Susanna

Jag ville skriva något för att minnas dig.

Det är 6 år sedan nu, som vi stod utomhus i våra overaller

med varsin pensel och målade en vägg.


Jag kände dig så kort tid, vi gick i samma klass.

På konstlinjen flödade kreativiteten och jag beundrade hur självklara dina linjer var när du satte pennan på pappret.

Du var så talangfull.


Men den där dagen ute, när det bara var vi två

som skrattade och pratade

den minns jag särskilt väl.

Du hade din yngsta son i din mage.

Det var höst, och det var ganska kallt ute.

Jag kan se dig framför mig om jag blundar.

Skrattande och glad.

Så var du den dagen

Så vill jag minnas dig.


Vila i frid, Susanna.