Gravidmonstermamma

Gravidmonstret vaknade till ett tag igen.

Ensam hemma med sonen, och allt har gått jättebra. Jag har lyckats baka morotskaka tillsammans med honom och plocka lite i oredan här i huset. Mamma har också varit förbi och hjälpt mig att tvätta och städa lite. Tur att man har så hjälpsamma föräldrar!

Senare i kväll skall jag ta sonen i bilen och åka till svärfar på middag och sonen skall sova över där till imorgon. Jag ser fram emot en hel kväll och morgon alldeles ensam hemma, för jag är så jäkla slutkörd.

För en stund sedan kände jag helt plötsligt att måttet var rågat och jag inte orkade med mer vilda lekar och röj av sonen i fråga. Egentligen lekte han bara jättebra, men jag höll på att bli helt skogstokig på att han konstant ropade på mig "mamma, mamma, titta här mamma, kolla hit mamma, titta vad jag gör, mamma kom och hjälp mig, wooooooosh, mamma, kolla vad jag gör!!" osv. I vanliga fall när vi är två hemma eller när jag är mindre höggravid och inte lika utmattad så är sånt inga problem. Men nu känner jag mig som en dålig mamma som inte orkar med det. Så jag erbjöd honom alternativen att se en film, spela på datorn eller att gå till sitt rum och leka en stund. Det gick inte hem. Sonen surnade till och totalvägrade att göra något av de alternativen, vilket i sin tur ledde till både diskussion och bråk, tills jag gick med honom till hans rum och han surade en bra stund. Nu är han på sitt rum här brevid och bygger en stridsvagn av filtar, bord och allt annat han hittar därinne.

Jag skall försöka samla lite energi och gå och leka med honom en stund. Åtminstone sitta därinne och titta på och låtsas vara intresserad ett tag. Det kan inte vara helt lätt att ha ett gravidmonster till mamma.



Tidigare idag när jag tittade på TV så sa han åt mig att sänka volymen.

"Man får inte ha sådär högt, man kan faktiskt få Tinnitus!"

Eh. Jag hade ingen aning om att han ens hade hört ordet förut.