Filminspelning

Storasyster kom hem från sin första dag som statist idag.
Hon var borta från 10.30 till 17.00 och när hon äntligen stegade in genom dörren så var jag givetvis vansinnigt nyfiken och bad henne berätta allt för mig.

Varpå hon lite nonchalant deklarerade att hon hade någon sorts tystnadsplikt och inte fick berätta vad de hade gjort.


Jag vet inte vad jag hade väntat mig.

Kanske att jag skulle få följa med och sitta och titta i en uppvärmd loge med högtalare och panoramautsikt över inspelningen. Med en personlig guide som hela tiden kunde förklara allt som hände för mig, och som hämtade och serverade varm choklad och sa hur fantastiskt begåvad dotter jag hade (ville hon inte möjligtvis bli uppgraderad från statist till en lite mindre huvudroll?) och hur fruktansvärt gullig bebisen var och kunde jag inte tänka mig att de fick skriva in en liten roll åt honom också?


Men nähä. Istället får tolvåringen inte ens berätta lite andrahandsinformation ur statistsynvinkel till sin stackars mamma som är sjuk i feber och alla jävla baciller som finns just nu. Som ligger svettig och sunkig i en äcklig gammal pyjamas inne på sjätte sjukdomsdagen och som inte ens får gulla med sin bebis. Som istället tvingas titta på Sverker Olofsson på TV eftersom hennes man har fjärrkontrollen och hon är för sjuk för att gnälla med tillräckligt hög röst för att få honom att byta kanal (vilket han säkert ändå inte skulle göra eftersom den där Sverker tydligen är jättebra och det är skitspännande att se vad han slänger i soptunnan den här veckan).


Det är fan skitsynd om mig.


(Och när man är så här sjuk så får man skriva skit framför nästan alla ord för att man inte orkar hitta på något annat kraftuttryck. Sådeså.)