Av att vrida mig ett knappt kvarts varv liggandes på soffan så är smärtan så intensiv att jag skriker högt. Enda sättet att ta sig upp är med hjälp av kryckorna ikväll. Det gör ont, ont, ont, ont.
Jag fattar inte var den kom ifrån. Pang bara.
Jag fasar för att tvingas börja käka Dexofen under graviditeten igen. Jag vill inte äta en massa jävla piller när jag har lillbebisen i magen.
Och brudvalsen lär ju gå smidigt.... eh.
Förhoppningsvis blir det bättre bara jag får sova lite på saken. Snälla gud.
Usch vad graviditeter är otäcka! Min fobi håller i sig ;)
SvaraRadera