Igår var jag så otroligt lättad över att ha fått komma hem igen.
Idag har jag tillbringat hela dagen ensam hemma i soffan och plötsligt minns jag så mycket nyanser från min vistelse på sjukhuset. På kvällen berättar jag för D hur jag tänkte och kände.
Jag berättar hur jag oroade mig för att han skulle bli ledsen att han inte hann till sjukhuset från jobbet innan de körde mig till operation. Hur otroligt dåligt jag mådde precis innan så att sköterskorna fick byta kläder på mig där jag låg sängliggandes med magsmärtor, askgrå i ansiktet. Att jag tänkte hur stor operationssalen var och hur mina ben och armar skakade för att jag var tvungen att ligga på rygg innan jag blev sövd. Att jag tänkte på Thailand när narkosläkaren uppmanade mig att tänka på en plats där jag kände mig riktigt avslappnad, lugn och lycklig.
Jag blundade och såg palmer vaja i vinden när morfinet gick in i blodet och min kropp äntligen slappnade av.
onsdag, september 17, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fy.
SvaraRaderaVilken tur att ni åkte in och skönt att du fick den hjälp du behövde!
så skönt att allt gick bra, hade ju kunnat bli vad som helst
SvaraRaderaåker iväg till syster på islandet i morgon, nåt fru ina önskar?
kommer upp till jul
kram från estersmamma
30 nånting: Ja, det var tur. :-)
SvaraRaderaestersmamma: Vad snäll du är som tänker på mig. Jag har ingen aning om vad jag skulle önska nu såhär på rak arm.
Hoppas du får en riktigt trevlig vistelse hos din syster. *kram*
Du ska önska dig Kúlur, Djúpur eller Súkkulaðihúðað lakkrískurl
SvaraRaderaav Estersmamma! Lakrits i choklad, jättegott :-)
en liten koll fran utlandet och jag ser vad du skulle vilja ha... jag ar inte sa fortjust i islands godis men vi ska se vad vi kan gora
SvaraRaderaannars kanske torkad fisk hade varit nat *skrattar*