Ja men så jävla synd det är om mig då

Jävla foglossning

aj aj aaaj

det gör ont att krypa omkring och stå på knä på golvet och klippa tyget till min...

Brudklänning.

Nej men vad fan.

Bufuckinghu.

Det är väl för helvete inte synd om mig.

Okej.

Jag lider av foglossning, men det gör ju bara ont för att jag faktiskt gör en sak som gör mig lycklig. Jag syr min brudklänning för att jag skall gifta mig, för att jag faktiskt är förbannat lycklig.

Nu är det väl ändå dags att sluta gnälla och ta sig i kragen och inse hur jävla fucking underbart livet är. Egentligen. Faktiskt.

Nu är det dags att säga till mig själv:

"Sluta gnäll, skärp till dig och tänk på de som har det sämre, som gärna skulle vara i din sits med bebis i magen och mindre än två veckor kvar till bröllopet".