Jag har drömt om mitt bröllop hela natten.
Jag drömde att jag en timma innan bröllopet fortfarande inte hade någon klänning, inte fixat håret, och att min tärna glömt bort datumet så hon hade inte tid att komma ens.
Av någon anledning så skulle jag prova brudklänningar på en Ubåt. Fråga mig inte om logiken i det hela, men det var inte helt lätt och det gick inte fort att ta sig dit, och jag som hade bråttomt och allt.
Men jag hade snygga underkläder. Typ slinkigt vitt nästan genomskinligt vitt nattlinne. Jag åkte häst och vagn till kyrkan mitt i vintern enbart klädd i det. Det var lite kallt. Och så var jag orolig för vad min släkt och mina vänner skulle tycka om att jag gifte mig i underkläderna istället för brudklänning. Men jag hade ju inte tid att hitta något annat innan vigseln.
onsdag, maj 31, 2006
tisdag, maj 30, 2006
Frankerat
Phew. Igår har jag äntligen skickat iväg inbjudningskorten. Nästan alla iallafall. En del av mitt material tog slut, så jag måste in till stan och handla mer. Hoppas att de stackarna som får sina inbjudningskort lite sent inte misstycker, men jag orkade bara inte se högen som låg här längre frankerat och färdigt och bara väntade på att sättas på lådan.
På tisdag skall vi på bröllop. E & M gifter sig i Pajala. Jag har ingen aning om vad jag skall ta på mig för kläder. Man kan väl inte ha en svart kofta trots att det är kallt. Det är ju bröllop. Jag har ingen jacka, och ingen kofta och ingenting. Min mage bara växer och gör att jag nästan inte kommer i kläder längre.
Idag igen fick jag frågan om jag verkligen var helt säker på att det inte var tvillingar i magen. Det är faktiskt inte kul längre att svara på den.
På tisdag skall vi på bröllop. E & M gifter sig i Pajala. Jag har ingen aning om vad jag skall ta på mig för kläder. Man kan väl inte ha en svart kofta trots att det är kallt. Det är ju bröllop. Jag har ingen jacka, och ingen kofta och ingenting. Min mage bara växer och gör att jag nästan inte kommer i kläder längre.
Idag igen fick jag frågan om jag verkligen var helt säker på att det inte var tvillingar i magen. Det är faktiskt inte kul längre att svara på den.
måndag, maj 29, 2006
Styrka
Temat för veckans bildprojekt på jobbet var "styrka".
Om det är någon som undrar så är det sambon till vänster och hans bestman till höger.
The downward spiral
Hänging och sjuklig känner jag mig.
Jag har varit på jobbet hela dagen idag med en från morgonen ökande huvudvärk.
Nu ikväll är jag helt slut i både kropp och huvud och jag känner mig verkligen inte frisk. Förhoppningsvis känns det bättre imorgon. Jag har verkligen ingen lust att missa mer på jobbet.
Nu skall jag bädda ner mig i soffan och ge fan i datorn en kväll. Jag orkar inte sitta upp en sekund till känns det som.
Jag har varit på jobbet hela dagen idag med en från morgonen ökande huvudvärk.
Nu ikväll är jag helt slut i både kropp och huvud och jag känner mig verkligen inte frisk. Förhoppningsvis känns det bättre imorgon. Jag har verkligen ingen lust att missa mer på jobbet.
Nu skall jag bädda ner mig i soffan och ge fan i datorn en kväll. Jag orkar inte sitta upp en sekund till känns det som.
lördag, maj 27, 2006
Tjorv
Sonen tjorvar.
Det är min tur att lägga honom och han hade ingen lust att ta på sig pyjamas. Efter mycket om och men så kom vi till läget när jag sa att han faktiskt fick göra som jag säger, annars blir det ingen godnattsaga. Han gjorde inte som jag sa.
Så nu sitter jag här vid datorn och försöker vara oberörd medan han försöker på alla sätt han kan få mig att ändra mig. Vilket givetvis är lönlöst, eftersom han då genast skulle inse att tjat lönar sig och att man inte alls behöver göra som mamma säger bara man manipulerar henne tillräckligt. Glöm det säger jag bara.
Det är jobbigt för oss båda just nu. Men imorgon kommer det att gå väldigt mycket smidigare och bättre, eftersom han då faktiskt kommer att lyssna på vad jag säger.
Det är min tur att lägga honom och han hade ingen lust att ta på sig pyjamas. Efter mycket om och men så kom vi till läget när jag sa att han faktiskt fick göra som jag säger, annars blir det ingen godnattsaga. Han gjorde inte som jag sa.
Så nu sitter jag här vid datorn och försöker vara oberörd medan han försöker på alla sätt han kan få mig att ändra mig. Vilket givetvis är lönlöst, eftersom han då genast skulle inse att tjat lönar sig och att man inte alls behöver göra som mamma säger bara man manipulerar henne tillräckligt. Glöm det säger jag bara.
Det är jobbigt för oss båda just nu. Men imorgon kommer det att gå väldigt mycket smidigare och bättre, eftersom han då faktiskt kommer att lyssna på vad jag säger.
Bröllopsnerver
Okej. Det känns lite bättre idag. Inte alls lika mycket död sill över mig nu.
Jag lyckades ändå åka med resten av gänget till min mamma igår för att äta middag. Skönt att slippa tänka på vad man skall laga för mat när man är förkyld.
Jag har svårt att sova på nätterna för att jag oroar mig för bröllopet. Jag har väntat på att få adressen till ett par vänner som bor utomlands så att jag kan skicka alla inbjudningskort samtidigt, men de har inte hört av sig, så jag får nog skicka alla andra kort först nu iallafall.
Några enstaka har jag redan delat ut personligen, när jag har råkat träffa personerna i fråga och haft deras inbjudan i närheten.
7 veckor kvar till bröllopet, och jag har inte börjat sy på A:s klänning ännu, och sen skall jag sy min. A:s kommer nog att gå ganska fort, men min egen undrar jag över, eftersom jag inte ens riktigt har bestämt mig för hur den skall se ut ännu.
Dessutom är jag orolig över att mina fingrar har svällt sedan jag provade ringar nyss och att vigselringen inte kommer att passa.
Det är bara att vänta och se.
Nu skall jag iallafall färdigställa varenda jäkla inbjudningskort och skicka iväg så att jag slipper tänka på det åtminstone.
Jag lyckades ändå åka med resten av gänget till min mamma igår för att äta middag. Skönt att slippa tänka på vad man skall laga för mat när man är förkyld.
Jag har svårt att sova på nätterna för att jag oroar mig för bröllopet. Jag har väntat på att få adressen till ett par vänner som bor utomlands så att jag kan skicka alla inbjudningskort samtidigt, men de har inte hört av sig, så jag får nog skicka alla andra kort först nu iallafall.
Några enstaka har jag redan delat ut personligen, när jag har råkat träffa personerna i fråga och haft deras inbjudan i närheten.
7 veckor kvar till bröllopet, och jag har inte börjat sy på A:s klänning ännu, och sen skall jag sy min. A:s kommer nog att gå ganska fort, men min egen undrar jag över, eftersom jag inte ens riktigt har bestämt mig för hur den skall se ut ännu.
Dessutom är jag orolig över att mina fingrar har svällt sedan jag provade ringar nyss och att vigselringen inte kommer att passa.
Det är bara att vänta och se.
Nu skall jag iallafall färdigställa varenda jäkla inbjudningskort och skicka iväg så att jag slipper tänka på det åtminstone.
fredag, maj 26, 2006
Som ett brev på posten
Jaha. Då åkte man på förkylningen som sonen dragits med i några dagar nu.
I förrgår kväll börjde det hela med ont i halsen, och igår morse vaknade jag med en dunderförkylning. Det är så typiskt.
Min lillebror med sambo är här och hälsar på över helgen, och jag bara går omkring och snorar.
Nåja. Jag får se till att ta det lungt så jag blir av med den här förbaskade förkylningen snart. Jag hatar att vara sjuk.
I förrgår kväll börjde det hela med ont i halsen, och igår morse vaknade jag med en dunderförkylning. Det är så typiskt.
Min lillebror med sambo är här och hälsar på över helgen, och jag bara går omkring och snorar.
Nåja. Jag får se till att ta det lungt så jag blir av med den här förbaskade förkylningen snart. Jag hatar att vara sjuk.
onsdag, maj 24, 2006
Den bästa sortens ljud: ultra
Sambon är och hjälper min mamma med att flytta in alla hennes möbler och saker i lägenheten. Jag hämtade hennes nycklar idag och flyttbilen kom nu ikväll. Så nu har hon officiellt blivit en Lulebo. Det känns bra.
Idag var vi på Ultraljud på sjukhuset för att se på lilla bebisen och kolla om allt var okej.
Allt såg ut precis som det skulle så vitt de kunde se. Skönt.
Vi hade en jättebra doktor/barnmorska (minns ej vad hon var) som tittade länge och noga och förklarade och gav oss till och med fem bilder att ta med oss hem.
Vi frågade efter könet, men det var tydligen svårt att se eftersom navelsträngen låg i vägen precis mitt mellan benen. Men hon gjorde en gissning iallafall, så sen får vi väl se när bebisen kommer om det stämmer eller inte. :-)
Idag var vi på Ultraljud på sjukhuset för att se på lilla bebisen och kolla om allt var okej.
Allt såg ut precis som det skulle så vitt de kunde se. Skönt.
Vi hade en jättebra doktor/barnmorska (minns ej vad hon var) som tittade länge och noga och förklarade och gav oss till och med fem bilder att ta med oss hem.
Vi frågade efter könet, men det var tydligen svårt att se eftersom navelsträngen låg i vägen precis mitt mellan benen. Men hon gjorde en gissning iallafall, så sen får vi väl se när bebisen kommer om det stämmer eller inte. :-)
tisdag, maj 23, 2006
Filens förbannelse
Jag skall hålla mig ifrån fil.
Faktiskt så har jag ju mått förvånansvärt bra ett tag nu och inte kräkts nästan alls. Vilket börjar vara på tiden nu när jag ändå är i v.17. Jag har hållit mig till att äta mackor på morgonen, och att i stort sett helt undvika rena mjölkprodukter. Fil och mjölk har varit bannlyst.
På senare tid har jag börjat testa mjök igen. Jag har ätit Weetabix med mjölk till frukost några gånger med ganska bra resultat.
Imorse tänkte jag att det var dags att testa fil igen, som jag åt varje frukost innan jag blev gravid.
En tallrik fil med müsli.
Upp kom den som en fontän.
Jag skall hålla mig ifrån fil.
Faktiskt så har jag ju mått förvånansvärt bra ett tag nu och inte kräkts nästan alls. Vilket börjar vara på tiden nu när jag ändå är i v.17. Jag har hållit mig till att äta mackor på morgonen, och att i stort sett helt undvika rena mjölkprodukter. Fil och mjölk har varit bannlyst.
På senare tid har jag börjat testa mjök igen. Jag har ätit Weetabix med mjölk till frukost några gånger med ganska bra resultat.
Imorse tänkte jag att det var dags att testa fil igen, som jag åt varje frukost innan jag blev gravid.
En tallrik fil med müsli.
Upp kom den som en fontän.
Jag skall hålla mig ifrån fil.
måndag, maj 22, 2006
Mardrömshippan
Åh hoppla, så var klockan nästan halv elva och det är snart dags att gå och lägga sig igen.
Precis som Kattis så drömmer jag också väldigt mycket på nätterna.
Inatt drömde jag att jag fick en möhippa. Den gick ut på att jag skulle lära mig att dansa foxtrot till bröllopet med en av gubbarna som gick i min Lindy-kurs som jag verkligen inte gillar. Sorry, men han är en sådan där person som jag har ångest över varje gång det börjar bli dags för mig att dansa med honom. En ymnigt svettande, ordentligt kulmagad, flintskallig gubbe. Som är som en kall fisk att hålla i handen. Uäck. Jag borde förmodligen vara mer ödmjuk. Men jag kan inte hjälpa att jag bara ryser i kroppen varje gång jag måste vara nära honom. För på kurserna måste alla dansa med alla.
Iallafall.
I drömmen var jag tvungen att dansa med honom en hel dag. Ensam. Och han stötte på mig och var alldeles slemmig.
Och så bestämde han att mitt barn skulle heta "Petra Anja Afrodite". Öööhh. Jag tror inte det va.
Precis som Kattis så drömmer jag också väldigt mycket på nätterna.
Inatt drömde jag att jag fick en möhippa. Den gick ut på att jag skulle lära mig att dansa foxtrot till bröllopet med en av gubbarna som gick i min Lindy-kurs som jag verkligen inte gillar. Sorry, men han är en sådan där person som jag har ångest över varje gång det börjar bli dags för mig att dansa med honom. En ymnigt svettande, ordentligt kulmagad, flintskallig gubbe. Som är som en kall fisk att hålla i handen. Uäck. Jag borde förmodligen vara mer ödmjuk. Men jag kan inte hjälpa att jag bara ryser i kroppen varje gång jag måste vara nära honom. För på kurserna måste alla dansa med alla.
Iallafall.
I drömmen var jag tvungen att dansa med honom en hel dag. Ensam. Och han stötte på mig och var alldeles slemmig.
Och så bestämde han att mitt barn skulle heta "Petra Anja Afrodite". Öööhh. Jag tror inte det va.
En gång till
Jag måste bara lobba för den här Boken igen. Jag tvingade sambon att läsa den trots att han var väldigt skeptisk mot en roman om vampyrer.
Jag har knappt sett röken av karln på kvällarna sedan han började läsa den. Han har stängt in sig i sovrummet med boken varje kväll och varit helt fast. Nu har han läst ut den och han säger samma sak som jag: bästa boken han läst på väldigt länge.
Läs den!!
"Låt den rätte komma in" av John Ajvide Lindqvist
Det blir till att Vabba imorgon
Hämtade hem en alldeles snorig kille från dagis idag. Fröknarna tror på pollenallergi eftersom han tydligen har varit alldeles röd i ögonen tidigare idag. Men av det röda syntes inte ett spår när jag kom dit på eftermiddagen efter jobbet. Lillkillen däckade i soffan och sov en timma direkt vi kom hem, och nu sover han igen för natten. Det blir nog till att Vabba imorgon igen.
På jobbet och överallt pratas det om Lordis vinst i ESC. Det är ganska otroligt faktiskt med tanke på att man knappast brukar höra någon nämna tävlingen överhuvudtaget efter att den är över. Jag säger då bara till alla missnöjda jävlar: Det var fan i mig på tiden att den här tävlingen fick lite nytt blod! Det var riktigt rätt åt Carola. Hon kan gott och väl kliva ner från sina höga hästar med det där vidriga medvetna vibratot när hon skriksjunger den ena dåliga låten efter den andra. Det kan väl allvarligt talat inte finnas någon som tycker att hennes låtar är bra!? på riktigt alltså.
Nu skall jag gå och försöka göra färdigt mina inbjudningskort. De skall skickas snarast, snarast.
På jobbet och överallt pratas det om Lordis vinst i ESC. Det är ganska otroligt faktiskt med tanke på att man knappast brukar höra någon nämna tävlingen överhuvudtaget efter att den är över. Jag säger då bara till alla missnöjda jävlar: Det var fan i mig på tiden att den här tävlingen fick lite nytt blod! Det var riktigt rätt åt Carola. Hon kan gott och väl kliva ner från sina höga hästar med det där vidriga medvetna vibratot när hon skriksjunger den ena dåliga låten efter den andra. Det kan väl allvarligt talat inte finnas någon som tycker att hennes låtar är bra!? på riktigt alltså.
Nu skall jag gå och försöka göra färdigt mina inbjudningskort. De skall skickas snarast, snarast.
söndag, maj 21, 2006
Snabba ryck
Måste förresten bara säga hur vansinnigt NÖJD jag är över Zebra medias snabba service! Jag beställde en blixt på torsdag förmiddag från dem. På fredag kunde jag hämta ut den här på ICA. Det är snabbt jobbat! Särskilt med tanke på att det brukar ta ett par dagar att skicka grejer från södra sverige hit upp. Dessutom var de billigare på blixten än alla andra ställen på nätet jag hittat. Hurra. Nu ser jag verkligen ännu mer fram emot att fota Emmas bröllop när jag har ny fin blixt.
Äntligen lite värme!
Ute är det 19 grader i skuggan. Jag har varit ute på baksidan av huset i ett försök att slappa lite i solen, men jag höll på att flyta bort. Det känns ungefär som att jag har päls eller nåt för jag blir übervarm och flämtar som en hund i värmen. Men det är sköööönt.
Lordi på blindträff
Översättning: "Hur känner du igen honom?" "Han lovade att ha en blomma i knapphålet".
SUOMI!!!
*Hahahaha* Fan vad coolt. Finland gick och vann Eurovisionschlagerfestivalen. Det är inte utan att mitt finska hjärta bultar lite extra ikväll. Aldrig hade jag trott att monsterrockare skulle vinna, även om deras låt var den bästa. Jag trodde Europa var mer konservativt än så. Jag hade visst fel. Hahaha. Heja Finland!!
onsdag, maj 17, 2006
JAAAAAAAAA!!!!
Äntligen så har det löst sig med värdpar till vårt bröllop. Phew!
Min kära blivande svärfar med sambo har åtagit sig uppgiften, och en stor tung börda har fallit från våra axlar.
Min kära blivande svärfar med sambo har åtagit sig uppgiften, och en stor tung börda har fallit från våra axlar.
One gone, four to go
Nu ska de flytta. En efter en. Det har varit otroligt kul att ha ett gäng marsvinsungar. Men det ska bli skönt att de flyttar också. Sju marsvin är några för många.
tisdag, maj 16, 2006
Tio dagar kvar
Det är inte lätt att vara mamma.
Jag saknar min dotter så otroligt mycket ibland.
Jag är visserligen van att hon är borta två veckor åt gången, men ändå. Det är inte samma sak här hemma utan henne.
Min stora tjej.
En dag skall hon flytta hemifrån.
Och då har jag missat halva hennes uppväxt.
Då har jag bara upplevt hälften av hennes barndom.
50%.
Jag saknar min dotter så otroligt mycket ibland.
Jag är visserligen van att hon är borta två veckor åt gången, men ändå. Det är inte samma sak här hemma utan henne.
Min stora tjej.
En dag skall hon flytta hemifrån.
Och då har jag missat halva hennes uppväxt.
Då har jag bara upplevt hälften av hennes barndom.
50%.
måndag, maj 15, 2006
Så nära
Sommaren är på väg. Rönnen håller äntligen på att slå ut. Idag har det varit 4 grader varmt och minst sagt växlande väder. Just nu snöar det ute samtidigt som solen skiner för fullt. Jag väntar på explosionen som kommer snart. När allt plötsligt är supergrönt, inte bara med en liten antydan som nu. Det är så nära.
Varning på radion
Jag hörde en "ny" låt häromdagen. Jag är ganska säker på att jag aldrig mer vill höra den igen. Jag är också helt övertygad om att den kommer att spelas på radion dagligen tills jag spyr iallfall. En svensk version av Roxettes gamla dänga "It must have been love", med en sångerska som jag inte tål eftersom hon bräker som ett får så fort låten ger henne tillfälle (vilket är alldeles för ofta). Ni gissade rätt. Jag pratar om hela sveriges gullegris Shirley Clamp.
Cheezus.
Cheezus.
lördag, maj 13, 2006
Barndomens visdom
Sonen vid middagen idag, skrattar åt sin käre far: "men pappa, du sa skurit. Det heter ju skärt!".
Jobbiga nätter
Det är konstigt det här med att både vara gravid och planera bröllop samtidigt. Jag drömmer så otroligt mycket på nätterna om bröllopet, mest om saker jag borde göra för att hinna färdigt, men även mycket mardrömmar om annat. Jag avskyr när jag drömmer mardrömmar.
Inatt vaknade jag strax efter ett med ett ryck av en riktigt obehaglig mardröm, och det var nästan omöjligt att somna om.
Sen är jag så stressad över alla verkliga saker som jag måste göra, så att jag absolut inte kan sova längre än till sju ens på en helg, bara för att jag måste upp och sätta igång med vad det nu är som jag har i huvudet för tillfället (sy, leta recept, fixa inbjudningskorten, maila folk om viktiga saker).
Nu är det lördag morgon, klockan är 07.32, och jag tänker sätta mig vid symaskinen. Jag måste få färdigt den där klänningen idag så jag slipper tänka på den.
Inatt vaknade jag strax efter ett med ett ryck av en riktigt obehaglig mardröm, och det var nästan omöjligt att somna om.
Sen är jag så stressad över alla verkliga saker som jag måste göra, så att jag absolut inte kan sova längre än till sju ens på en helg, bara för att jag måste upp och sätta igång med vad det nu är som jag har i huvudet för tillfället (sy, leta recept, fixa inbjudningskorten, maila folk om viktiga saker).
Nu är det lördag morgon, klockan är 07.32, och jag tänker sätta mig vid symaskinen. Jag måste få färdigt den där klänningen idag så jag slipper tänka på den.
onsdag, maj 10, 2006
Skärpning!
Jag fick ett ryck i helgen när jag vaknade före fem på morgonen och hade panik över att det bara är tio veckor kvar till bröllopet och jag har tre klänningar att färdigställa. I söndags när det var så vackert väder ute så tillbringade jag största delen av dagen med att sy på dotterns klänning, så nu är den nästan klar. Phew.
Inbjudningskorten skall också skickas ut snart. Har väntat i evigheter på kuverten som jag skickat efter eftersom de var slut. Men de skall komma den här veckan. Jag har iallafall skickat ut ett save the date mail för ett bra tag sedan så jag hoppas att alla har fått det och inte bokat in något annat den dagen som semester på annat håll.
Över till något helt annat.
Fan vad folk är äckliga.
Jag förundras över hur vidrigt många beter sig och jag har svårt att motstå impulsen att gå fram till dem och säga några "sanningens ord".
Exempel:
Inbjudningskorten skall också skickas ut snart. Har väntat i evigheter på kuverten som jag skickat efter eftersom de var slut. Men de skall komma den här veckan. Jag har iallafall skickat ut ett save the date mail för ett bra tag sedan så jag hoppas att alla har fått det och inte bokat in något annat den dagen som semester på annat håll.
Över till något helt annat.
Fan vad folk är äckliga.
Jag förundras över hur vidrigt många beter sig och jag har svårt att motstå impulsen att gå fram till dem och säga några "sanningens ord".
Exempel:
- Hur kan man röka i bilen? Så jävla vidrigt. Både bil och människa luktar inpyrd fimp. Jag kan för mitt liv inte respektera människor som beter sig så idiotiskt.
- Folk som är så jävla lata att de röker precis vid ingången till olika butiker och på uteserveringar bland en massa andra människor. Vad tror de? att bara för att de rent tekninskt är utomhus så sprids inte cigarettröken till alla andra människor som måste gå förbi precis där, eller som sitter brevid och försöker äta ute i solen. Det känns precis som att äta fimpar istället för den goda och förmodligen rätt dyra mat man betalat för.
- Snusprillor som ligger överallt. Människor som bara loskar ur sig prillan på gatan vart helst de går. ÄCKLIGT! Samma sak med rökare som bara kastar fimpen så att den ligger kvar och pyr vid ingången till butiken. Skärp er!
- Idioter som kör bil som galningar inne i stan. Unga grabbar (och äldre också för den delen, men alltid uteslutande män) tror att de skall imponera på någon genom att gasa och accelerera och köra skitfort mellan två rödljus som står typ hundra meter i från varandra. Det är inte coolt. Och inte lagligt heller för den delen. Jag vill bara ruska om dem, ta dem i kragen och klippa sönder deras körkort.
- Folk som inte tvättar sig och luktar gammal svett. Men ta en dusch för fan! Hur svårt skall det vara som vuxen människa att tvätta sig så man inte luktar och framförallt: har du duschat så måste du ta RENA kläder. Inte de där som du hade igår som redan luktar gammal svett.
söndag, maj 07, 2006
Kontraster
Var på 75 års kalas idag. Massor av släkt som jag snart gifter in mig i på riktigt.
Jag har blivit så känslig nu när jag är gravid mot allt sådant som jag i vanliga fall ändå tolererar. Som att andra människor nyper mig i kinden och säger "gulle dig!!" och att de klappar på magen och säger "åååh vad gullig du är".
Jag har ingen lust alls att vara gullig och nypt i kinden som en femåring. Men that's just me, idag. Annars är jag otroligt förtjust i blivande makens familj faktiskt. Det är bara sådan stor konstrast ibland mot min egen finska "har man mat på bordet och rena hela kläder på kroppen så räcker det för att barn skall veta att de är älskade"-uppväxt . Det räcker nämligen inte. För er som nu trodde det.
Så jag försöker vänja mig vid att bli nypt i kinden och annat som egentligen är mig främmande. Och så försöker jag vara tacksam över att mina barn har pappor som har vuxit upp sådär. Mer tydligt kärleksfullt liksom.
Jag har blivit så känslig nu när jag är gravid mot allt sådant som jag i vanliga fall ändå tolererar. Som att andra människor nyper mig i kinden och säger "gulle dig!!" och att de klappar på magen och säger "åååh vad gullig du är".
Jag har ingen lust alls att vara gullig och nypt i kinden som en femåring. Men that's just me, idag. Annars är jag otroligt förtjust i blivande makens familj faktiskt. Det är bara sådan stor konstrast ibland mot min egen finska "har man mat på bordet och rena hela kläder på kroppen så räcker det för att barn skall veta att de är älskade"-uppväxt . Det räcker nämligen inte. För er som nu trodde det.
Så jag försöker vänja mig vid att bli nypt i kinden och annat som egentligen är mig främmande. Och så försöker jag vara tacksam över att mina barn har pappor som har vuxit upp sådär. Mer tydligt kärleksfullt liksom.
fredag, maj 05, 2006
Road rage på cykel
Jag har faktiskt lyckats cykla till jobbet fram och tillbaka två dagar i rad nu. Det är inte illa pinkat för mig som knappt har kunnat gå upp för trapporna till övervåningen hemma utan att kräkas. Nu har jag cyklat en mil idag och en en och en halv mil igår, och förutom att rumpan värker något överjävligt så känns det riktigt bra.
På hemvägen upptäckte jag att alla andra i den här staden också hade upptäckt det fina vädret och nu var ute och rastade sig på cykel och gångbanorna. Man skulle väl kunna tycka att det är trevligt, men det tyckte inte jag.
Jag blev helt skogstokig och fick värsta road-rage attackerna nästan på cykeln eftersom de förbannade pansionärerna och alla andra för den delen också envisades med att befinna sig på helt fel plats där jag skulle fram.
Är det jag som är fel ute, men jag trodde att på en kombinerad cykel-/gångbana så går man till vänster och cyklar till höger?!? Istället befann sig de flesta på både höger och vänster sida för att inte tala om mitt i cykelbanan. Jag höll på att meja ner en gammal farbror som började irra omkring mitt i gatan när jag kom cyklandes och i god tid plingade. Han och frugan kunde inte bestämma sig för vilken sida de skulle gå undan till så tillslut blev jag tvungen att cykla ut på gräset vid sidan om cykelbanan, varpå gubben gör ett ryck och bestämmer sig för att "hoppa undan" exakt dit. I sista stund fick damen brevid honom tag i hans arm och ryckte tillbaka honom innan han blev nermejad av mig.
En annan dam stod brevid stigen och hade sin lilla hund i koppel mitt i cykelbanan! Exakt där jag och en annan cyklist skulle mötas. Det blev lite kaotiskt och inte fan flyttade hon undan hundstackaren som höll på att mista livet. Idiot.
När jag kom hem var jag på så fruktansvärt dåligt humör att jag kände hur det bara var en tidsfråga innan det faktiskt började ryka ur näsborrarna på mig.
Jag skyller min irritation på att jag är gravid. Förmodligen reagerar jag över att jag faktiskt kan ramla och göra illa mig när folk inte har trafikvett. Plus att de här hormonerna inte gör mig till världens mest medgörliga människa just nu annars heller.
Ur vägen idioter, pregnant woman coming through!
På hemvägen upptäckte jag att alla andra i den här staden också hade upptäckt det fina vädret och nu var ute och rastade sig på cykel och gångbanorna. Man skulle väl kunna tycka att det är trevligt, men det tyckte inte jag.
Jag blev helt skogstokig och fick värsta road-rage attackerna nästan på cykeln eftersom de förbannade pansionärerna och alla andra för den delen också envisades med att befinna sig på helt fel plats där jag skulle fram.
Är det jag som är fel ute, men jag trodde att på en kombinerad cykel-/gångbana så går man till vänster och cyklar till höger?!? Istället befann sig de flesta på både höger och vänster sida för att inte tala om mitt i cykelbanan. Jag höll på att meja ner en gammal farbror som började irra omkring mitt i gatan när jag kom cyklandes och i god tid plingade. Han och frugan kunde inte bestämma sig för vilken sida de skulle gå undan till så tillslut blev jag tvungen att cykla ut på gräset vid sidan om cykelbanan, varpå gubben gör ett ryck och bestämmer sig för att "hoppa undan" exakt dit. I sista stund fick damen brevid honom tag i hans arm och ryckte tillbaka honom innan han blev nermejad av mig.
En annan dam stod brevid stigen och hade sin lilla hund i koppel mitt i cykelbanan! Exakt där jag och en annan cyklist skulle mötas. Det blev lite kaotiskt och inte fan flyttade hon undan hundstackaren som höll på att mista livet. Idiot.
När jag kom hem var jag på så fruktansvärt dåligt humör att jag kände hur det bara var en tidsfråga innan det faktiskt började ryka ur näsborrarna på mig.
Jag skyller min irritation på att jag är gravid. Förmodligen reagerar jag över att jag faktiskt kan ramla och göra illa mig när folk inte har trafikvett. Plus att de här hormonerna inte gör mig till världens mest medgörliga människa just nu annars heller.
Ur vägen idioter, pregnant woman coming through!
onsdag, maj 03, 2006
Det straffar sig
Åh jeez.
Jag bloggar visst mest när jag är hemma och mår dåligt.
Igår mådde jag faktiskt helt fantastiskt bra faktiskt sådär mitt på dagen (om man räknar bort att jag var vansinnestrött) och var på jobbet och jobbade faktiskt.
Sen efteråt mådde jag fortfarande tillräckligt fantastiskt för att orka släpa med båda ungarna till sko-kanonen för att köpa nya vårskor. Men vi hittade inga vettiga vardagsskor till sonen, så då drog vi en snabbis till Coop för att kolla om de hade skor. Det hade de inte. Inga vettiga till en fyraåring iallafall. Men vi hittade en splitterny cykel istället och vips så hade dottern fått sin första alldeles nya cykel. Hon är så stor nu så vi tänkte att det var dags att hon fick en cykel som hon kan ha så länge den håller eftersom hon inte växer så värst mycket till på längden.
Iallafall, det var visst lite förhastat av mig att tro att jag har blivit någon sorts superwoman som orkar gå och handla några timmar efter jobbet. Det gör jag tydligen inte, för jag började må akut illa och var tvungen att sitta på någon halvfull lastpall med grillkol för att inte börja fontänkräkas på stört.
Det straffar sig att överanstränga sig, för idag har jag mått pyton hela jäkla dagen och det har inte varit tal om att orka till jobbet. Jag har legat i soffan och gnällt för mig själv och känt mig ynklig som få. Spydde järnet, men eftersom jag i stort sett bara orkat få i mig en liter svartvinbärs Jokk så var det inte så farligt. Det smakade mer svartvinbär än spya. Tur för mig.
Men imorgon är det en ny dag.
Jag bloggar visst mest när jag är hemma och mår dåligt.
Igår mådde jag faktiskt helt fantastiskt bra faktiskt sådär mitt på dagen (om man räknar bort att jag var vansinnestrött) och var på jobbet och jobbade faktiskt.
Sen efteråt mådde jag fortfarande tillräckligt fantastiskt för att orka släpa med båda ungarna till sko-kanonen för att köpa nya vårskor. Men vi hittade inga vettiga vardagsskor till sonen, så då drog vi en snabbis till Coop för att kolla om de hade skor. Det hade de inte. Inga vettiga till en fyraåring iallafall. Men vi hittade en splitterny cykel istället och vips så hade dottern fått sin första alldeles nya cykel. Hon är så stor nu så vi tänkte att det var dags att hon fick en cykel som hon kan ha så länge den håller eftersom hon inte växer så värst mycket till på längden.
Iallafall, det var visst lite förhastat av mig att tro att jag har blivit någon sorts superwoman som orkar gå och handla några timmar efter jobbet. Det gör jag tydligen inte, för jag började må akut illa och var tvungen att sitta på någon halvfull lastpall med grillkol för att inte börja fontänkräkas på stört.
Det straffar sig att överanstränga sig, för idag har jag mått pyton hela jäkla dagen och det har inte varit tal om att orka till jobbet. Jag har legat i soffan och gnällt för mig själv och känt mig ynklig som få. Spydde järnet, men eftersom jag i stort sett bara orkat få i mig en liter svartvinbärs Jokk så var det inte så farligt. Det smakade mer svartvinbär än spya. Tur för mig.
Men imorgon är det en ny dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
