Eller vad man nu skall kalla det hela. Någon slags minipubertet verkar äldsta sonen nu genomgå vid 5 års ålder. Han håller på att driva oss till vansinne. Vi står helt handfallna och har ingen aning om hur vi skall få honom att lyssna.
Det känns som att vi har försökt med allt och framförallt har vi varit jäkligt noga med att vara konsekventa. Det hjälper inte ett skit kan jag tala om.
Varje kväll och varje morgon är en kamp. Det finns inte en enda kväll då inte ett moment i nattningen går åt helsicke då han totalvägrar att samarbeta. Han bara sätter händerna för öronen med kommentaren "jag lyssnar inte, jag lyssnar aldrig". Eller så gömmer han sig eller något annat. I viket fall som helst så leder det nästan alltid till bråk. Vi har försökt att resonera, lirka, muta, hota, bara gå därifrån, you name it, men ingenting fungerar. Jag kan omöjligt tänka mig att det är trevligt för sonen att han håller på såhär. Det är som att han bara inte kan låta bli.
Snälla säg att det inte bara är våran son som är helt omöjlig att ha att göra med stundtals.
torsdag, januari 25, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Närå du är inte ensam. Känner igen det där med att gömma sig. Gustav är 5 i augusti, men är väl innen i nån slags trots. Han driver oss till vansinne stundtals. Så du är inte ensam.
SvaraRadera//Cia
du är absolut INTE ensam -jag har 2 likadana!!! en som snart blir 6 & en som är 4 & ½...
SvaraRadera/mammaanna
off topic, men jag såg din kommentar på emmastickat. Eftersom lillebrors mössa var för liten har han ju en emmastickad produkt till godo kan man säga. Hur stora fötter har han? :-)
SvaraRaderaJag tar i lite extra den här gången, men det är bra att ha ett utgångsläge!
Hejsan, det är ju helt klart en typ av svart sjuka, ni har ju en liten guldklimp nu som också är hemma på heltid ( om jag har förstått så bor store syster 50%)och han är ju van att vara ensam halvtid & guldklimpen tar ju tid från er som han vill ha. Det är bara att fortsätta att vara konsikvent som det går, regler som skall följas och samspel mellan föräldrarna ( att ni är överräns)
SvaraRaderaLycka till det går nog bra ser ni......
Jag är så glad att se att det är fler än jag som går igenom detta. Jag har precis lagt min son och eftersom jag var helt förstörd av hans beteende, så sökte jag på trotsålder och hamnade här. JAG ÄR INTE ENSAM; YIPPI!!!
SvaraRadera