Uppdrag: Skräck. Del 3

Ett riktigt bra manus är givetvis a och o. Det måste vara trovärdigt i all sin otrolighet. För mycket information visuellt och ljudmässigt kan också få helt motsatt effekt än att skrämmas. Så där har vi en bra början: bra manus och lagom med effekter.

Förutom att använda skrämmande bilder i skräckfilmer, så är det framförallt fyra saker som gör en skräckfilm riktigt läskig, och de fyra måste användas tillsammans på ett bra sätt.

1: Riktigt bra ljud. Det är ljudet som bestämmer hur vi skall känna och som förvarnar om att något är på gång. (Lyssna på ljudet i klippet med tvillingarna i The Shining i förra inlägget. Lyssna på hur det låter precis innan och när Danny ser tvillingarna).
2: En uppbyggande spänning. Det är det vi inte ser, utan det vi fantiserar om som får adrenalinet i kroppen till flyktberedskap. (Som tjejen som hade dött av skräck i början av The Ring)
3: I en bra skräckfilm behövs klassiska "Jump"-sekvenser. Scener där man insinktivt förstår att något kommer att hända, men som ändå får en att ofrivilligt hoppa till, när något obehagligt plötsligt dyker upp.
4: Klippningen. Skräckfilmer klipps oftast på ett helt annat sätt än andra filmer. Det är tvära klipp i både bild och ljud hela tiden. Även när lugna normala scener utspelar sig.

Tänk på klippningen nästa gång du ser film. Om vi tar en situation som lätt kan finnas i både en romatisk komedi och en skräckfilm. En kvinna är i ett kök och slår på kranen för att ta ett glas vatten.
I en romantisk komedi filmar man ofta hela scenen en bit bort ifrån. Hon går fram till kranen, tar ett glas, slår på kranen och spolar upp vatten och dricker. Kanske ser hon lite tankfull ut.
I en skräckfilm klipper man oftast direkt från en helt annan scen till ögonblicket då hon med full kraft slår på vattenkranen, som man får se i närbild. Först efter att vi hoppat till av det, får man se att hon faktiskt bara skulle dricka ett glas vatten, och vi kan andas ut en stund.


Titta på det här introt till 28 weeks later. Den bygger väldigt effektivt upp spänningen till det där Jump-momentet som vi alla vet kommer förr eller senare. Lyssna på hur de använder ljudet för att förstärka och förvilla våra förväntingar.