Efter sovdosen har jag bara vaknat en gång inatt för att gå på toa, och då upptäckte jag att maken flyttat ut och lagt sig i sonens rum för att jag tydligen snarkade som ett helt sågverk.
Jag känner mig iallafall utvilad och klev upp strax efter sju efter att ha sovit sedan 23.00 igår. Skönt!
Nu är bara frågan om det tänker hända mer i min mage eller inte.
Kollade min gamla journal från när jag blev igångsatt med sonen och jag var i ganska precis samma läge igår när de undersökte mig. Ganska omogen fortfarande tydligen.
*suck*
Det här kommer att ta tid om jag skall vänta på att min kropp har lust att föda barn på egen hand. Det är så typiskt. Onda förvärkar som får upp mitt hopp, men det händer ingenting av värde med kroppen. Det gör bara ont. Jävla skit.
tisdag, oktober 31, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar