Ser ljuset i tunneln

Näst sista veckan på skolfotojobbet.
Missförstå mig rätt nu. Jag är otroligt tacksam över att ha ett jobb att gå till. Men jag börjar känna att det sliter på kroppen nåt så vansinnigt. 100% skolfoto, 50% egen firma och 20% HLR-utbildning. Upp tidigt med tuppen, åka iväg med 80 kg utrustning och fota 150 barn. Hem, äta, sätta mig och jobba, jobba, jobba.
Har sorterat bort allt bloggläsande. Allt TV-tittande. Ser på lite TV-serier ibland när jag hinner. Breaking Bad är det bästa jag sett sedan the Wire. Och då menar jag verkligen det bästa.
Tagit mig igenom tre säsonger av Mad Men, och stört mig något så vansinnigt på denna Don Draper. Undrat om det överhuvudtaget finns en enda människa i den serien som inte knullar runt och bedrar sina parters till höger och vänster eller åtminstone någon gång ibland. Don den samvetslöse skurken porträtteras som någon slags vacker, komplicerad kreatööör som för den sakens skull har rätt att bara tänka på sig själv och sina egna behov. Jag hatar att han kommer undan med allt.
Nog om det.

Jag återkommer när det lugnar sig lite.

Slut på sommarlovet

Det är inte lätt att vara så nervös inför första skoldagen i fyran att det inte ens går att äta frukost. Horisontalläge i soffan är det som gäller för tillfället för Felix.

Själv jobbar jag hemifrån en dag som denna och redigerar bröllopsbilder från sommarens bröllop, och jobbar bort diverse måsten från den eviga "to do"-listan.

Imorgon börjar skolfotojobbet igen. Haparanda nästa anhalt i ett par dagar. Funderar seriöst på att sova på Cape East och boka in en massagebehandling när jag ändå är där uppe. Cause I'm worth it. No?

Sommaren har varit fantastisk. Sol, sol och ännu mer sol. Jag är brunare än på många år eftersom barnen nu blivit så stora att jag faktiskt har fått ligga i solstolen och bara läsa betydligt fler timmar än jag hade räknat med. Fyra Harry Potter-böcker har jag hunnit med under sommaren. Sista boken lyssnade jag på och vilken grej! Det är så jag önskar att jag hade lyssnat på alla böckerna, för Stephen Fry är så otroligt bra på att få liv i alla karaktärer. Jag har haft hörlurarna som fastväxta vid öronen eftersom jag har tagit varje ledig minut till att lyssna på Harry Potter and the Deathly Hallows. Läsarglädje när det är som störst.

Nu, tillbaka till photoshop, och Morgonpasset i P3 som äntligen är tillbaka med Martina, Kodjo och Hanna.

Det blev visst sommarlov här

Följ mig på Twitter istället. @Inasinsikter

Vi hörs här till hösten, alla fina!

Hell yeah!

Jag är nu godkänd färdig utbildare i första hjälpen och HLR för både barn och vuxna.

Imorgon flyg hem till Luleå om inte nya askmolnet sätter stopp.



-bloggat med mobilen

All work and no play

Förlåt, förlåt, förlåt för mitt extremt sporadiska bloggande.
Jag vet egentligen inte varför det har blivit så.
Hur många gånger som helst har jag öppnat en ny sida för att skriva och sedan sitter jag bara där helt tom. Det känns som att jag inte har något vettigt att skriva om. Bara jobb och jobb och jobb. Inte för att jag klagar. Jag är sjukt tacksam över att jag har lite jobb. Det ramlar in lite grann med jämna mellanrum och jag måste bli bättre på att marknadsföööra mig. Synas på google, vilket jag måste lista ut hur det skall gå till. Just nu syns inte röken av mig om man googlar Fotograf + Luleå och det suger.

Imorgon hämtar taxin mig 05:35 och jag åker ner till Mariefred/Gripsholm för sista delen av min utbildning. Sedan är jag nästan klar Första hjälpen-utbildare. Känns skönt att kunna varva fotograferandet med första hjälpen-utbildande. Omväxlande och bättre säkerhet rent ekonomiskt.

Det ösregnar verkligen ute. Jag känner mig både glad och stressad över att sommaren är på väg så fort.

Nu måste jag packa. Off I go.

Tjernobyl idag / Fukushima imorgon?

Det här är fotografi som är viktig.

I love Glee

Jag älskar Glee.
Glee är TV som gör mig lycklig. Kurt är min favorit. Kurt och Britney. Men framförallt Kurt. Det finns något så innerligt och sympatiskt över Kurts karaktär att jag kommer på mig själv med att sitta och hålla andan ibland bara för att jag så gärna vill att han skall få vara lycklig.


Varning för spoiler om ni inte har sett alla avsnitt. Men jag kan inte låta bli att lägga upp den här sångsnutten med Kurt och Blaine för den är så fin. Fina, fina Kurt.

Dagen so far + serietips till påsk

Eget godis inhandlat. Låtit ett av tre barn + liten kusin tigga godis av grannarna utklädd till påskkärring. Sett 3D bio (Rio) med hela familjen tills jag fick huvudvärk och låtit Max utfodra både bantande mamma och övertrötta barn med påskprickarna rinnande längs kinder av både trötthetstårar och sockeravtändning. Borstat barntänder, läst dålig saga och jobbat lite (duktig företagare).

Nu över till påskens serietips: Breaking Bad.
Galet, tänkvärt, spännande och sjukt roligt. - Se den.
(Streamad eller i en DVD-box någonstans nära dig).

Jobb och TV

Jag skäms lite över hur sällan jag har uppdaterat bloggen på senaste tiden. Förlåt, förlåt, förlåt ni trogna som fortfarande finns kvar.

Jag fattar inte riktigt hur det gick till. Från mörker och iskyla till sol, sol, sol och en vår som skyndar sig ända hit upp till Luleå. Hur mycket jag än älskar vädret så kan jag inte låta bli att bli stressad av det hela. Ju fortare snön smälter, desto mer inser jag hur mycket jag faktiskt hade planerat att hinna med tills nu. To Do-listorna är ändlösa och jag betar av dem lite åt gången varje dag.

Förutom jobbet så har jag hunnit med att se både Downton Abbey och Mildred Pierce. Två serier som utspelar sig i början av nittonhundratalet. Jag kan rekommendera båda, även om jag personligen fastnade mer för Downton, som för övrigt har en helt underbar titellåt (inte den i trailern nedan). Kan knappt vänta till nästa säsong.

Downton Abbey. Brittiskt drama när det är som bäst.


Mildred Pierce. Amerikansk miniserie med flera stora stjärnor i huvudrollerna. Trailern avslöjar dock en aning för mycket i min smak, men jag måste ändå lägga upp den.

Saker man pratar tyst om

Middag på Pizza Hut när man försöker gå ner i vikt.


-bloggat med mobilen

På flygbussen

Snart framme i Stockholm. Höll på att bli vansinnig på vägen hit. Jag släpar alltid med mig alldeles för många väskor och det funkar inte alls bra med SAS nya superultrafantastiska regler om EN incheckad väska per passagerare. Suck. Måste skaffa mig en skitstor väska i storleken mindre personbil för att få plats med allt verkar det som. Skall försöka hitta en ny väska här.


Leendet bedrar. Jag ler bara för att jag annars ser ut som en sur yxmördare.

-bloggat med mobilen

Det skall börjas i tid

Frank läser på ICA.


-bloggat med mobilen

Show me the money

Vågar jag säga att jag är frisk?
Det känns lite som att äventyra hälsan lite faktiskt, eftersom den ena sjukdomen efter den andra bara ramlar över oss och attackerar mest hela tiden.

Jag rabblar fakta istället: Jag jobbar, D jobbar, dottern och båda pojkarna är på skola respektive dagis. *viskar halleluja jättetyst*.

Stressar över jobbet. Sover dåligt. Vaknar kallsvettig och tänker på räkningar.
Vill tjäna jettemicket pengar och slippa tänka på om pengarna räcker eller inte.
Det är tufft att vara nystartad företagare.
Och därmed slutgnällt om den saken.

Magsjuka

Jag har de senaste månaderna känt mig närmast oövervinnelig när det kommer till vinterkräksjukan. Jag har torkat spyor i dagar och sett den ena familjemedlemmen efter den andra däcka i kräksjukans framfart. Själv har jag varit närmast immun. Trodde jag.

Natten har gått åt till att kvidandes i feberfrossa försöka sova mellan kräkattackerna. Inte kul.

Resten av familjen är friska från den, (även om D också har feber och är förkyld). Det är mer än jag kunde säga för en vecka sedan när D ringde mig i Mariefred och berättade att Frank hade öroninflammation och Felix och D hade magsjuka. Men det var ju en vecka sedan! Jag trodde jag skulle slippa undan.
I nuvarande form av urvriden illaluktande disktrasa så ångrar jag den där kyssen med maken i onsdags. Jag kunde bara inte låta bli!

Norrsken över Norge

Fantastiskt vackert. Filmen är en så kallad timelaps-film, dvs att den består av jättemånga stillbilder tagna under en längre tid sammansatta till en film så att det ser ut som att tiden går fortare.

What's a Gym?

Har lite ångest över att jag inte har hunnit till gymet alls den här veckan eftersom jag skall åka bort i morgon för att gå en utbildning i fem dagar.

Det är så sjukt hur fort det går från att tycka att träning är fruktansvärt jobbigt till att längta till gymet och helst vilja vara där hela tiden.

Southland

Polisserier finns det gott om. Riktigt bra sådana duggar inte lika tätt. Southland hör helt klart till kategorin riktigt bra, och då menar jag på det där sättet att jag blir hänförd av hur verkliga och komplexa karaktärerna är och måste se mer, istället för att bara se det som regelrätt underhållning i tjuv och polis-form så som det är i så många andra dussinserier i genrén som flimrar förbi.

Ben McKenzie som officer Ben Sherman.

Southland är skapad av Christopher Chulack, som också är mannen bakom nu nedlagda E.R (Cityakuten) och Third Watch (Tredje skiftet), och har en hel del bekanta ansikten i huvudrollerna. Vem minns inte Ben McKenzie som spelade Ryan i the O.C för några år sedan, eller Shawn Hatosy som senast gästspelade i Dexter på andra sidan lagen som Boyd Fowler. För True Blood fansen så är Kevin Alejandro ett annat bekant ansikte. Honom såg vi i TB som Jesus, Lafayettes kärlek.

Tre säsonger av Southland har visats i USA, (första säsongen på NBC, och de andra två på TNT) och i Sverige har TV3 visat serien.

Shawn Hatosy och Kevin Alejandro som Detective Sammy Bryant och Det. Nate Moretta.

Dessutom är introt till Southland riktigt bra. Jag älskar bra intron! Se själva här nedan.

Perfekt dag

-2 grader. Strålande sol och vindstilla. Har legat på en renfäll i snödrivan och bara njutit av vädret och min fina familj. Bättre än såhär blir det inte på vintern.



-bloggat med mobilen

Anton Hysén

Jag är förvånad över vilken enorm mediahysteri det blev kring det här att Anton Hysén kom ut som homosexuell.

Visst är det modigt och jättebra, men att det ens skulle behövas mod för att berätta det gör mig ledsen. Det borde vara en självklarhet för Anton och alla andra människor att få vara sig själv, oavsett om de är hetero- eller homosexuella.

Är det inte otroligt sorgligt att Antons sexualitet skall behöva bli så omdebatterad? Det känns väldigt märkligt att det på något sätt skulle finnas någon slags gängse uppfattning om att homosexuella män inte skulle spela fotboll. Precis som att homosexualitet medförde helt andra intressen och yrkesval. Som att det var det som styrde, och inte vem man är som människa. (För det vet väl alla att alla småflickor gillar rosa och alla småpojkar gillar blått, och de pojkar som gillar rosa garanterat är homosexuella och herreguuud tänk om en pojke som gillar blått och spelar fotboll blir kär i andra killar!)
Frågan är väl inte hur många manliga homosexuella fotbollspelare det finns. Frågan är väl snarare hur mycket fördomar resten av befolkningen faktiskt bär omkring på.

Jag säger i alla fall HEJA ANTON! Jag önskar dig all lycka med fotbollskarriären och med kärleken.

Igår var det "tantdagen" sade Frank, och dessutom var det fettisdag. Jag åt semlor och jag njöt av det! Det var rent ut sagt helt galet gott. Idag är jag tillbaka till normala matvanor igen och jag åtgärdade semlefrosseriet med ett rejält styrkepass idag på morgonen. Så nu är ordningen återställd.

Jag sitter just nu i skrivande stund på bussen mellan Piteå och Luleå på väg till en föreläsning som anordnas av antidiskrimineringsbyrån. Jag skall under dagen ha praktik där och lära mig mer om byråns verksamhet. Känns både roligt och intressant.

Nu är vi nästan framme. Måste sluta.


-bloggat med mobilen

Det räcker väl med det årliga julbadet eller?

Ibland undrar jag hur det kan komma sig att det ens är möjligt att bli så heligt förbannad och provocerad av en nio-åring.
Skrik, bråk, tandagnissel och utbrott har stått på schemat idag bara för att jag tyckte att det var hög tid att han tog en dusch. "Håret blir så fuuult!" är tydligen en helt legitim ursäkt till att inte duscha, tja, någonsin, i stort sett.

Jag kan lugnt säg att jag ser fram emot när han blir tonåring och det där behovet av att duscha frivilligt varje dag infinner sig.

Lite knuff hjälp?!

Nu finns ännu fler bilder på min företagssida.

Jag undrar om ni som tycker om mina bilder skulle kunna tänka er att gå in där och kommentera, "gilla" eller varför inte gå in på min företagssida på Facebook direkt och bli ett fan!

Jag är evigt tacksam för all hjälp, kära vänner.

Ångest hos tandläkaren

Jag skall erkänna en pinsam sak.
Jag har inte varit till tandläkaren på fem år.
Ja. Ni läste rätt: Fem. År.

De senaste månaderna har jag haft lite ont av och till och tänkt att jag verkligen måste gå till tandläkaren. Tänkt att det helt klart börjar vara dags nu. Sen har jag känt mig fattig och har haft andra ekonomiska hål att fylla som har varit högre prioriterade. Och skall jag vara helt ärlig så har jag varit lite rädd och orolig också så då har det varit lättare att motivera att jag inte har råd. Att gå till tandläkaren är inte my favorite thing om man säger så.

Men tillslut tog jag mitt förnuft till fånga. Jag bokade en tid för någon vecka sedan, och idag var det dags för undersökning. 605 kr och ganska många tårar senare kan jag konstatera att jag borde ha gått till tandläkaren en gång om året åtminstone. Det hade blivit billigare i slutändan.

Jag är en av de där som borstar jättenoga, sköljer med munskölj och använder tandtråd varje dag, men som ändå jättelätt får hål i tänderna. När jag var yngre och inte hade insett vikten av noggrann tandborstning så brukade jag få laga mellan 3-6 hål årligen. Så är det inte nu givetvis, men trots noggrann munhygien så får jag hål ändå. Min man i sin tur får aldrig hål. Han är en av de lyckliga på andra sidan spektrumet.
Jag har borstat tänderna så noga att tandköttet har börjat krypa uppåt på vissa tänder. Ångestfyllt. Men jag är så jäkla rädd för att få hål, och samtidigt paradoxalt nog också rädd för att gå till tandläkaren.

Hursomhelst. Åter till dagens tandläkarbesök.
Och det är här tårarna kommer in i bilden, för det kommer inte att bli billigt. Det blir mest troligt rotfyllning i två tänder. Plus att ta bort lite tandsten. Vet ni vad det kostar att rotfylla en tand? Jag kan upplysa er om att det inte är billigt. Exakt hur mycket vet jag inte ännu, men det kommer att kosta mellan 4000-5000 per tand. Och då har jag inte räknat in kostnaden för allt annat som krävs med undersökningar och dyl.

Så jag ger er alla ett råd här och nu. Lär er av mitt misstag och boka genast en tid till tandläkaren för bövelen!

Här inne hos mig

Albin Gromer. Kommer att gå långt. Mark my words.
Hela soundet i den här låten får håren på armarna att resa sig. Otroligt bra.

På väg till födelsedagsfirande

Fixar med företagssidan och lägger ut lite bröllopsbilder, och funderar samtidigt på vad man skall ge till en kille som fyller 18? Gah. Hur svårt som helst jue.

Födelsedagsbarnet, även kallad Snygg-Erik på stan.

It feels better than love

Idag lyssnar jag på Hurts när jag redigerar. Jag får Depeche Mode/Pet Shop Boys vibbar. Jag gillar't!
Dessutom plus i kanten för den sobra snyggheten a'la Mad Men. Ögongodis.

Modechock på gymet

Jag älskar mina nya slalomsockar. Kan inte låta bli att använda mina två par mest hela tiden. Särskilt snyggt till träningstights.
Frågor på det?


-bloggat med mobilen

Det är lite hur man väljer att se det

Man kan ju säga positivt såhär, att helgen gick i "äventyrens" tecken.
Eller också kan man kapitulera och tycka att det var då självaste faaaan vad allt skall jävlas när hela helgen gick åt till att:
1: Upptäcka mitt i natten att elementet var jävligt kallt.
2. Upptäcka på morgonen att det var cirkulationspumpen till fjärrvärmen hade dött.
3. Upptäcka dagen efter när pumpen var utbytt att vattnet i rören frusit eftersom temperaturen ute var -20.
4. Upptäcka att ett av rören frusit sönder när det mitt i middagen plötsligt började rinna vatten från taket i vardagsrummet, som att någon hade slagit på en dusch i taket, när proppen äntligen släppte.

Nu är pumpen utbytt, röret utbytt och så vinkar vi moloket hejdå till pengarna det kostade, som definitivt skulle ha kunnat fylla helt andra nödvändiga ekonomiska hål så här i nystarten av företaget.

Men, men. På den ljusa sidan finns äntligen lite positivt också.
Frank är äntligen tillbaka på dagis och jag har tid att jobba igen.

Och så dagens glädjebesked och ett STORT GRATTIS till Amanda och E som fick en liten Greta häromdagen. Hurra, hurra, hurra!

Bäst på P3 guld galan

Har inte fått den här ur huvudet sedan P3 Guld-galan sändes. Jag älskar trummorna. Those Dancing Days har verkligen jobbat på svärtan i musiken sedan förra albumet. Underbart.

Jonathan, jag ser ljuset!

Och vore det inte för att fjärrvärmeväxlaren fuckade ur i natt och jag vaknade till ljumma 14 plusgrader i hela huset så skulle jag jubla över det faktum att Frank har repat sig rätt bra och trots att han är prickigare än en medvurst i charkdisken så är han glad och sprallig och sitt vanliga jag igen. Och det bästa av allt är nog att han faktiskt låter mig jobba en hel del och nöjer sig med tecknade filmer och tv-spel i en aldrig sinande ström. Känner mig som en Bad Mama som låter ungen underhållas av TV:n, men vad ska man göra när VAB-dagarna sedan jullovet tog slut börjar närma sig 40(!) och jag står och stampar på samma ställe jobbmässigt, dvs sjukt taggad och med kreativiteten flödande, och nästan noll tid att göra något åt saken.

Men nu. Nu ser jag en liten springa ljus skymta därframme i mörkret. Jag håller tummarna för att fyraåringen är dagisredo på måndag, och skyndar mig att jobba lite innan fingrarna knäcks som stelfrusna pinnar mot tangentbordet. För trots att jag sitter med yllesockar, tofflor, täckbyxor, halsduk och dubbla ylletröjor så är det fortfarande alldeles för svårt att skriva med vantarna på och jag svär över att fjärrvärmeväxlaren tyckte att det var en god idé att ta semester just när utomhustemperaturen ligger stadigt på närmare -30 grader. Då spelar det ingen roll hur myggfritt och soligt det är ute.

Prickig korv

Jag kom hem på söndagkväll från Sundsvall och fick veta i bilen på vägen hem att Frank hade fått vattkoppor. Snart har han haft nästan allt som går att få i sjukdomsväg tror jag. Det är så man inte vet om man skall skratta eller gråta.
Det är hursomhelst väldigt synd om honom min lilla prickigkorv. Det kliar, svider och gör ont över hela kroppen. Han stapplar fram bredbent som Zeb mcCahan eftersom han har koppor vid ljumskarna också. Stackars liten.
David och jag turas om att vabba. Igår var jag hemma och idag är det min tur att jobba.


-bloggat med mobilen

Sundsvall nästa

Nu packar jag mina väskor och drar till Sundsvall till Norrlandsdagarna över helgen på weekend med ett hundratal andra fotografer. Alla som har varit där säger att det är helt fantastiskt, så mina förväntaningar är minst sagt uppskruvade. Vi får väl se om de infrias.

Äntligen!

Har jag lanserat min nya blogbaserade sajt. Klicka er dit via bilden här nedan.

Sting ynglar av sig på ett föredömligt sätt

Jag gillar verkligen I Blame Coco och särskilt den här låten Caesar.
Lilla ms Sumners röst låter verkligen förvånandsvärt lik hennes pappas. Dessutom är hon sådär androgynt vacker på ett väldigt tilltalande sätt.

Oh this uncertainty is taking me over

Jobba, jobba, jobba.
Enligt maken upptar det mina tankar nästan helt.
"Du pratar ju inte om annat än att du måste jobba hela tiden"
Hmm. Kan det bero på att alla dessa VAB-dagar sedan jul har gjort att jag ligger efter i tidsplanen och ångesten över allt jag måste hinna sitter som en klump i magen varje dag.

Är det såhär det är att vara företagare? Ständigt dåligt samvete för att man jobbar. Ständigt dåligt samvete för att man inte jobbar tillräckligt.
Som att försöka trampa vatten i sirap.

PMS. Lyssnar på Portishead och vältrar mig i ångest och deppighet. Ibland är det precis det som behövs för att det skall kännas bättre.

Dagens tänkvärda

Man kan inte annat än hoppas att de här männen hade förtjänat allt det här.

Idag firar jag!

Att vågen står på exakt -10 kg. Hallefuckingluja!

(bara 15 kg kvar då...)

Självplågeri

Sysslar jag med ikväll. Felix ville baka muffins, och vill han baka så är det klart att grabben skall få baka. David i sin tur önskade sig havreflarn och då var jag en supersnäll fru och bakade det åt honom.
Inte en endaste smula har passerat mina läppar. Heja mig!

Muffinssmet... mmmmm....

Storebrors egenhändigt gjorda muffins med vispgrädde och hallon.

Havreflarn till David...

-bloggat med mobilen

Ole dolyckan

Just när jag börjar bli varm i kläderna och inte längre bara trippar fram på den snöiga cykelvägen, så händer det som alltid, alltid händer mig.
Jag trampar lite snett, fotleden viker sig och jag faller som en fura i skogen raklång på marken. Snö överallt, knivskarp smärta i foten, ont i ryggen och jaha... ser flera dagars planerad träning gå om intet.

WTF.
WTF.
WTF.
WTF.

Jag tänkte att det vore trevligt om jag FÖR EN GÅNGS SKULL FÖR FAAEEEEN KUNDE FÅ SLIPPA SÅNT SKIIIIIIT!

Så nu högläge, värktabletter och tycka synd om mig själv.

ps. Jag HATAR att gå ute på vintern. Jag tänker sluta med det och kräva att bli dragen i pulka som barnen. ds.

En till utmaning: Tjejmiddagen

Utmaning från Amanda igen.

Finns det något killnamn som du tycker är så trist och fult att du skulle skämmas för hans namn om han var din kille?
Jag skulle vilja säga nej... men när det gäller första intrycket så funkar det ju inte riktigt så. Det skulle i alla fall vara intressant att få veta varför han fick det namnet. Dvs om hans föräldrar bara är lite dumma i hövvet, eller om de faktiskt hade någon vettig anledning att orsaka sitt barn lidande i livet.

Om du fick välja ett enda av dina ex att tillbringa ytterligare en natt tillsammans med, vem skulle du då välja?
Ingen. Det finns verkligen ingen av mina ex jag skulle vilja tillbringa en endaste natt med.

Finns det någon dialekt som du tycker är så ful och osexig att du skulle ha svårt för att inleda ett förhållande med en kille med denna dialekt?
Nja. Är man uppvuxen i Pajala så överlever man de flesta andra dialekter också. Möjligen skulle jag ha svårt för en kille som inte kan uttala R.

Om du var tvungen att välja mellan att aldrig mer i ditt liv få använda någon typ utav smink eller att aldrig mer få läsa en bok, vad skulle du då välja?
Räknas ljudböcker? Det var ett riktigt knivigt val det här. Tragiskt nog är jag fortfarande så fåfäng att jag inbillar mig att smink förbättrar intrycket av mig avsevärt. Men leva utan böcker skulle vara väldigt svårt, jag som ständigt har en bok i väskan, var jag än går.

Om du var sommarpratare i P1 och skulle berätta en lustig historia hämtad ur ditt liv, vad skulle du då berätta?
Möjligen det tragikomiska i att få två kolikbarn efter varandra och hur man överlever det.

Om du inte får nämna en kändis, vem är då världens snyggaste kille?
Ingen kändis? men hur skall andra då kunna faktagranska mina påståenden?
I det här fallet måste jag nog vara extremt partisk och säga min son. Jag gissar att många hjärtan kommer att krossas längs vägen framöver, förutsatt att han är lite trevlig också.

Vet du vad din mormors mamma och din farmors mamma jobbade med?
Tror inte att de hade jobb som gav pengar i lön. De jobbade nog hemma och tog hand om sina barn och kossorna i ladugården.

Skulle du våga sätta 100.000 kronor på att du utifrån ett klassfoto kan nämna både för- och efternamn på alla klasskompisar från mellanstadiet?
Förnamn; ja. Efternamn...hmm.. inte så säker på att jag minns allas efternamn faktiskt.

Nämn något som du gjort och ser tillbaka på och tänker ”Hur kunde jag vara så jävla dum!?
Jag stod ut i ett förhållande trots brist på tillit i flera år bara för att jag inte ville vara den som gav upp, trots att det egentligen inte alls var rätt för mig att stanna. Med följden att jag fick ätstörningar och blev helt nedbruten psykiskt.

Finns det något yrke som nästan automatiskt gör även den torraste kille lite mer spännande och intressant?
Jag gillar i stort sett allt som går omkring i uniform. Militäruniform ligger högst upp på listan. Kamouflagestuket alltså och inte någon jäkla paraduniform. Som Alex Skarsgård i Generation Kill på bilden här intill... helloooo, come hither. (Men det måste absolut inte vara barbröstat. Det går lika bra med full mundering och hjälm och allt).

Villa, hund och Volvo eller lägenhet i city, utekvällar och cykel. Vilket tror du stämmer bäst överens på ditt liv om fem år?
Absolut Villa, hund och Volvo. Vill inte alls bo i stan, och inte ha grannar så nära att jag hör de gå på toa eller att de ständigt väcker mig på morgonen före sju med djupa stönanden. Vad de gör vill jag inte ens veta, men det gör mig vansinnig. Jag hatar det!
Däremot vill jag gärna ha stan i närheten, typ max 30 min bort med bil.

Om alla dina tidigare pojkvänner skulle sätta sig i ett rum och komma överens om din absolut sämsta egenskap, vad tror du då dom skulle komma fram till?
Att jag skall bestämma allt.

Om du var tvungen att byta hem med någon av dina tjejkompisar, vems hem skulle du då föredra?
Ingelas tror jag. Fantastiskt läge vid vattnet en bit utanför stan.

Vad är det absolut konstigaste stället du har varit tvungen att kissa på?
Jag har så liten blåsa att jag är kissnödig by default. Ständigt på jakt efter nästa ställe att kissa på. Konstigaste stället...hmm...Jag kissade i en våtdräkt på hajsnorkling en gång och hoppades att inte hajarna skulle bli triggade av det. Nöden har ingen lag.

Vem av tjejerna i rummet skulle med störst sannolikhet kunna tänkas bli statsminister?
Här i rummet finns bara jag... och riktigt så uppblåst ego har jag då rakt inte.

"Who do you need, who do you love, when you come undone"

Ja, herregud så bra den är fortfarande. Jag hade den på repeat i månader när jag var 17.

Dexter flashback

Jag lyssnar ofta på filmmusik när jag redigerar bilder.
Filmmusik är ofta så visuell och gör det lätt för mig att hitta till den känslan som jag vill förmedla bara genom att lyssna på rätt stycke.

"Blood Theme" från Dexter är otroligt bra och nu när jag lyssnade på den så fick den mig att tänka på min favoritscen från Dexter, när han i NA pratar om "The dark passenger".
Michael C Hall gör dessutom rollen som Dexter så otroligt bra.

Svarar på frågor från Amandas blogg.

Mina svar:
TA UPP NÄRMASTE BOK, SLÅ UPP SIDAN 18, RAD 4. VAD STÅR DET DÄR:
"Stenarna är uppblandade med grillkol och champanjekorkar."
(Amanda Hellberg - Döden på en blek häst)
(Kom precis i brevlådan och ligger nu bredvid mig, än så länge oläst).

VAD VAR DET SENASTE DU SÅG PÅ TV:
Somnade till "The big bang theory" igår efter att jag sett Big Love från datorn.

BORTSETT FRÅN DATORN, VAD HÖR DU PÅ JUST NU:
Torktumlaren som maler runt blöt tvätt.

NÄR VAR DU SENAST UTOMHUS OCH VAD GJORDE DU DÅ?
Imorse gick jag en 55 minuter lång promenad och lyssnade på favoritprogrammet Morgonpasset i P3.

VAD HAR DU PÅ DIG?
svart kofta, kjol, leggings (vågar fortfarande inte prova annat än mybyxor eller stretchiga leggings).

VILKEN VAR DEN SENASTE FILMEN DU SÅG?
Harry Potter och fången från Azkaban.

SKULLE DU ÖVERVÄGA ATT FLYTTA UTOMLANDS?
Absolut. Jag vill, vill, vill otroligt gärna bo i ett varmt land.

Justin teh nerd style

De här två killarna var ju bara helt fantastiska.
Stal den ärligt från Miós blogg.

Morgonpromenad och vägning

Maken har vabbat idag så att jag har kunnat jobba. Jag har haft ett fotouppdrag och både hunnit med en morgonpromenad och lunchträning. Energinivån har varit bättre jämfört med förra veckan då jag bara orkade promenera i 20 minuter innan jag var helt slut.

Dagens vägning gick bättre än förra veckan. -1.7 kg. Det får jag nog vara nöjd med. Totalt -8.6 kg på fyra veckor.

-bloggat med mobilen

Bollywood gör en Matrix

Nu börjar äntligen familjen återgå till det normala igen. Första dagen idag som alla äter som vanligt och inte längre har ont i magen. Själv har jag (peppar, peppar) klarat mig från magsjukan, vilket känns helt otroligt med tanke på mängden kräk jag har torkat sedan i måndags.

Nu till något helt annat.
Jag gillar riktigt bra actionfilmer. Matrix är en stor favorit, och jag kan inte annat än gapa och skratta högt åt den här Bollywood-rullen som är som Matrix, Transformers och Terminator ihopslaget. De sparade verkligen inte på krutet här.

The Pacific

I höstas såg jag the Pacific och blev helt tagen.
SVT visar den just nu och jag kände att jag måste skriva om den, för så bra är det.

Jag vet att krig inte är allas cup of tea, men när det är så här välgjort och gripande så tycker jag faktiskt att man kan ge den här miniserien i tio delar en chans.

Fortfarande flera månader efteråt kan jag gå och tänka på Sledge och Leckie och de andras öden. För självklart är det verklighetsbaserat och inte hittepå bara för att det skall bli bra action.

Sledgehammer. Han behöver en kram.

Bara tanken på att behöva gå i land här är ofattbar. Ändå gjorde de det. Steg i land och dog i drivor.

Håller tummarna

Nu kräks maken också.

Sjväl går jag och känner efter mest hela tiden och funderar på om jag mår illa eller inte.

Vill helst bada i alcogel för att vara på säkra sidan att jag inte blir smittad.

Och just när jag trodde att Lillebror var färdig med magsjukan så fontänkräks han ner min finaste yllekofta som det är handtvätt på.

Nu skall jag lägga mig och hålla tummarna att jag får vakna frisk imorgon.

Xtravaganza, vägning 4. (Dag 22)

Jag känner mig besviken efter dagens vägning. Bara -1 kg den här veckan. Jag hade siktat på -2 åtminstone, men så var inte fallet.

Jag tröstar mig med att -7 kg på 22 dagar är ganska bra, och att det inte är helt fel att ha minskat 8 cm i midjan, 7cm över höfterna och 3,5 cm över låren. Kanske är det så att kroppen behöver ställa om sig lite med tanke på den snabba viktnedgången.

It never ends. Del 2

Just när febern har släppt sitt grepp om lillebror och han blivit frisk nog för att gå på dagis igen, så drabbar nästa bakslag. Efter 45 min sömn i natt vaknade jag av att Storebror kräktes och strax efter var det Lillebrors tur.
Hello magsjuka med andra ord.

Jag försöker att inte vara bitter men när det för min del innebär femte veckan hemma från kontoret så är det svårt att vara positiv.

På soffan ligger nu två likbleka, darrande små killar med varsin hink bredvid sig. Det är väldigt synd om dem båda, så jag skall göra mitt bästa för att sluta vara ego och tänka på allt jag behöver göra.


-bloggat med mobilen

Sådär ont i magen-bra

Nu har Big Loves sista säsong börjat i USA. Jag ser med förtjusning och ont i magen samtidigt. Varje scen är så närvarande och smärtsam. Det är som att se en bilolycka. Jag vill titta bort, men jag kan inte låta bli att sitta stilla och ta in varje sekund.

Kakeltvist

Ja, jösses.
Att det skulle vara såhär svårt att komma överrens om kakel/mosaik till lilla lilla duschhörnan utanför bastun trodde jag inte.
Jag har haft hela bastun och duschrummet färdigplanerat i åratal redan. Planen var att det i duschhörnan skulle vara svart mosaik, och på väggarna utanför liggande panel, precis som i bastun. Golvet är också svarta klinkerplattor. Infälld belysning i taket. Fönsterväggen i duschrummet eventuellt något annat material för att det inte skall bli enbart trä.

Men nehe. Maken hävdar å det bestämdaste att "Det blir ju så dystert i duschen. Man seeer ju ingenting!"
Själv ställer jag mig frågande till vad exakt det är han behöver se så bra när han är i duschen?! Helt vanlig belysning i taket räcker väl ändå jävligt långt är min åsikt.
Jag vill ha spakänsla och trivselfaktor. Inte kliniskt vita kakelplattor för att jag skall se mig själv naken bättre.

Så nu behöver jag lite länktips och råd från er som är duktiga på inredning. Har jag rätt, eller är det jag som är ute och cyklar och maken som har rätt? Var hittar jag bra inspirationsbilder för badrum? Jag har bildgooglat mig blå vid det här laget och inte hittat riktigt det jag söker. Bara några enstaka påettungefär-bilder av en flyktig känsla av ungefär hur jag vill att det skall kännas där inne. Låter jäkligt vagt och flummigt. Men ni fattar.

Jag behöver hjälp att övertyga maken om att man visst kan ha mörkt kakel i duschen. Han tror inte ett dugg på att det är en bra idé.

Okej. Bara vitt och svart gillar han absolut inte. Framförallt inte ihop. Men sedär: kaklet i duchen är.. just det. Svart. En bild bara för att visa att det visst går att ha svart i duschen.

Mer med bara vitt och svart. Han hatar svartvitrutiga golv. Den här bilden vågar jag knappt visa. Det är också bara för att duschen är svart.

Här också. Svart kakel i duschen. Men ni ser ju själva hur myyysigt det är!

Nu börjar det bli lite orientaliskt här. Men mest för att visa att det faktiskt går att ha annat än bara vitt, vitt, vitt. Eller varför inte något så annorlunda som... blått? Ne. Jag tror inte det va.

Det här rummet gillar jag verkligen. Den röda väggen, de mörka plattorna. Bara govlet är lite mesigt.

Det här gillar jag också. Bortsett från den gula väggen.

Här går vi all out. Orientaliskt. Lila, rosa, ja rubbet. Jag gillart. Frågan är: hur länge? och passar det ihop med en bastu?

Morgonpromenader

Är min nya grej. Fast det är fortfarande fruktansvärt jobbigt att gå i en halvtimme ens.




-bloggat med mobilen

It never ends

Med risk för att låta gnällig så är det inte himla tyhyhyypiskt att de självklart ringer från dagis för att Frank blivit sjuk igen, efter att han varit hemma med öroninfektion hela förra veckan och nu bara hunnit vara på dagis sedan i måndags.

Jag skyndade mig dit, och mycket riktigt så hittade jag en väldigt hängig son, askgrå i ansiktet, med fleecetröjan på, huttrande om att han fryser. Hemma visade örontempen på 40,3 grader och jahaja. Vab igen då.

Missförstå mig rätt. Det är jättesynd om lillpysen.
Men hey. Det hade fan varit nice om jag fått en vecka att jobba ostört om dagarna efter tre veckors jullov och en veckas vab.

Annars då.
Redigerar bilder och jobbar med hemsidan. Tar upp typ all tid. Ångest ångest ångest. När skall jag bli klar?

Snyggodottern begärde fotografering i helgen.

Jajjamän. Dag 15

-2.9 kg den här veckan.
Totalt -5.9kg.

Insåg idag att jackan inte längre sitter tajt som korvskinn. Jag kan andas!


-bloggat med mobilen

Dag 14

Ibland vill jag bara desperat skrika
-GE MIG EN PRINCESSTÅRTA NÅGON!
Bara i fem minuter...snälla, snälla.

Sen kommer jag ihåg att jag har slutat med sånt.
Så dricker jag ett extra glas vatten sent på kvällen för att slippa somna hungrig.

Desperata tider kräver desperata åtgärder.

Imorgon vägning nummer tre och första gruppträffen.
4 veckor kvar av soppa och shakes.

Lård. Snälla låt mig ha gått ner jävligt många gram.

Xtravaganza dag 11

Nu flyter det på fint.
Jag drömmer fortfarande om mat. Men jag är inte hungrig och jag har inga problem med att bara äta soppor och kalla shaker.

Viljan att bli smal

Jag läste ett tänkvärt inlägg på Mitt viktlösa liv, och kan inte låta bli att posta min kommentar om min kroppsfixering här på min egen blogg också eftersom det är precis såhär det känns.

---------

Jag tycker att synen på min kropp blir mer dubbel ju äldre jag blir.
Å ena sidan är jag givetvis fullt medveten om att jag duger som jag är och det är mitt inre som räknas och jadijadijada.

Men, å andra sidan, så kan jag inte komma över den där tröskeln i självkänslan som gör att jag står framför spegeln varje dag och klämmer och drar i fettet runt magen och suckar och stönar VILL bli smal. Sådär som jag tog för självklart i tjugoårsåldern och som jag jagar, nu i trettio plus-åldern, med stirrig blick och en rädsla om att "det kanske inte går längre".

Terapi

Trots att jag inte äter fast föda för tillfället så kan jag inte låta bli att ställa mig i köket och göra något kreativt.
Så jag gör musli till resten av familjen, bara för att det är ett så bra sätt att stressa ner.




-bloggat med mobilen

Öronvärk och jobbångest

Tog bilden med mobilen på apoteket idag när vi satt och väntade i en evighet på att få köpa ut penicillinet.
Natten var vedervärdig. Frank har haft ont i örat hela natten och jag har knappt sovit en blund. På dagen slutade örat göra ont, men vi åkte till doktorn ändå som konstaterade att orsaken till att det slutat göra ont var att det gått hål på trumhinnan och varet runnit ut.

Min första jobbvecka efter julledigheten förvandlades snabbt till en vabvecka istället och jag har ångest och panik över att jag inte hinner jobba så mycket som jag borde för att få färdigt med hemsidan och allt som skyltar "under construction"-läge för tillfället.
Det dåliga samvetet äter upp mig inifrån.

Dag åtta -3 kg

Vägt mig på gymet och kört lite sprintar på bandet.
Vågen visar på -3 kg efter en vecka på xtravaganzas intensivprogram. Hade det varit mindre så hade jag varit grymt besviken. 500 kalorier om dagen skall väl ändå ge resultat.

-bloggat med mobilen

Trubbel med bilderna

Från mobilen. Helt plötsligt har alla bilder från telefonen jättedålig kvalla på bloggen efter uppladdning. Otroligt frustrerande.

Dag ett på xtravaganza såg förresten ut såhär. Jag vill mest bara dö av synen eftersom det ser ut som att jag sportar en preggomage i vecka 27 ungefär. Men inte då. All me, all fat.
Nåja. Nu är jag ute ur fettgarderoben så att säga.






-bloggat med mobilen

Det krafsar i natten

Jag fick ju som bekant med mig Amanda från affären häromdagen, men av olika anledningar (man vill ju ha lite lugn och ro när man läser, va) så har jag inte hunnit ta fram tidningen* och läsa hennes skräcknovell förrän igår.

Låg i sängen efter midnatt och läste.
Sen kunde jag inte sova.
Såg bara bilder för mitt inre och hörde ljud överallt.

Tack för det Amanda. Det är preciiis som det skall med andra ord. Jag som är spök/skräck/zombie-fantast har börjat bli lite luttrad och lite mer svårskrämd.
Men helvete. Amanda vet precis hur slipstenen skall dras för att jag skall ligga och stirra in i mörkret.

Nu kan jag knappt bärga mig innan jag får läsa nya boken.

*YourLife med Mia Skäringer på omslaget

Träning pågår

Och det är både själsligt skönt och satans jobbigt rent fysiskt. Jag känner mig
lite bortkommen och går planlöst och drar i grejer lite här och där men ingenting tungt. Jag är så otränad att minsta lilla promenad känns som att bestiga de syrefattiga höjderna av Mount Everest.


På plussidan kan nämnas att jag idag för första gången blev mätt på en portion soppa och ett glas vatten. Halleluja.

-bloggat med mobilen

Igår

Åkte jag slalom för första gången för säsongen och tackade min lyckliga stjärna att det var 16 minus ute eftersom jag inte fick på mig någon annan jacka än Ds gamla dunjacka som annars skulle ha varit för varm.


-bloggat med mobilen