Thailand i mitt hjärta

Att försöka hitta en resa för familjen till thailand utan att bli ruinerad är stört omöjligt. Hur jag än vrider och vänder så går det för tusan inte på under 32 000 kr och det bara för flyget mellan stockholm och phuket. Det är helt sjukt dyrt att ta med barnen. Men det vill vi ju göra såklart.

Aaaargh!!!



Tänker mycket på hur det kommer att kännas att vara tillbaka där. Hur kommer det att kännas att se alla platser efter allt jag varit med om med volontärarbetet.

Jag skulle verkligen behöva åka till Khao Lak. Men jag vet inte hur det ska gå. Jag vill inte ta med mig barnen och sambon dit. Speciellt inte om det blir tungt psykiskt för mig. Jag vill inte att barnen skall se mig så ledsen när vi har semester.



Jag skulle behöva åka dit själv en vecka. Åka till Khao Lak, till Pearl Village, till minnesmuren. Se allt, ta in allt, lyssna på min själ. Dokumentera allt i mitt minne och mitt hjärta.



Jag blev intervjuad idag av en reporter för ett radioprogram som skall sändas på årsdagen. Att prata om arbetet tar mig tillbaka till förra vintern, när jag satt dygnet runt framför datorn och letade som besatt efter saknade.

Och den där längtan till Thailand bara växer sig starkare och starkare.