen av att åka till jobbet i det här tillståndet, vilket är omöjligt.



Jag fick göra ultraljud också idag och det kändes stort att få se lilla trollet i magen och få bekräftelse på att det faktiskt växer en liten bebis därinne även om den var yggepyggeliten. 2.4 cm från huvud till rumpa. Men det var underbart att se lilla hjärtat picka och se den röra på sina armar och ben.



Nu skall jag lägga mig i soffan och inte röra mig ett dyft på ett bra tag.

på väg

Efter att ha kännt mig smått desperat imorse pga illamåendet så ringde jag min BM som i sin tur rådde mig att ringa till Gyn mottagningen på stora sjukhuset.
Fick tid kl. 14.00 och har beställt sjuktaxi och åker nu.

En omöjlig dag

Klockan är strax efter åtta på morgonen. Jag försöker övertala sonen att klä på sig utan att bråka med honom, och själv sitter jag och våndas över hur jag skall klara av att åka till jobbet.


Jag har varit hemma en vecka, och längre än så får jag inte vara hemma utan läkarintyg. Jag måste försöka ta mig till jobbet, men jag har enorm ångest över hur det skall gå med tanke på att jag mår så fruktansvärt dåligt.

Jag antar att jag måste försöka iallafall, och går det inte så går det inte, då får jag åka hem och se till att få läkarintyg.



Jag är ensam med sonen. Sambon åkte till Stockholm imorse för att jobba i två dagar och jag är lämnad ensam åt mitt öde.

På något sätt skall jag försöka ta sonen till dagis och hämta honom i eftermiddag, lyckas fixa middag åt oss båda och däremellan jobba.

En helt vanlig dag med andra ord. Som just nu känns helt omöjlig.

En chansning

Idag tänkte jag göra ett första försök sedan i måndags att ta mig ut genom ytterdörren.



Vi har sedan länge planerat att åka till närmaste butik för bröllopskläder för att titta på lämpliga kläder till sambon. Jag vill verkligen orka det, så jag skall göra ett försök.

Det må bära eller brista.

Några tydliga tecken på att du är gravid

Du skriker: "STÄNG KYLEN DET STINKER" när någon öppnar den och du är i andra änden av huset.



Du tål inte längre lukten av dig själv eller någon annan i din närhet



Deo:n du använder i vanliga fall framkallar numera kväljningar.



Du gråter för att det är så rörande när Michael Scofield äntligen tar doktorns hand i Prison break.



Du gråter i reklampausen för att det är så rörande inslag i reklamen.



Du kommer på dig själv i de få stunderna du mår bra att dagdrömma om cheeseburgare från McDonalds. Ingenting annat. Bara cheeseburgare. Många cheeseburgare.



Byxorna går inte längre att knäppa. Och du har åtta månader kvar till beräknat datum.

Fräschare

Efter att legat som ett vårdpaket här hemma i soffan sedan i måndags och tyckt synd om mig själv så tyckte jag idag att det var dags att skärpa till mig lite och ta ett bad. Fem dagars kräkande och konstant horisontalläge fick mig att börja kväljas åt mig själv så nu sitter jag här alldeles nybadad. Illamående, men ren iallafall.



Sonen har somnat på soffan framför bolibompa och kinamaten är på väg. Kinamat är praktiskt eftersom det går att sätta i kylen och värma upp utan att det blir äckligt. Det ger stort plus i kanten.



Nu har jag suttit för länge igen och det vänder sig i magen. Bäst att skynda till soffan så jag får ligga ner.

Förhoppningsvis på bättringsvägen

Jag är kvar hemma.

Det känns lite bättre nu. Igår var jag på läkarbesök och fick Lergigan Comp utskrivet, så jag har börjat äta dem igårkväll och det känns aningen bättre. Hoppas verkligen att de hjälper.



Däremot är jag fortfarande så svag att jag inte orkar sitta vid datorn mer än max fem minuter i sträck, sen börjar jag må illa.

Så jag ligger i soffan hela dagarna och glor på TV. Har sett de fyra första avsnitten nya säsongen av 24 igår och tänkte fortsätta maratontitta idag. Finns inte så mycket annat att göra när liggande läge är det enda som känns bra.

Rapport från kräkträsk

Tack för alla snälla ord.



Jag har inte åkt in än iallafall.

Jag har överlevt natten på att dricka en munfull med vätskeersättning lite då och då, men jag är vansinnigt svag.

Idag har jag lyckats hälla i mig två koppar med nyponsoppa, så jag mår aaaningens bättre.

Egentligen borde jag ringa gyn akuten, men jag vill verkligen inte ligga inlagd, (det är så trist!), så jag kämpar vidare här hemma och försöker behålla det jag sätter i mig.

Sambon ringer lite då och då och kollar av läget, och jag har lovat att om jag kräks en gång till så ringer jag sjukhuset. Så just nu försöker jag bara göra allt jag kan för att hålla nere det jag har satt i mig.



Det känns iallafall bra att de på vårdcentralen var så otroligt förstående när jag ringde igår och pratade med dem, och inte som på den andra vårdcentralen dit jag ringde för fem år sedan när det senast begav sig och den enda hjälpen jag fick var att BM frågade "har du provat med varma koppen?".

Ja, jag har provat varma koppen, och nyponsoppa, och att äta lite, och innan jag kliver upp, jag har fått akupunktur och käkat postafen och provat åksjukeband och ingefära och vitpeppar och you name it. Jag har testat allt som finns som inte är receptbelagt.

Den här gången tänker jag kräva mediciner som håller illamåndet på en human nivå. Jag har läst att man kan få antingen Lergigan eller Esucos tabletter, så det känns skönt att jag vet vad jag ska begära om de påstår att de inte kan hjälpa mig.



Nu skall jag lägga mig i soffan igen innan jag spyr.

En timma i taget.

Sedan senaste rapporten har jag kräkts tre gånger till.

Jag dricker en munfull vätskeersättning åt gången och ligger pall däremellan.

Det håller inte länge till.

Om det inte känns bättre snart så måste jag åka in till sjukhuset.

Det här är inte roligt.

and the day continues

kl. 16.59: Kräks igen.



Jag har inga krafter kvar känns det som. Huvudet värker och vad jag än sätter i mig så kommer det upp.

Dagen so far

kl. 09.00: Kräks

kl. 12.00: Kräks

kl. 14.40: Kräks

kl. 15.31: Kräks



Fick en läkartid i övermorgon. Det känns som att det behövs faktiskt.

Lördagsarbete

Vackra Gela fick agera femme fatale i fotostudion så jag fick träna.

Evil

Hittade det här testet hos Eline. Kul grej.

You Are 38% Evil

A bit of evil lurks in your heart, but you hide it well. In some ways, you are the most dangerous kind of evil.

How Evil Are You?

Ligger lågt

Hemma och är sjuk idag.

Mår fruktansvärt illa och är svag av allt kräkande, men har dessutom lite feber, så jag bestämde mig för att ligga lågt idag.

Det värsta är att jag måste skriva på skolarbetet och helst skicka in det idag, så speciellt mycket vila blir det väl inte. Fördelen är väl ändå att jag kan lägga mig i sängen emellanåt när jag känner mig alltför eländig, istället för att ta hand om kunder på jobbet.



Trist att inte vara där för övrigt.

Vi har börjat med en ny grej där vi varje måndag redovisar en bild som vi har haft några dagar på oss att göra. Vi drar ett tema ur en burk och sen skall alla göra en bild på det temat. Idag skulle temat "the other me" redovisas, och det suger att jag är hemma och inte på jobbet och ser och hör vad de andra säger och ser deras bilder och får kommentera själv.

Jag får höra telefonledes istället.



Vi var till Kåbdalis igår och åkte i backen hela dagen. Jag mådde bara så jäkla illa att det var vansinnigt svårt att åka. Så fort jag tog i lite så fick jag kväljningar och blev tvungen att sätta mig i backen ett tag. Jag spydde på restaurangens toa innan lunch också. Nice.

Fast vädret var fint och det var trevligt att komma ut ett tag. Brädan var också väldigt fin. Det var som att åka på smör. Jag hade ingen aning om att en bräda kunde glida så bra. Min gamla känns som en oslipad planka i jämförelse.

Illa

Och på nåt galet sätt har jag i allt illamående missat att min darling Babelle har fyllt TRETTIO i förrgår! Det är illa av mig och jag skäms som en hund.



MEN GRATTIS FÖR TUSAN ÄNDÅ!!

What goes around comes around

Den där goda räkmackan fick jag inte behålla särskilt länge. Snacka om bortkastade pengar.



Igår blev det mat från Max. Veggieburgare med lökringar och smältost. Spydde precis innan, och käkade sedan liggande på soffan och låg kvar där tills klockan var nio och jag gick upp och lade mig. Jag mådde illa som fan, men jag vägrade kliva upp och undvek att spy. Skönt.



Min nya dygnsrytm känns ganska bra. Jag klev upp klockan sex imorse igen. Jag tycker att jag hinner så mycket mer på dagarna när jag vaknar tidigare. På kvällen gör jag ju ändå inget annat än mår illa. Så då kan jag lika gärna sova.



Idag skall jag till jobbet och fota Gela i studion. Det skall bli kul.

Det där med mat och sömn

Det blir mycket hämtmat nuförtiden.

Jag mår för illa för att laga middag på vardagarna och sambon kommer hem så sent från jobbet att det går fortast att hämta något färdigt. Då slipper jag matoset också.



Det finns bara en enda sak som jag verkligen vill äta och längtar efter. Cheesburgare från McDonalds. Jag vet inte vad det är med just dem, men det känns som att jag skulle kunna äta hur många som helst mest hela tiden. Det är det enda jag är sugen på när allt annat känns äckligt. Jag åt två stycken till lunch idag. Underbart gott. Och jag har inte spytt upp dem heller. Thank god.



Jag gick och lade mig klockan nio igårkväll efter att jag hade sovit en stund i soffan innan det, så klockan 05.45 var jag ganska pigg och gick ner och käkade frukost liggande och låg sedan kvar nästan en timma i soffan och lät maten sjunka undan.

Sen mådde jag hyfsat bra och lyckades skriva på skolarbete ända tilll jag gick till bussen vid halv nio. Skönt att få lite gjort.



Nu vill jag helst att sambon skall komma hem på en gång. Jag tänker ge mig på att försöka äta en räkmacka. Wish me luck.

wohoo

Åh, vad stolt jag är över mig själv.

Nu har jag faktiskt lyckats skriva en del på skolarbetet. Men nu måste jag dra till jobbet.



Illamåendet suger. Jag måste försöka äta lunch innan jag åker.

Tiden går så fort

-"Vill du ha välling?" frågar jag sonen på morgonen som vanligt.

-"Nej, jag har slutat med välling nu", svarar han.

Min lilla kille börjar bli stor. Var tar tiden vägen?

En ny kärlek

Innan klockan hade slagit elva igår morse hade jag redan spytt tre gånger. En gång hemma efter frukost, så jag fick äta en gång till, och två gånger på jobbet.

Jag har kommit på att jag mår som bäst mellan ett och fyra på eftermiddagen ungefär. Resten av dygnet är en plåga som måste uthärdas. Jag går omkring med åksjukeband på handlederna, men de hjälper inte speciellt mycket.



Jag får panik över mitt skolarbete. Jag är så vansinnigt trött hela tiden att jag inte får något gjort riktigt. Det känns som att jag står och stampar och försöker och försöker men utan att prestera som jag vill. Det är minst sagt frustrerande.

Bröllopet orkar jag inte alls tänka på just nu. Det får vänta tills jag har fått lite annat ur vägen först.



Spännet till min gamla snowboard gick sönder i söndags när jag skulle åka sista åket. Jag fick kämpa länge för att få den att hålla ihop tillräckligt för att ta mig nerför backen. Jag har varit less på brädan bra länge nu, eftersom den är ungefär lika smidig som en planka. Jag köpte den begagnad för åtta år sedan på annons av någon tonåring som hade fått den billiga brädan i julklapp och sedan lessnat. Den är inte så fräsch med andra ord. Det har känts som att åka på ett par gamla neonrosa åttiotalskidor när alla andra har carving.

Men nu är det slut med det!

Igår köpte jag en alldeles splitterny snowboard! Den är så fiin. En Extrem pleasure, tjejbräda. Så nu hoppas jag att åkningen skall bli ännu roligare än förut. Jag hittade den på Stadium på rea, så jag fick både bräda och bindningar till ett jättebra pris. En tidig födelsedagspresent till mig från familjen.

På söndag skall jag testa den mer när vi åker till Kåbdalis. Hoppas bara att jag lyckas hålla illamåendet någorlunda i schack.

....

Illa.. jag mår illa!

*pressar ner spyan igen*

Han kan ju!!

Jag mår fruktansvärt illa konstant nu. Under de senaste tre dagarna har illamåendet verkligen eskalerat och jag äter middag liggande i soffan för att överhuvudtaget få i mig någonting.



Jag lyckades ändå följa med till Ormberget och åka lite bräda med familjen ett par timmar både på lördag och söndag.

Sonens framfart på slalomskidorna är minst sagt imponerande. Från att för två veckor sedan bara ha åkt rakt framåt längst ner i backen, till att nu åka lift helt själv hela vägen upp, kliva av, åka hela vägen ner och hoppa på vägen dessutom utan att ramla. Det är hur kul som helst att se, och både jag och sambon pyser av stolhet över vad snabbt grabben har lärt sig.

Godmorgon

Tidigt uppe. Sonen tyckte att klockan 06.00 var en bra tid att kliva upp på en lördag.

Oh well. Jag kan väl lika gärna passa på att plugga lite, när jag ändå är vaken.



Såg på Let´s dance finalen igårkväll, som resten av Sverige.

Jag och sambon satt och hejade på Måns. Jag höll på att bli tokig på den där gråterskan som bölade i tid och otid. Tur att Måns vann.



Illamåendet kommer och går. Jag mår illa mest hela tiden just nu. Värst är det på eftermiddagarna och kvällarna. Och för er som har svårt att föreställa er hur det känns; tänk er att ni har varit riktigt ordentligt bakis, sådär att ingen mat verkar god och bara lukten och tanken på mat gör att ni får kväljningar. Så känns det för mig, i stort sett dygnet runt.

Men jag försöker tänka positivt. Det går säkert över om någon månad eller så. :-)



Tack alla för gratulationerna förresten. Vi är jätteglada över den här mycket välplanerade bebisen i magen.

Men jag längtar tills magen har växt lite till, så att jag inte bara går omkring och ser plufsig och fet ut.



Mina tapeter kom häromdagen. Jag skall försöka hitta tid att sätta upp dem också. Idag lovas det ju så fint väder, så jag bara måste ut i backen en sväng med kidsen. Dottern vill testa nya snowboarden som hon fick igår.

Here we go again...

Jahapp. Där kom den. Den första spyan.

Helt plötsligt och utan förvarning.

Uäck.

News

Om det är någon som undrar var mina viktrapporter har tagit vägen så har ni svaret här:

Viktrapporterna ligger på is en nio månader eller så iallafall. ;-)

Det är vansinnigt tidigt att prata så mycket om det än egentligen. Men alla som känner mig vet att jag inte kan låta bli när det gäller så stora händelser i mitt liv.

Made in Thailand-bebisen är beräknad till den 1 November. Samma dag som sonen firar att han fyller fem. Vi hoppas att det inte blir precis på samma dag. Om allt nu går som det ska *peppar, peppar*.

Jag mår mer och mer illa varje dag, men än så länge har jag inte spytt. Men om jag ser tillbaka på mina tidigare två graviditeter, så är jag ganska säker på att det inte dröjer länge till.

Trevlig post

Jag har separationsångest.

Imorgon åker sambon till Östersund igen och jobbar i flera dagar. Hur skall jag stå ut med att sova utan honom?



Idag kom bekräftelsen från förslamlingen om vår kommande vigsel. Hjärtat slår dubbelslag av lycka av blotta tanken på att jag faktiskt skall gifta mig. På riktigt.

Det känns lite som att det var på tiden.

Nerför backen, ner.

Ute i backen hela dagen idag.

Sambon, jag och sonen.
Backen var helt perfekt. Lagom hård och bra preparerad. -14 grader, men det kändes bara skönt.

Jag har åkt bräda. Och åkt, och åkt och åkt.

Satan i gatan var roligt det är! Även om jag fick nöja med med lilla Ormbergsbacken. Det funkade bra det med.

Tre timmar åkte vi.

Sonen körde järnet. Ungen hoppar i storkillarnas hopp. Utan att ramla. Han är ju bara 4 år! Fortsätter sedan ner för resten av backen med hur bra balans som helst. Jag undrar vad han kommer att hitta på om ett par år?

Det är inte utan att jag får hjärtsnörp. Vet inte om mitt mammahjärta håller för den oron.

Ååååh så söta!

Kolla in den här! Verkligen en bra humörhöjare.

Face the facts

Jag borde plugga, men det tar stopp. Jag är så trött, trött, trött.

Det kommer att gå åt helvete med mitt prov imorgon.