Kära tomten, jag önskar mig ett jobb och att få sova ostört en hel natt.

Minstingen är sjuk med feber som har legat kring 40 grader i två dagar nu. Han tar till hysteriskt skrik mitt i natten när trotsåldern krockar med febern och tröttheten. Just då, klockan nolltretjugofyra efter en timmas idogt skrikande och argt hoppande i spjälsängen, undrar jag var i hela helsicke han får ork till att gapa på det där sättet med tanke på hur sjuk han är. Det är ett mysterium.

Idag är nattens föreställning som bortblåst och han är pigg och glad som om han sovit hela natten utan avbrott. Till skillnad från mig och D, som går omkring som två levande döda.

Mitt i natten när han tystnat återkommer jag till samma tankar som jag tänker mest hela tiden nu. Söka jobb.
Dygnet runt mal nya strategier runt i mitt huvud och jag försöker klura ut hur stor sannolikheten är att hitta ett jobb i dessa kristider.
På något sätt skall det väl gå.

Nu skall jag försöka tänka på något annat och baka Rice krispie treats med mellanbarnet.