Imorgon

Jag gruvar mig för morgondagen. Jag vill så gärna klara av det här med att ta hand om Lillebror själv halva dagen. Jag har varit asförsiktig med ryggen hela helgen för att inte riskera att ha ont imorgon. Jag vågade inte ens gå på Pilatespasset ikväll eftersom jag vet att jag brukar vara så trött i ryggen efteråt av träning och då orkar jag inte hantera Lillebror alls utan att få jätteont och bli mycket sämre i flera dagar. Och jag som verkligen behöver träningen för att bli starkare så att jag klarar att vara en vanlig småbarnsmamma med alla lyft och måsten som det kräver.



Jag blir så förbannad över det här systemet som tvingar mig att forcera mitt tillfrisknande så till den grad att jag inte hinner bli frisk, utan istället måste belasta ryggen för tidigt så att jag blir mer sjuk igen och det tar dubbelt så lång tid att bli frisk.


"Måste göra"-saker som gör att jag får jätteont och blir sämre:

* Byta blöja

* Sätta på Lillebror kläder.

* Ta på honom overall och utekläder.

* Sätta ner honom i vagnen.

* Lyfta upp honom i matstolen.

* Lyfta ner honom från matstolen.

* Ta upp honom i famnen när han är ledsen.

* Få in vagnen i bilen.

* Få in vagnen i bussen.

* Lägga ner honom i sängen.

* Ta upp honom från sängen.

* Bära upp honom för trapporna till sovrummet och tillbaka.


Alla de här momenten är så gott som dagliga och helt omöjliga att undvika. Sin rygg använder man ju hela tiden!



Kanske imorgon är den dagen då jag inte får ont av att göra ovanstående. Till skillnad från varje dag hittills sedan i april.