onsdag, april 30, 2008

Jag hoppar också på bok-enkäten

1. Vilken bok läste du senast?

Avslutade Shakespeare's Landlord av Charlaine Harris nyss. Just nu läser jag Snabba Cash av Jens Lapidus och Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson, parallellt.


2. Vilken bok ska du börja på härnäst?

Efter Millenniumserien av Stieg Larsson blir det mest troligt Pappersväggar av John Ajvide Lindqvist.

Jag har nästan alltid minst tre-fyra olika böcker som bara väntar på att bli lästa, så ibland är det svårt att välja (det är därför jag läser två samtidigt nu). Men om jag hittar en bra serie böcker så brukar jag fanatiskt plöja igenom allt innan jag går vidare på något nytt.


3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?

Oj, ingen aning. Jag har aldrig reflekterat över det. Men jag gissar att det förmodligen finns fler kvinnliga författare eftersom jag gärna läser chick-lits och bra deckare.


4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker "nu har jag kommit en fjärdedel", "en tredjedel", "hurra! hälften!" osv?

Bara om en riktigt bra bok börjar närma sig slutet. Då får jag ångest, för jag vill verkligen inte att den skall ta slut.


5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?

Tips från vänner, rekommendationer på nätet på boksajter. Skummar igenom alla nya pocketböcker på ICA när jag åker själv och handlar och har all tid i världen.


6. När blir en bok för lång?

När det känns som att den aldrig kommer någonvart. När det är förutsägbart, tråkigt eller när det blir så vansinnigt pretantiöst att det blir svårt att hänga med.


7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?

Jag läser alltid engelska böcker på engelska och svenska på svenska. Jag börjar automatiskt översätta tillbaka till engelska om jag läser en engelsk bok som är översatt. Jag retar mig på översättningar och jag tycker att man känner språket och dialogen bättre i en bok om det är orginalspråk. Det är samma sak med film och TV. Jag har svårt för text på svenska och föredrar engelsk text eller helst ingen alls så länger jag fattar vad de säger. Ett undantag är t.ex The Wire där det är så mycket ghettoslang att text är nästan nödvändigt. Som här: en väldigt bra och rolig scen.


8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist.


9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?

Ja. Ibland har jag börjat på böcker som har verkat väldigt intressanta, men om de är svåra att komma in i och jag känner att jag hellre gör annat än läser, då byter jag bok.


10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?

Överrepresenterad: Chick-lit och deckare. Typisk girlie, girlie bokhylla. Men min mans krigsbiografier och "hur man överlever 150 dagar på arktis med bara en brevkniv"-böcker tar ganska stor plats också.

Och jag har verkligen inte en enda faktabok om ekonomi eller världsfinanser. Jag svimmar nästan av leda bara jag tänker tanken på att läsa en sådan.

Kul valborg va?

Efter över två timmar på jourcentralen med yngsta sonen är jag helt slut i skallen.

Min energi räcker endast till att ligga i soffan och se på världens bästa TV-serie: The Wire.

Maaaat

Men se vad skådar mitt norra öga?!

1.32 kg fryst oxfilé i botten på frysen. Med bäst före datum först i juni.

Halleluja, Valborg är räddad.

Knark är bajs

Jahaja. Jag har svårt att förstå att en så framgångsrik tjej som Sanna Bråding nu riskerar fängelse för narkotikabrott. Är kokain verkligen så himla härligt att det är värt att riskera hela sitt liv och sin karriär?

Jag skulle inte tro att hon tycker det idag.

Brorsdottern

Brorsan mailar bilder på sin fina dotter och jag blir alldeles knäsvag.

Hon är helt galet söt, ungen.

Fina gener såklart.

Mest lik faster skulle jag tro.

Ja, så måste det vara.

tisdag, april 29, 2008

Världens bästa man fyller år idag



För er som inte redan visste det så är det här världens bästa man.

På vilka grunder undrar ni då? Vad är det som kvalificerar just honom till världens bästa?


Förutom att han älskar mig och våra barn över allt annat på jorden, är rolig, intelligent, omtänksam, har integritet, är otroligt snygg med världens mest ostyriga vackra hår och luktar godast i hela världen, så är han tydligen en av de där få som automatiskt fixar det här med jämnställdhet.

Allt det alla andra kvinnor klagar över att deras män inte gör utan att de tjatar och projektleder familjen, det fixar min man.


Han är det bästa som någonsin har hänt mig.

Min klippa, mitt hjärta, min själ, mitt allt.

Magnetröntgen

Nu är magnetröntgen äntligen gjord.

Det gick jättebra. Jag sov av och till hela undersökningen och vaknade bara till varje gång de frågade om det gick bra och talade om hur lång tid nästa bildserie skulle ta, vilket var mellan 2 och 4,5 minut.

Nu tar det några dagar innan doktorn har tittat på bilderna och efter det skickas resultatet till min läkare på vårdcentralen.


Jag var dit till vårdcentralen på läkarbesök igår på morgonen. Ny doktor igen.

Men den här läkaren skall jobba här i ett halvår nu. Tack och lov för det.


Förra veckan var jag dessutom till försäkringskassan på möte med min handläggare för att prata om min situation och hur det ser ut för mig framöver.

Det kändes jättebra och framförallt så känner jag att jag verkligen är på väg åt rätt håll nu.
Och så känns det skönt att alla som har med min sjukskrivning att göra verkligen är så enormt positiva till min träning och min viktminskning.

Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan jag kan börja arbetsträna eller något liknande. Det vore underbart.

Att lägga sig under kniven eller inte

Jag såg på Studio Belinda igår kväll där de pratade om plastikkirurgi.
Personligen tycker jag inte att man kan dra alla skönhetsoperationer över en kam och säga att man antingen är för eller emot.
När jag var 18 år gammal så fick jag mitt första barn. I slutet av graviditeten såg huden på min mage ut som en gigantisk flodkarta med blålila bristningar som utgick från naveln som solstrålar över hela magen. Det är nu 14 år sedan, och trots att bristningarna självklart har bleknat, så är huden på magen så uttänjd att den aldrig någonsin kan gå ihop. Jag kommer för alltid att ha en randig hängande påse med hud på magen. För alltid, såvida jag inte lägger mig under kniven och låter en plastikkirurg skära bort skiten.
Jag hatar min mage. Den ger mig enorma komplex.
Det spelar ingen som helst roll om jag tänker på att den ser ut så för att jag har fått mina barn. Att jag är tacksam över att vara mamma ger mig faktiskt väldigt lite tröst i proportion till hur dåligt jag mår över magen. Jag är också medveten om att det förmodligen mest är jag som tänker på den, men jag vill inte behöva gå omkring och dölja magen resten av livet. Jag har redan gjort det de senaste 14 åren, och jag är bara 32.
Så när det gäller att korrigera den här skadan (som min hud faktiskt har råkat ut för) så har jag inga som helst etiska eller moraliska betänkligheter.
Fram med kniven bara. Jag köper gärna lite självkänsla för 50 papp om jag bara har råd.
Så där har ni den ena sidan av min åsikt. Den som är för plastikoperationer.

Sen har vi den andra sidan. För även om jag verkligen har förståelse för ett behov av att korrigera ett komplex om det blir så stort att det tar över en stor del av ens självkänsla, så har jag svårt att acceptera att unga tjejer som knappt blivit vuxna opererar in stora mängder silikon i helt normala fina bröst på grund av osäkerhet och rådande skönhetsideal. Jag är helt övertygad om att det är väldigt få som är tillräcklig mogna vid 18 års ålder för att ta beslut som förändrar kroppen så drastiskt. Att som tonåring, ung kvinna, eller för den delen i vilken ålder som helst, operera jättebröst och fylla läpparna till oigenkännlighet är bisarrt.
På kändisskaran i Hollywood överväger nog sillisarna de naturliga brösten nuförtiden, men jag tycker också att det är skillnad på bröst som är lagom stora i förhållande till kroppen och när brösten tar över hela ens person. Som här till vänster.
För det är inte alltid det blir bra bara för att man har pengar.
Kolla t.ex in den här listan: "Ten Worst Celebrity Boob Jobs and breast implants".
För mig är kvinnor med fejkade jättebröst ungefär lika proportionerligt och snygga som den här mannen nedan.
Jag säger bara: Less. Is. More.

Eller skulle du vilja ha sex med mr.Varböld?




Bildkällor: Daily Mail, Credd.se

Nykläckt

Nu har jag gått och blivit faster.

Tidigt igår morse föddes en liiten bedårande brorsdotter.

måndag, april 28, 2008

Väntans tider

Ojojoj.

Nu är det spännande tider.

Idag anländer nog barnens sprillans nya kusin.

Jag bara väntar på att de skall ringa och säga att det är färdigt.

Kom igen. Riiing.

Bara några sista ord

Det är dags att gå och sova för mig, men jag ville bara slänga in ett inlägg.

Fick lite bloggabstinens så här innan sängdags när jag insåg att jag inte tittat till bloggen alls idag.

Idag har jag sliskat i mig tårta.

Jag som verkligen alltid har älskat tårta. Tårta har varit min största last.

Nu kändes det verkligen bara sådär.

Jag tog en liten bit, och de sista tuggorna var inte speciellt goda.

Sliskigt var ordet.

Hur gick det här till?

Vad hände med min tårtnerv?

Jag trodde aldrig någonsin i hela mitt liv att jag skulle kunna tycka att det gick att äta för mycket tårta.

Iallafall.


Imorgon är det dags för the big M.

M som i magnetröntgen.


Nu vill jag faktiskt bli frisk.

Jag längtar ihjäl mig efter att jobba. Tänk vilken känsla att få känna sig behövd och få känna att man bidrar till försörjningen av sin familj.
Det vore inte alls dumt.

lördag, april 26, 2008

Jahaja

Den här dagen började verkligen lysande.

Jag hade bråttomt till gymet, surade eftersom D ville att jag skulle lämna bilen så att han kunde byta däck, och så backade jag istället på svärfars bil och repade både den och våran.

Inga jätterepor visserligen, men ändå.

Vilken ångest det gav mig.

Jag skall aldrig, aldrig, aldrig mer köra bil vare sig framåt eller bakåt i vredesmod.

Min man är inte speciellt happy över att jag repade nybilen.

Jag skäms!

fredag, april 25, 2008

Lägg av med det!

Är det något jag avskyr så är det när folk kommer med följande kommentar:


"Men inte skall väl du gå ner så mycket mer nu va?!"


Varför säger man så till en människa som fortfarande väger åtskilliga (10-15) kilon för mycket? Är det för att man bara har känt personen som överviktig och tycker att det känns konstigt att se när denne går ner i vikt och faktiskt blir hälsosam igen? Eller beror det lite på att de själva tycker att de borde göra något åt sin egen situation och då när någon annan lyckas så kommer den svenska avundsjukan knackandes på dörren?


Jag vet inte. Men jag hatar det.

Bara för att jag lyckas gå ner i vikt så ger det inte andra rätt att uttala sig om hur mycket jag bör eller inte bör gå ner.

Bara var glad för min skull. Vilken vikt jag i slutändan skall landa på kan jag tänka ut alldeles på egen hand.

Snooor

Jaha.

Exakt fyra dagar hann Lillebror vara på dagis innan det var dags igen.

Han går omkring med en aldrig sinande elva av gröngult snor under näsan.

Stackars liten.

torsdag, april 24, 2008

Kärlek vid första ögonkastet


Förresten så har jag gått och blivit kär i ett par skor.

Jag har ingen aning om när och om jag skall kunna använda dem överhuvudtaget.

Jag tror aldrig att jag ens har ägt ett par bruna skor.

Men åh vad jag skulle vilja ha de här!

Skjuts in i ugnen

Bullbak på gång.

Jag är faktiskt en jävel på bullar.

En riktig bullmamma med förkläde och foppatofflor.

Hittade dessutom precis på en helt ny fyllning.

Det skall bli väldigt spännande att smaka.

Kolla, kolla!


Det var knappt så jag trodde mina ögon.

I samma rabatt som inte sett solljus sedan någon gång i höstas, där det för fem dagar sedan låg 30 centimeter snö hittade jag den här krokusen!!

Wow.

Det var helt magiskt ända tills jag hämtade kameran, tog en bild och min ettåring tyckte att det var en fantastisk ide att trampa på den.

onsdag, april 23, 2008

Ooh La La


En sån glittrig häst vill jag också rida omkring på lite diskret sådär, med halvgenomskinligt tyg svepande bakom mig.

Goldfrapp är bra.

Men om jag drar lite coolt i håret kanske....


Okej. Jag ändrade mig.

Jag kunde inte låta bli att ta ett självporträtt.

Fast det vete gudarna vad jag gör med håret.

Bevisar hur galet ogräslångt det är kanske.

Börjar bli dags att åtminstone kapa topparna.

tisdag, april 22, 2008

Mad World

Den här låten har jag letat efter länge.

Jag såg den i en reklamfilm för ett tv-spel för ganska länge sedan, men jag har inte vetat vem som har gjort den.

Den är underbar.

Och videon.

Underbar.

Titta, titta, titta!!


Magic Doors

Den här låten.

Jag ha lyssnat på den hur många gånger som helst idag.

Den har etsat sig fast.

Det finns ingen som sjunger om hjärta och smärta med en så sårbar och skör röst som Beth Gibbons i Portishead.





Robyn och Perez

Jag gillar att Perez pushar Robyn.

Det känns bra.

Robyn har talang och är värd riktig framgång på andra sidan pölen också.

Perspektiv

Jag har precis läst och gråtit mig igenom hela den här fina, fina bloggen som Sara skriver om sitt liv.

Hennes man Fredrik gick bort i en tragisk bilolycka förra sommaren, och nu är hon ensamstående mamma till fyra barn under fyra år, varav två är nyfödda tvillingar med kolik.


Jag. Ska. Aldrig. Mer. Klaga. Över. Mitt. Liv.


Inte så länge jag tänker på Sara iallafall.

Dags att rulla fram

Ah.

Igår drog jag fram cykeln för premiär.

Jag hämtade ungarna på dagis/skola med cykeln.

Fast jag glömde bort det där med att man behöver pumpa däcken efter att cykeln stått i förrådet en hel vinter.

Det var tungt att cykla, men det gick.

Jag tänkte på antalet loosade kalorier när det brände i låren. Då blev jag gladare.


Idag har jag varit duktig och cyklat till macken och pumpat däcken.

Jäklar vilken skillnad det var att cykla hem.

Rullade fram som om jag hade motor på cykeln.

Det hade nästan varit bättre att kliva av och gå för motionens skull.

måndag, april 21, 2008

Hero

Den absolut vackraste filmen rent estetiskt som gjorts hittills är Hero som kom 2002.

Alla färger och scener är nästan löjligt välkomponerade, så bra är det.




Dessutom är Hero en av de filmer som verkligen använder ljudet på ett riktigt bra sätt så att det förstärker och kompletterar filmscenerna. Som i den här fantastiska scenen ur filmen där Jet Li och Donnie Yen fäktas. Lyssna särskilt när den gamle mannen börjar spela. Jag gillar att ljudet av vattnet får så stor plats.

En perfekt kombination av ljud och bild.

Perfekt måndagmorgon

Oj, oj, oj.

Det är nästan så man knappt tror att det är sant.

Jag är helt ensam hemma.

Alla i hela familjen är tillräckligt friska för att vara på jobb/skola/dagis.

Och snart skall jag premiärcykla till min sjukgymnast och därefter till gymet.

Känns bra. Mycket bra.

söndag, april 20, 2008

Så lagom kul söndag

Idag har jag haft världens jäkla fight med min 6-åring.

Han har gastat sig hes om hur otroligt dum jag är.

Jag tvingade iväg honom på break dance när han låg och slappade i TV-soffan och såg på tredje Star Wars filmen i sträck tror jag minsann det var. My god.


Annars har jag haft migrän idag.

Det sög.

lördag, april 19, 2008

Skulle det vara vår nu eller?

Ja, men ni ser ju hur galet mycket snö vi har fortfarande! Så här ser det ut när man kommer hem till oss. Man går in förbi mellan väggen och den jättelika snöhögen som når upp till brösthöjd på mig fortfarande.

Vår? Pfft. Här blommar iallafall inga jävla vitsippor.

Bildbevis

Jajjamensan. Vedträn i grillen och falukorv i halstret. Det var inte utan att jag blev tvungen att slänga mig på renfällen och käka korv jag också.

Ser ni vilken mängd snö vi har fortfarande här i Luleå!


Behold: Ina, som jag är mest. Osminkad, okammad och faktiskt med pyjamasen på fortfarande under den stickade koftan.

Tänt var det här!

Måste genast ut med kameran.

D har anlagt en mindre brand (brasa) i utegrillen för att kunna grilla korv ute bakom huset. Nu är det banne mig vår när grillen åker fram!


Annars idag stundar bullbak.

Mina killar

Det är sånt här man vill mötas av på morgonen när man har vaknat och kommer ner. Alla mina tre killar ser på morgonbolibompa tillsammans och är alldeles sams. Inget gnäll, skrik och bråk.
Det tackar man för.

fredag, april 18, 2008

Vikt

Vägningsdax igen.


Men vad fan.

- 0,5 kg.


Totalt: -15,3 kg

torsdag, april 17, 2008

Att göra en Gwyneth

Katarina undrar hur jag gör "Gwyneth style" i photoshop.

Oj. Det var inte förklarat på en handvändning.

Jag har inget lätt filter som jag använder (men det finns säkert att ladda ner filter som "soft focus" eller något liknande om man vill ha lite romantiskt skimmer på enklare sätt). När jag jobbar så är det helt enkelt ett ganska noggrant hantverk får jag nog säga.

Vad är det jag gör då lite kortfattat? Jag fotar nästan enbart i RAW, och då måste jag börja med att öppna bilden och ställa in exponering, temperatur och ton. Jobbar i 16 bitar.

Sen börjar jag alltid med att beskära bilden och sedan fixar jag nivåerna, högdagrar och skuggor. Jag ändrar även färgbalansen. Tonar ner färgen där det behövs, förstärker på andra ställen. Byter ut färgen på vissa. Jag jämnar till huden, lagar och fixar till. Gör ögonvitorna vitare, fransarna mörkare, ögonen klarare, håret blankare. Jämnar ut bakgrunden och tar bort eller tonar ner sådant som stör. Gör bilden skarpare på vissa ställen och suddigare på andra. Jag skuggar och lättar upp och bränner på vissa ställen där jag vill öka exponeringen. Jobbar ofta i lager med olika delar av bilden innan jag i slutet lägger ihop alla lager.

Ungefär så.

Jag hade tänkt...

Jag hade tänkt att jag skulle lägga in en bild på mig i min nya fina klänning, men verkligheten gav mig en rak höger light när jag såg bilderna på datorn och insåg att det antingen är kameran som lägger på ett antal extra kilon, eller också är jag inte så smal som jag såg ut att vara i spegeln. Hursomhelst så kändes det inte som någon "wow, kolla vad fin jag har blivit". Utan snarare som ett "oj, hur fan kommer hon in i storlek 40?"

Så bildbeviset får nog vänta.

Plastic fantastic

Jag blir nästan lite generad över Amandas översvallande lovord om mig. Framförallt blir jag väldigt glad.

Jag photoshoppade henne lite "Gwyneth style" och skickade bilden till henne.

Kolla på hennes sida får ni se.

onsdag, april 16, 2008

Helkväll

Nu ni.

Jag ska ha en helkväll i träningens och dansens tecken.

Först skall jag på föreläsning om funktionell träning på gymet. Efter det blir det dansföreställning på Kulturens hus och efter det raka vägen till min salsakurs.

Helkväll som sagt.

Last.FM

Jag måste bara hojta till om min senaste förälskelse på nätet, nämligen Last.FM.

Om ni kollar på höger sida här nedanför så ser ni en liten Last.FM-ruta. Där visas den musik som jag senast har lyssnat på. Det roliga är att på vissa låtar finns en liten grå pil, om man klickar där så får man höra lite av låten. Coolt va?!

Det fantastiska med Last.FM är att eftersom den registrerar vad jag lyssnar på, så kan den på det sättet också hitta "grannar" till mig, dvs andra som har liknande musiksmak. På det sättet kan man få superbra tips på andra bra artister och musik som man kanske inte har lyssnat på förut.

Jag är helt såld!

Gnäll, gnäll, gnäll!

Jag orkar knappt blogga.

Ungarna suger musten ur mig.

Inte är de nöjda heller.

Borde de inte sova hela dagarna när de är sjuka istället för att bara ligga och gnälla.
Vad skall det vara bra för, annat än att driva sin arma mor till vansinne?

tisdag, april 15, 2008

Sjukstuga

Idag är båda pojkarna hemma och är sjuka. Mormor är här och hjälper till som tur är.

Storebror vaknade med feber, och Lillebror tog jag precis till vårdcentralen för att träffa läkaren. Han har ögonkatarr och öroninflammation. Så nu blir det antibiotika och ögondroppar.

Stagger Lee

Om vi nu ändå är inne på musik från -90 talet så måste jag självklart posta den bästa av Nick Caves "Murder Ballads", nämligen låten om Stagger Lee. Våldsam och eeevil, men underbar.


måndag, april 14, 2008

A perfect day

På väg hem från sjukgymnastiken idag går jag förbi H&M och ser den här klänningen. Jag strosar runt lite till och hittar ytterligare en klänning. Funderar ett tag och tar mod till mig innan jag vågar mig in i provhytten med två klänningar i storlek 42.

"Snälla, gode gud, låt den passa" tänker jag och minns hur jag förra sensommaren stod i exakt samma provhytt och grät för att storlek 48 satt som korvskinn och jag kände mig så groteskt fet.

En uppdragen dragkedja senare inser jag att klänningen är aaaningen för stor. Provar nästa. Samma sak.

Med bultande hjärta klär jag på mig, skyndar ut i butiken, och norpar åt mig det sista exemplaret av st 40 av Marimekkoklänningen, och en st 40 av den andra röda klänningen. In i provhytten igen, fort av med kläderna och kliva i den första klänningen. Sakta upp med dragkedjan.

Och den går hela vägen upp.

Klänningen sitter som gjuten.

Jag slutar nästan andas av lycka.

Fort tar jag av mig den och drar på mig nästa klänning.

Samma sak.

Den sitter helt perfekt.

Jag kollar prislappen, och ser storleken.

Storlek 38.

Trettioåtta.

Jag står i provhytten på H&M och gråter.

Den här gången av en helt annan anledning än för drygt åtta månader sedan.

Jag är fattig som en kyrkråtta just nu.

Men de där klänningarna skall jag ha.

Två konkreta kvitton på allt slit i gymet och all nyttig mat jag ätit.

Några viktiga saker att lära sitt barn

Mina tankar går hela tiden tillbaka till lilla Engla.

I fredags när vi stod på grillen och väntade på mat så såg vi på löpsedlarna och Storasyster frågade mig och D om vi trodde att hon fortfarande var vid liv.

Både jag och D såg på varandra och sade "Det hoppas vi att hon är".

Vi har pratat om Engla med barnen under hela helgen i omgångar när de tagit upp det.

Jag har också tagit tillfället i akt att än en gång förklara viktiga "kom i håg" från den här listan.


Här är några saker som du kan lära ditt barn:


1. Säg till barnet att hålla sig borta från människor som ropar på dom t.ex från bilen. Även om dom lockar med något roligt och spännande.


2. Lär ditt barn att om någon försöker ta det så ska det skrika: ”Det här är inte min mamma eller pappa” och göra motstånd.


3. Om ni t.ex kommer ifrån varandra i affären så lär ditt barn att gå till informationsdisken. Kom överens om att barnet inte ska gå omkring och leta själva efter dig och att dom absolut inte får lämna affären.


4. Lär ditt barn att det inte behöver ha några hemligheter för dig. Att det är bra att ditt barn berättar om saker som t.ex skrämmer dom. Låt ditt barn få veta att du inte blir arg eller upprörd om det är något dom vill berätta.


5. Lär ditt barn att ingen ska röra på det innanför kläderna eller att det inte heller ska röra på någon innanför kläderna.


6. Säg till ditt barn att ingen får ta kort på det utan din tillåtelse.


7. Lär ditt barn att det ska berätta vem det är med och vart dom leker.


8. Lär ditt barn att inte lita på främlingar.


9. Lär ditt barn sin hemadress och telefonnummer. Visa dom gärna hur man ringer hem. Är de för små, skriv nr hem/mobil med bläck på armen!


10. Lär ditt barn att det är helt okej att säga nej till en vuxen, speciellt om dom inte gillar vad den vuxne säger eller gör.


11. Tvinga aldrig ditt barn att "pussa moster Berit hejdå" för då lär det sig att "vuxna måste man pussa fast man inte vill".

söndag, april 13, 2008

Koop

Älska, älska, älska.

Koop är en annan otvivelaktig favorit för mig.


Som här, i Koop Island Blues.




Eller här, i Absolute Space från albumet Sons of Koop från 90-talet.



Det är mycket musik nu. Jag vet. Mycket musik.

Bara en av de där perioderna då jag går igenom alla gamla skivor och hittar inspiration och letar fram gammalt som leder vidare till nya förälskelser.

Engla

Fy fan vad hemskt.

Jag tänker på hur hemskt livet slutade för Engla. Och jag tänker på Englas mamma. Det måste vara helt fruktansvärt att få veta att ens barn mördats.

I bilen på väg hem

Storebror: Mamma, jag hoppas att min koja i vardagsrummet är kvar!

Jag: Om den inte är det så kan jag hjälpa dig att bygga upp den igen.

Storebror: Men minns du hur den såg ut då?

Jag: Nja... inte riktigt.

Storebror: Men det gör ingenting, för jag minns det. Jag har en bild i min hjärna på hur det såg ut. Har din hjärna slarvat bort din bild?

Trångt

Jag skall aldrig mer klaga på att det är trångt på bussen, så länge jag slipper åka lika trångt som i Japan.


Crystal

Morgonmusik att bli på bra humör av på söndag.




New Order - Crystal

lördag, april 12, 2008

Third!

Jag har väntat i elva år på den här skivan.

Portishead är en av mina absoluta favoritband, och är väl en av de där banden jag lyssnar på som gör att många av mina vänner definierar delar av min musiksmak som "konstig".

Men jag har alltid haft svårt för extremt trallvänliga repetitiva låtar som känns som att de inte har någon större eftertanke (Hej Linda Bengtzing och Charlotte Perelli). Jag har alltid sökt något mer än bakgrundsskval i musikupplevelsen. Den där känslan som går rätt genom huden och sätter sig i magen.


Portishead är bandet som tillsammans med Massive Attack, för mig, definierar Trip-Hop.
De gjorde två fantastiska album på nittiotalet, "Dummy" och "Portishead", och efter det har det tyvärr varit tyst om bandet alldeles för länge.

Men nu äntligen kommer albumet "Third".

Jag har/hade extremt höga förväntningar på skivan, och jag kan inte riktigt säga vad jag tycker om den ännu, av det jag har hört. Portisheads musik har alltid varit sådan som bara sätter sig i kroppen och som måste få gro ett tag. Det är hata eller älska för de flesta, för det finns inte någon trallvänlig schlagerslinga i sikte.

Den här tredje skivan är dessutom ännu mer minimalistisk och experimentell än de tidigare två. Mer hardcore med påträngande rytmer. Som här i Machine Gun som är den första videon från nya skivan.




Min favorit hittills av de nya låtarna är ändå Hunter. Den låter lite mer som gamla Portishead. Lite lättare att ta till sig. Och alldeles, alldeles underbart påträngande, enerverande, melankolisk, spröd och vacker samtidigt.




Första gången jag hörde Portishead, och i det här fallet Glory Box så kände jag en omedelbar förälskelse på gränsen till besatthet. Det finns något unikt melankoliskt och trollbindande i musiken som jag inte kan värja mig ifrån.

Liveupptagningen här nedan är helt outstanding. Portisheads Glory Box och Massive Attacks Rising Son ihopvävt till musikalisk känslomässig perfektion. När Beth kommer in och börjar sjunga Glory Box 3 minuter in låten, då reser sig håren på mina armar.




Och det är väl det som gör Portisheads musik så unik. Den är min vän under huden.

Dagens läxa

Jahaja.

Då har jag lärt mig en läxa idag.

Ät inte frukost i bilen på väg till gymet.

Den där bananen och avocadon såg dagens ljus igen på toaletten när det var fem minuter kvar av morgonens spinningpass.

Roligare kvitto över ansträgningen kan man väl få.

Som träningsvärken i mina armar till exempel.

Jag kan knappt dra på mig byxorna igen när jag har varit på toa. Ajajaj.

Battlestar Galactica

Det här är riktigt bra science fiction, och en av mina favoritserier på TV.

Den är inte alls lättsam som andra sci-fi-serier som är svåra att ta på allvar, utan har en helt annan djupare, mörkare ton.

Den handlar framförallt om den största frågan av alla; vad innebär det att vara människa? Vad är mänsklighet? Vem är ond och vem är god, egentligen? Om maskiner kan känna känslor och ha ett samvete, vad är det då som skiljer oss åt? Vad avgör vårt värde?


fredag, april 11, 2008

Vira blåtira..

...är förmodligen vad som väntar oss i spjälsängen i morgon bitti.

Lillebror snubblade rätt in i ett vasst hörn av en butikshylla inne på Expert idag under våran snabbvisit ut med bilen bara för att få komma ut lite i alla fall. Trots feber, förkylning och ögoninflammation var han förvånansvärt pigg, så vi trotsade sjukdomen och tog en snabb sväng med bilen till Expert och förbi järnvägsgrillen för att köpa hämtmat som Storasyster önskade sig till middag på sin födelsedag.

Innan läggdags började Lillebror få en lila ton under ögat. Imorgon har den nog blommat ut rejält.

Det blir nog extra snyggt med ögonifektionen som dessutom är värst på just det ögat. Han har en stor röd fläck i ögonvitan där.

Stackars min bebis.

Idag är det Storasysters födelsedag

Imorse inställde jag mig kl.09:00 på gymet för att få ett nytt styrkepass. Två timmar senare är mina armar alldeles möra och darriga av ansträgning. Nice.


Nu skall jag baka lite mer. Min förstfödda fyller 14 år idag (Herregud!), så det är tårtdags igen.

torsdag, april 10, 2008

Ord

Och förresten så kommer det enstaka treordsmeningar nu från Lillebror. Igår sade han: "Vill ha bok". Annars är det tvåorsmeningar som gäller. "Sparka boll", "Dricka vatten", "inte vila", och så vidare.

Han pratar på hela tiden. Vi förstår inte hälften av alla ord han säger, men det är långa utläggningar om saker. Jag måste säga att han oftast är förvånansvärt tålmodig när han tvingas upprepa gång på gång vad han vill när vi inte förstår.
Tålamod är en bra egenskap, tycker mamman som inte har begåvats med så mycket av det själv.

Lilla sjuklingen

Lillebror modell blöt disktrasa. Snoret rinner, ögonen rinner och varar, han har feber och ingen vidare matlust. Det är synd om min bebis idag.

onsdag, april 09, 2008

SaidaAmanda gör en insats

Amanda drog ett tarotkort till mig idag.


Det stämmer läskigt bra måste jag säga.

När Lillebror blir sjuk och pappa måste jobba


Det är tur att vi har en bred skärm för då kan både jag och Lillebror sitta vid datorn samtidigt. Lillebror tittar på Totte, och jag bloggar.


Idag är han hemma igen. Snorig och febrig. Det känns extra kul med tanke på att Storebror var hemma hela förra veckan och var sjuk.

Idag är det farmor som går förmiddagsskift med Lillebror och på eftermiddagen kommer mormor och tar över tills D kommer hem.

Själv försöker jag rodda med mediciner, snorpapper och mat samtidigt som jag lyssnar på svärmor.

tisdag, april 08, 2008

Dirty Sexy Money


Jag har tjuvtittat på pilotavsnittet av Dirty Sexy Money, och den är minst sagt lovande.

Serien är skapad av Craig Wright som förutom att skapa Dirty Sexy Money också har varit manusförfattare till Six Feet Under, Brothers and Sisters och Lost. I huvudrollerna ser vi bl.a fantastiska Peter Krause (Nate i Six Feet Under), Donald Sutherland (behöver väl ingen närmare presentation, va?) och William Baldwin.

Den handlar om Nick George (Krause) som efter sin fars mystiska död får erbjudandet att ta över positionen som familjeadvokat till den snuskigt rika New York familjen Darling. Familjen Darling är alldeles för rika för sitt eget bästa och verkar behöva hjälp av sin advokat dygnet runt. Det är som bäddat för relationer, sex, pengar och mord. Ungefär som att få en insikt i Paris Hiltons förehavanden dragna till sin spets.

Dirty Sexy Money har alla ingridienser och förutsättningar för att bli riktigt, riktigt bra. Och jag kan inte tänka mig annat än att jag kommer att följa den slaviskt.

Den har premiär på torsdag kl.21.00 i kanal5.



Filmtips

Den här måste jag se igen snart.

Otroligt bra film med en ung Jake Gyllenhaal.


Lina!

Äntligen är bredbandet igång igen.

Det märkliga var att den var urkopplad på två stationer. Alltså helt nertagen.

Väldigt märkligt tyckte både teknikern och jag.

Vi har ju bott här i sju år och så det är inte som att vi har tagit över någon annans lina nyligt heller.

Jaja.

Nu funkar det iallfall igen.

Nu går det så fort att jag nästan känner av G-krafter i svängarna.

Halleluja.

Äntligen

Herregud vad segt det går att surfa.

Ändå kan jag inte låta bli att försöka.

Trots att det tar nästan tio minuter ibland att komma in på sidan.

Jag inbillar mig att det är värt det.

Vad gör man inte för sina bloggläsare?!

Idag skall jag äntligen träffa E och lilla Leo.

Och träna.

Jösses vad jag skall träna.

måndag, april 07, 2008

Kusin på jäsning v35

Om ett par veckor, eller kanske först om en månad, men ändå alldeles, alldeles snart skall mina barn få sin första kusin, jag skall bli faster, och min bror och min svägerska skall bli föräldrar för första gången.

Typiskt kvinnligt och manligt

När det gäller TV-program så är jag en riktig dramanörd. Jag älskar att bli indragen i fiktiva relationer. Kärlek, hat, avundsjuka, begär, spänning, you name it. Allt det där älskar jag.

Min man är inte riktigt lika begeistrad som jag. Han gillar visserligen också drama, som Lost, The Wire och Californication. Men annars är han en riktig dokumentärnörd.
Han spelar fanatiskt in alla dokumentärer som han vill se, och häromdagen när jag tittade igenom listan på hans inspelade program på hårddisken, så slog det mig hur olika preferenser vi har eftersom han gärna spelar in dokumentärer om stridspiloter, andra världskriget och liknande typiskt manliga dokumentärprogram.
Det är faschinerande att det främst är män som är så intresserade av att veta exakt vad som hände t.ex senhösten 1944, och hur diverse flygplan och stridsvagnar förändrade kriget för olika länder.

Sen erkänner jag gärna att jag också tittar på några av de där programmen, nämligen Stridspiloterna och Fredsstyrkan. Varför då kan man ju undra?

Svaret är enkelt: Jag gillar män i uniform av en helt annan anledning än min man.
Jag är i varje fall inte särskilt intresserad av den tekniska biten i krisgföring. Det kanske har med testosteron att göra.
Stridspiloterna i kanal5



De program jag hade spelat in var:


Förlossningskliniken

Barnmorskorna

Studio Belinda

Oprah

So You Think You Can Dance


Det fattas bara Martha Stewart och några kockprogram i min "dokumentärlista" så är den komplett.

Jag undrar hur många män som spelar in Barnmorskorna och Oprah. Jag gissar att antalet kvinnor är betydligt fler.

lördag, april 05, 2008

En helt vanlig lördag

Lördag kväll.

Jag och maken hade planerat att se en spännande film och sitta och hångla i soffan.

Sen fixade han igång internet.

Så nu surfar vi som dårar i varsitt rum istället.

Romantiskt värre.

Ljuva gymdrömmar

Jag har inte tränat sedan i måndags.

Jag har varit hemma solo med Storebror om dagarna eftersom han har haft falsk krupp, och nu kan jag knappt tänka på annat än träning.


Vägde mig i fredags.

-0,8 kg.

Det var tur att det var neråt i alla fall med tanke på påskens bravader i matväg.

Total viknedgång -14,8 kg.

Computer says noooo

Ingen telefon, inget internet sedan i torsdags.

Bredbandsbolaget säger att det tar tre till fem arbetsdagar innan det är fixat.

Det känns som att det kliar på hela kroppen av abstinens. Klickar frenetiskt in på mozilla baraifallatt. Men nooo.

Det är vid sådana här tillfällen jag tackar min lyckliga stjärna att jag är gift med en datanörd.

Han har micklat med datorn ett tag i kväll och nu kan jag äntligen sniksurfa lite på någon grannes nät.

Me very happy.

torsdag, april 03, 2008

Trailer i två versioner

Hela syftet med filmtrailers är givetvis att få oss att vilja gå på bio och betala för att se film. En trailer skall påverka oss och få oss att vilja veta mer om händelserna i filmen, men det är verkligen högst avgörande hur den klipps ihop för att resultatet skall bli lyckat.


Det här är en väldigt rolig trailer. En trailer till en av mina favoritfilmer, den gamla klassikern "The Shining" med fantastiska Jack Nicholson i huvudrollen. Den är riktig ryslig i verkligheten, men det kan man inte tro om man ser den här trailern där den ser ut som en romantisk komedi. Allt med klippning, val av musik och vad speakerrösten säger.




Här är orginaltrailern. Så som den visades på bio 1980.




Och här är en i nutida klippning. Den är visserligen hyfsat bra för att vara en hemmaklippning, men den har det klassiska misstaget: att visa alldeles för mycket av filmen. Han har klippt med lite av allt obehagligt i filmen, så att man efter att ha sett den här trailern nästan inte behöver se filmen längre. The Shining på 2 minuter och 19 sekunder men utan slutet, med andra ord.

Dag tre

Det är tredje dagen i rad som Storebror och jag är hemma och skrotar omkring i pyjamas.

Det halsonda börjar ge med sig så sakteliga för honom, och jag mår bra förutom att jag är hes.


Jag har träningsabstinens. Jag har inte varit till gymet sedan i måndags.

Jag läser nya Fitness som en bibel och drömmer om bicepscurls och latsdrag. Dessutom längtar jag ihjäl mig efter pilates och PSI.

Jag kanske skulle ta och träna lite här hemma.

onsdag, april 02, 2008

Tjafs

Hrrmpfft.

Betalat räkningar. Sent igen som vanligt.

Jag ser fram emot den dagen då betala räkningar blir roligare. Den dagen då pengarna garanterat räcker till alla räkningar.


Viken härlig kväll.

Först försöka betala räkningar.

Innan det löjligt tjafs med maken om ingenting. Bara trötta "vem är surast" leken.
Jag säger att det är han, och han säger att det är jag, ända tills han säger att jag skall skärpa mig, och jag tycker att det faktiskt är han som skall skärpa sig.

Egentligen om jag tänker tillbaka så var det inte svårare än att jag inte behövde ta åt mig av att han inte hade någon vidare glädje i rösten när han frågade "skall osten stå framme här eller?". Jag hade kanske inte behövt svara "Nej det ska den inte, HURSÅ?!" lite extra surt sådär.

Men det kändes rätt i ögonblicket. Så rätt att jag övervägde att sova på soffan över en ost.

Ja herregud. Jag tror jag behöver komma ut lite.

Nä men se där! del 2

Flippade precis förbi The Nanny på 3:an.

Och vad får jag se där då? Ingen mindre än Madeline Zima som spelar Mia i Californication. Jag hade helt missat att hon också spelade Grace i The Nanny när hon var liten.
Men där ser man.

Nä men se där!

Tittade precis på Mio min Mio med Storebror som är hemma med falsk krupp. Och minsann om jag inte tyckte att jag kände igen lilla Jum-Jum i filmen. Det är ju för tusan Christian Bale!

Angående trailers

Apropå bra och dåliga filmtrailers.

Den här är ett exempel på en riktigt bra trailer. En som inte avslöjar för mycket, och som gör att jag vill se mer.

I mitt hjärta är hon alltid nyfödd och rosa

I flera månader har min älskade tonåring bott vardagarna hemma hos mig och helgerna hos sin pappa eftersom han studerat på annan ort.

Nu är situationen den omvända i några veckor, och jag saknar henne vansinnigt mycket.

Snart 14 år, med skinn på näsan och ett hjärta av guld börjar hon gå sina egna vägar.
Men för mig är hon alltid min första lilla bebis.

Mitt hjärta!

Brothers and Sisters

Nu har jag tillfälligt snöat in på Brothers and sisters. Maratontittar på första säsongen och den är faktiskt ganska bra.


Jag har faktiskt bara två klagomål:

1. Att det är så många skådespelare som är rejält kända (och förvisso väldigt duktiga) sedan tidigare att jag har lite svårt att leva mig in i serien till en början. Sally Field (Men det är ju Abbys mamma i E.R), Calista Flockhart (Ally mcBeal någon?), Balthazar Getty (Alias), Ron Rifkin (Sloane a.k.a mr Evil från Alias igen), Rachel Griffits (Brenda från Six feet under) och Rob Lowe (ingen närmare presentation behövs väl?).

2. Musiken. Varför, varför, VARFÖR envisas så många amerikanska tv-serier ha samma sort av fruktansvärt irriterande musik? Jag pratar givetvis om den där instrumentella, otroligt avslöjande musiken som berättar till oss tittare exakt vad vi skall känna vid alla tillfällen. Förutom Brothers and Sisters så är Desperate Housewives och O.C andra serier som nästan blir totalförstörda av den här enerverande musiken. Det finns garanterat många fler, men de kommer jag att tänka på omedelbart på rak arm.

I klippet nedan med bloopers från Brothers and Sisters hörs den där musiken hela tiden.


tisdag, april 01, 2008

Och så blir det lite sport

Herrejessus vad spännade match Plannja spelade ikväll.

Jag har knappt någon röst kvar.

De vann, tillslut. Säkert tack vare min heroiska insats i hejande.

Huvudvärken försvann tillfälligt, för att nu ha nått nya oanade propotioner.

Migrän? Jag vill mest kräkas för att det gör så ont.

Just nu här hemma hos oss.

Jag försöker göra en insats att laga middag. Kyckling, ris och currysås trots grym huvudvärk.

Storebror ser på film om muterade ninjasköldpaddor och lillebror behöver en ny blöja.
Om 30 minuter kommer D hem, och om 1 timma åker jag på basket och ser Plannja med V.

Dessutom har jag mensvärk och min hals känns inte helt okej. Ajajaj. Förkylning på gång??

Idrott för bebisar


Med morbror idrottsläraren påbörjade Lillebror kursen Klättring i dörrkarm 1.01 och Bungy jump for babies -indoor style.