Förrätt: Avocadosoppa med räkor.
Varmrätt: Oxfilé med potatisgratäng, rödvinssås, murkelstuvning, haricot verts och svartvinbärsgelé.
Efterrätt: Vitchokladparfait med hallonsås.
Nyårsafton tillbringas hemma med familjen plus svägerskan med nyfunnen kärlek.
Pictionary, Galenpanna och några raketer står redo.
Ute blåser det katter och hundar och tallarna står och svajar kraftigt i sidled. Aldrig har jag varit så glad över att slippa åka in till stan och glo på stans flådiga fyrverkerier.
Nu: laga färdigt maten.
onsdag, december 31, 2008
måndag, december 29, 2008
I väntan på att åka till badhuset
Storebror: -"Kan inte lillebror vakna snaaart?!?"
Jag: -"Han vaknar alldeles strax och då skall vi åka."
Storebror: -"Men ååååååh. Det tar ju typ flera år ju!"
Snart kränger vi in ungarna i diverse overaller och vinterutstyrslar och så styr vi kosan mot badhuset för ett dopp. Pojkarna är eld och lågor över denna fantastiska utflykt (vi borde kanske göra sånt oftare ehhrm), och har pratat sig blå om det hela dagen.
Själv är jag inte lika entusiastisk. Det är inte riktigt bikinisäsong just nu känner jag.
Faständåsåatt.
Hålla på och bry sig om det.
Jag säger som barnen: Orka!
Jag: -"Han vaknar alldeles strax och då skall vi åka."
Storebror: -"Men ååååååh. Det tar ju typ flera år ju!"
Snart kränger vi in ungarna i diverse overaller och vinterutstyrslar och så styr vi kosan mot badhuset för ett dopp. Pojkarna är eld och lågor över denna fantastiska utflykt (vi borde kanske göra sånt oftare ehhrm), och har pratat sig blå om det hela dagen.
Själv är jag inte lika entusiastisk. Det är inte riktigt bikinisäsong just nu känner jag.
Faständåsåatt.
Hålla på och bry sig om det.
Jag säger som barnen: Orka!
söndag, december 28, 2008
Lillebror förfinar övertalningsmetoderna
Tidigare idag:
Jag: -"Vi skall inte diska nu"
Lillebror: -"Gullejag vill diska!"
Vi håller tummarna för att han fortsätter försöka övertyga mig om att han verkligen vill diska även i femtonårsåldern.
På TV:n snurrar Tom Cruise runt på en motorcykel för brinnande livet just nu. And I could not care less.
Jag tar och vattnar TomCruise-granen och går och nannar istället.
Jag: -"Vi skall inte diska nu"
Lillebror: -"Gullejag vill diska!"
Vi håller tummarna för att han fortsätter försöka övertyga mig om att han verkligen vill diska även i femtonårsåldern.
På TV:n snurrar Tom Cruise runt på en motorcykel för brinnande livet just nu. And I could not care less.
Jag tar och vattnar TomCruise-granen och går och nannar istället.
lördag, december 27, 2008
Efterdyningar
Julen suger verkligen musten ur mig.
Jag har fortfarande inte hämtat mig riktigt från julafton.
Sitter skelögd i soffan och och tittar på när Storebror spelar Guitar Hero på våran splitternya Xbox360 som tomten var snäll nog att leverera. I ögonvrån lutar Tom Cruise-granen mer för varje dag. Jag hoppas att den inte lägger sig ner självmant innan det är dags att kasta ut den.
I varje vrå står fortfarande kassar fulla med ihopknölat julklappspapper och varannat steg jag tar i vardagsrummet så trampar jag på någon liten brandman eller polisgubbe som redan har tappat hälften av sina lemmar. På bordet ligger en apstor begagnad kartbok från 1978 där länder som Sovjetunionen och Jugoslavien stoltserar som fakta. Någon med goda intentioner kom med den på julafton och jag vet inte riktigt om jag skall skratta eller gråta. Jag som har spenderat timtal innan jul med att rensa ut böcker som fortfarande har vettigt innehåll bara för att få mer plats för förvaring, vet nu inte vad jag skall göra av den där värdelösa kartboken. Slänger jag den riskerar jag att göra givaren sårad och det vill jag inte. Ett litet problem som plötsligt känns jättestort i kombination med allt annat.
Så jag gnäller på bloggen så känns det lite bättre sedan.
Nu är det visst fikadags för Lillebror som är nyvaken och grinig. Bäst att göra en insats.
Jag har fortfarande inte hämtat mig riktigt från julafton.
Sitter skelögd i soffan och och tittar på när Storebror spelar Guitar Hero på våran splitternya Xbox360 som tomten var snäll nog att leverera. I ögonvrån lutar Tom Cruise-granen mer för varje dag. Jag hoppas att den inte lägger sig ner självmant innan det är dags att kasta ut den.
I varje vrå står fortfarande kassar fulla med ihopknölat julklappspapper och varannat steg jag tar i vardagsrummet så trampar jag på någon liten brandman eller polisgubbe som redan har tappat hälften av sina lemmar. På bordet ligger en apstor begagnad kartbok från 1978 där länder som Sovjetunionen och Jugoslavien stoltserar som fakta. Någon med goda intentioner kom med den på julafton och jag vet inte riktigt om jag skall skratta eller gråta. Jag som har spenderat timtal innan jul med att rensa ut böcker som fortfarande har vettigt innehåll bara för att få mer plats för förvaring, vet nu inte vad jag skall göra av den där värdelösa kartboken. Slänger jag den riskerar jag att göra givaren sårad och det vill jag inte. Ett litet problem som plötsligt känns jättestort i kombination med allt annat.
Så jag gnäller på bloggen så känns det lite bättre sedan.
Nu är det visst fikadags för Lillebror som är nyvaken och grinig. Bäst att göra en insats.
torsdag, december 25, 2008
Lillebror i sitt esse
Tidigare på julafton:
"Tomtens skoter har gått sönder, batteriet är trasigt så tomten fick gå en bit".......
Lite senare hänger Lillebror och drar med händerna i handtaget in till tvättstugan.
-"KAN NÅN LÄLPA MEEJ?!?!"
-"Vad skall du in i tvättstugan och göra"
-"Hämta batterier. Tomtens skoter är sönder"
-" Men gubben, det är inte vanliga små batterier Tomten behöver. I skotern har man ett stort batteri"
-"Jahapp".
"Tomtens skoter har gått sönder, batteriet är trasigt så tomten fick gå en bit".......
Lite senare hänger Lillebror och drar med händerna i handtaget in till tvättstugan.
-"KAN NÅN LÄLPA MEEJ?!?!"
-"Vad skall du in i tvättstugan och göra"
-"Hämta batterier. Tomtens skoter är sönder"
-" Men gubben, det är inte vanliga små batterier Tomten behöver. I skotern har man ett stort batteri"
-"Jahapp".
onsdag, december 24, 2008
Jul jul jul
Igår bakade jag och barnen lussebullar inför julafton.
Lillebror gjorde sin alldeles egna lussebulle fullproppad med russin.
Jag satt uppe och slog in paket i natt och somnade först efter tre.
Nu är klockan åtta på morgonen och det är dags att börja laga julmat.
Det är tyst och mörkt i resten av huset. I vardagsrummet glittrar granen tyngd av pumlor och dekorationer gjorda av barnahänder. Foton och smällkarameller i rosa och blått slåss om uppmärksamheten med mina röda och silverfärgade glaspumlor. I år har barnen dekorerat granen helt själv. Jag har inte hängt en endaste liten pumla.
Och det gör den extra fin.
Mycket finare än mina tidigare granar med krav på enhetlig färgskala.
Barnens gran gör mig sentimental och ger mig en helt annan julkänsla än någon annan gran tidigare har gjort. Och det är väl så det skall vara.
Jag önskar alla en riktigt God Jul!
Lillebror gjorde sin alldeles egna lussebulle fullproppad med russin.
Jag satt uppe och slog in paket i natt och somnade först efter tre.
Nu är klockan åtta på morgonen och det är dags att börja laga julmat.
Det är tyst och mörkt i resten av huset. I vardagsrummet glittrar granen tyngd av pumlor och dekorationer gjorda av barnahänder. Foton och smällkarameller i rosa och blått slåss om uppmärksamheten med mina röda och silverfärgade glaspumlor. I år har barnen dekorerat granen helt själv. Jag har inte hängt en endaste liten pumla.
Och det gör den extra fin.
Mycket finare än mina tidigare granar med krav på enhetlig färgskala.
Barnens gran gör mig sentimental och ger mig en helt annan julkänsla än någon annan gran tidigare har gjort. Och det är väl så det skall vara.
Jag önskar alla en riktigt God Jul!
tisdag, december 23, 2008
Tomte sökes!
Att det skulle bli ett sådant stort problem och projekt att hitta en vettig tomte till julafton, det hade jag aldrig trott.
Storebror här hemma tror på tomten och är så besviken över att det alltid bara är "farfar som klär ut sig, och aldrig den riktiga tomten som kommer".
Vi behöver hitta en tomte som han inte känner igen och som han tror på. Då duger inte någon "masktomte" tydligen heller.
Vi har tomtekläder, vi har skägg, men vi har ingen som kan klä på sig dem och vara en trovärdig tomte.
Och imorgon är det julafton och tomtepaniken närmar sig med stormsteg.
Någon som vet nån, som kan tänkas ställa upp som tomte, eller vill "utbyta tomtetjänster" här i Luleå?
Vi erbjuder en jättebra tomte i pojkarnas farfar... som gärna tomtar till någon annan familj i utbyte.
MAILA FORT eller ring (för er som har numret).
Storebror här hemma tror på tomten och är så besviken över att det alltid bara är "farfar som klär ut sig, och aldrig den riktiga tomten som kommer".
Vi behöver hitta en tomte som han inte känner igen och som han tror på. Då duger inte någon "masktomte" tydligen heller.
Vi har tomtekläder, vi har skägg, men vi har ingen som kan klä på sig dem och vara en trovärdig tomte.
Och imorgon är det julafton och tomtepaniken närmar sig med stormsteg.
Någon som vet nån, som kan tänkas ställa upp som tomte, eller vill "utbyta tomtetjänster" här i Luleå?
Vi erbjuder en jättebra tomte i pojkarnas farfar... som gärna tomtar till någon annan familj i utbyte.
MAILA FORT eller ring (för er som har numret).
måndag, december 22, 2008
El Grano
Det blev en Tom Cruise-gran.
Snygg, men kort.
Och så har den kraftig slagsida, men det ska vi nog råda bot på.
Snygg, men kort.
Och så har den kraftig slagsida, men det ska vi nog råda bot på.
söndag, december 21, 2008
Saker man inte vill vakna till
...ljudet av att grannen renoverar före åtta en söndagmorgon, när man själv är sjuk och barnen för en gångs skull verkar ha sovmorgon.
Morr.
Morr.
lördag, december 20, 2008
Frääääääs
Herreminje vad jag har städat och fejat idag.
Trots rinnande näsa och värkande axel har jag banne mig sett till att huset börjar vara julstädat så man slipper skämmas inför tomten på julafton.
Brorsan dök upp, med en ny blondin på sin arm.
Brorsdotter E, snart åẗta månader, har nämligen bytt hårfärg sedan vi sist såg henne. Bara en liten mörk synthtofs fanns kvar i nacken av det tidigare mörka håret. Och så de där ögonen; knallblå med mörka ögonfransar långa nog att effektivt fläkta omgivningen med en varm dag. Svårt gullig unge.
Själv har jag fått hålla mig på behörigt avstånd med alcogelflaskan i ett stadigt grepp i den ena handen och snorpappret i den andra. Så har det varit hela dagen. Fräääääs, pump pump, gnida in alcogel. Frääääs, pump pump, gnida in alcogel. Jag luktar som en nyöppnad flaska koskenkorva med jämna mellanrum. Allt för att inte smitta ner resten av familjen.
Bäst att jag tar mitt snorpapper och går och sover mig friskare.
Trots rinnande näsa och värkande axel har jag banne mig sett till att huset börjar vara julstädat så man slipper skämmas inför tomten på julafton.
Brorsan dök upp, med en ny blondin på sin arm.
Brorsdotter E, snart åẗta månader, har nämligen bytt hårfärg sedan vi sist såg henne. Bara en liten mörk synthtofs fanns kvar i nacken av det tidigare mörka håret. Och så de där ögonen; knallblå med mörka ögonfransar långa nog att effektivt fläkta omgivningen med en varm dag. Svårt gullig unge.
Själv har jag fått hålla mig på behörigt avstånd med alcogelflaskan i ett stadigt grepp i den ena handen och snorpappret i den andra. Så har det varit hela dagen. Fräääääs, pump pump, gnida in alcogel. Frääääs, pump pump, gnida in alcogel. Jag luktar som en nyöppnad flaska koskenkorva med jämna mellanrum. Allt för att inte smitta ner resten av familjen.
Bäst att jag tar mitt snorpapper och går och sover mig friskare.
Just nu
Ungarna skriver julsagor, jag stryker gardiner och snart skall årets julgran inhandlas.
Väntar på att min Lillebror skall komma hit idag med ultrasöta brorsdottern som jag inte har träffat på vad som känns som evigheter.
Axeln känns lite bättre, men jag kan fortfarande inte lyfta armen högre än i max 45 graders vinkel ut från kroppen.
D blir tvungen att tvätta håret åt mig, eftersom jag kan inte når själv. Det blir intressant.
Väntar på att min Lillebror skall komma hit idag med ultrasöta brorsdottern som jag inte har träffat på vad som känns som evigheter.
Axeln känns lite bättre, men jag kan fortfarande inte lyfta armen högre än i max 45 graders vinkel ut från kroppen.
D blir tvungen att tvätta håret åt mig, eftersom jag kan inte når själv. Det blir intressant.
fredag, december 19, 2008
Ska vi göra en insats?
Sarah McLachlan säger det så bra i "World on Fire". Jag kan inte se den utan att gråta och genast skänka pengar.
Gör det du också.
Här kommer några länkar så blir det lite lättare.
Röda korsets online insamling
Skänk tid och engagemang - Bli frivillig i röda korset
Rädda barnens insamling
BRIS
Amnesty
Eller läs den här listan på hjälporganisationer hos bidra.nu och skänk en slant.
Stjärnor
Årets julfönster hemma hos mig.
Min fina blommiga favoritstjärna som bildar så vackra mönster i taket i vårt sovrum.
Pojkarnas djungelrum med extra gröna väggar i psykedeliskt mönster. Och så den vackra stjärnan med guldtrådar som Storebror valde själv förra året.
På väggen hänger Storebrors önskelista.
Storasysters rum. Bollar som är snygga nog att hänga uppe året runt, men som vi bara tänder vid jul.
Hallen uppe. Utomhus snö på taken... bara tomten är vaken.
Vardagsrummet. Kolla in min nya adventsljustake, med rejäla ljus som garanterat inte brinner ner innan julafton.
Stjärnhimmel bakom TV:n och så en annan favoritstjärna på den.
Vem annars om inte Taylor Kitsch. Mitt frikort i fantasin.
Svårt snygg.
Min fina blommiga favoritstjärna som bildar så vackra mönster i taket i vårt sovrum.
Pojkarnas djungelrum med extra gröna väggar i psykedeliskt mönster. Och så den vackra stjärnan med guldtrådar som Storebror valde själv förra året.
På väggen hänger Storebrors önskelista.
Storasysters rum. Bollar som är snygga nog att hänga uppe året runt, men som vi bara tänder vid jul.
Hallen uppe. Utomhus snö på taken... bara tomten är vaken.
Vardagsrummet. Kolla in min nya adventsljustake, med rejäla ljus som garanterat inte brinner ner innan julafton.
Stjärnhimmel bakom TV:n och så en annan favoritstjärna på den.
Vem annars om inte Taylor Kitsch. Mitt frikort i fantasin.
Svårt snygg.
Jag gillar
konstigt nog Mariah. (kors i taket).
Jag är inget Mariah fan i vanliga fall, men den här låten.
Äckligt poppig, sliskig och ändå....
så underbart julig och fin.
Jag har gillat den ända sedan jag hörde den först, men jag har smugit med det.
Det har varit lite svårt att acceptera det hela. Nästan så att jag hade behövt delta i en stödgrupp eller ett tolvstegsprogram.
Alla har vi våra hemligheter.
Vissa super till på julen.
Jag lyssnar på Mariah.
I alldeles nyktert tillstånd.
Gnäll
Hålögd masar sig maken ur sängen på morgonen.
-"Jag har knappt sovit inatt. Du har snarkat massor precis hela natten!"
Jag känner mig förnärmad och undrar vad tusan han pratar om, tills jag inser att jag knappt kan andas med näsan och att jag får fräsa ut tjockt gult snor.
Hello förkylning. Du gav mig bara en veckas frist den här gången.
Natten har varit allt annat än bekväm. Tänk er själv att ha en i stort sett obrukbar arm som värker natten igenom. Självömkan ligger tung i luften idag, så det är tur att jag är ensam hemma hela förmiddagen.
Nu tänker jag lägga mig i sängen igen och försöka sova mig lite friskare så jag orkar ta itu med allt som skall göras innan julafton.
-"Jag har knappt sovit inatt. Du har snarkat massor precis hela natten!"
Jag känner mig förnärmad och undrar vad tusan han pratar om, tills jag inser att jag knappt kan andas med näsan och att jag får fräsa ut tjockt gult snor.
Hello förkylning. Du gav mig bara en veckas frist den här gången.
Natten har varit allt annat än bekväm. Tänk er själv att ha en i stort sett obrukbar arm som värker natten igenom. Självömkan ligger tung i luften idag, så det är tur att jag är ensam hemma hela förmiddagen.
Nu tänker jag lägga mig i sängen igen och försöka sova mig lite friskare så jag orkar ta itu med allt som skall göras innan julafton.
torsdag, december 18, 2008
Ouch
Halkade i trappan på Åhléns idag. Det var det första jag gjorde efter att jag varit till min sjukgymnast och faktiskt kände mig nästan as good as new.
Den känslan varade inte så länge med andra ord.
Jag höll i mig i räcket med vänsterhanden när fötterna och resten av kroppen bara drog iväg längs trappan. Det vill säga allt utom vänsterhanden som fortfarande höll i räcket, med följden att det kändes som att min arm skulle slitas av när armen rycktes uppåt och snett bakåt när resten av kroppen var på väg neråt.
Jag kan knappt röra min vänsterarm nu. Den är endast brukbar i avlsappnat läge längs med kroppen så länge jag inte behöver använda musklerna överhuvudtaget. Jag kan inte ens lyfta den utan att det känns som att jag skall avlida. Än mindre hålla något i handen och lyfta samtidigt.
Dessutom var jag så upptagen med smärtan i armen att jag inte kände hur det gick med ryggen. Och det kan jag tala om att ryggeländet fick sig en rejäl sträckning den också. Godfreakindammit.
Lagom till jul då. Kul kul.
Men för helvete.
Skall jag aldrig bara få må braaaaa?!?!?
Den känslan varade inte så länge med andra ord.
Jag höll i mig i räcket med vänsterhanden när fötterna och resten av kroppen bara drog iväg längs trappan. Det vill säga allt utom vänsterhanden som fortfarande höll i räcket, med följden att det kändes som att min arm skulle slitas av när armen rycktes uppåt och snett bakåt när resten av kroppen var på väg neråt.
Jag kan knappt röra min vänsterarm nu. Den är endast brukbar i avlsappnat läge längs med kroppen så länge jag inte behöver använda musklerna överhuvudtaget. Jag kan inte ens lyfta den utan att det känns som att jag skall avlida. Än mindre hålla något i handen och lyfta samtidigt.
Dessutom var jag så upptagen med smärtan i armen att jag inte kände hur det gick med ryggen. Och det kan jag tala om att ryggeländet fick sig en rejäl sträckning den också. Godfreakindammit.
Lagom till jul då. Kul kul.
Men för helvete.
Skall jag aldrig bara få må braaaaa?!?!?
onsdag, december 17, 2008
Jul jul strålande jul
Såg ni SVT:s luciafirande i lördags?
Jag satt ensam kvar i soffan med datorn i knät medan TV:n stod på.
Mot slutet när O helga natt (38:50 min in i klippet) och Jul jul strålande jul (50:45 min in i klippet) strömmade ur högtalarna så stod håren upp på mina armar.
Äntligen fick jag höra Jul jul strålande jul med en riktig kör, utan andra instrument, precis som det skall vara. Då fylldes mina ögon av tårar. Så överjordiskt vackert var det.
Lyssna.
Jag satt ensam kvar i soffan med datorn i knät medan TV:n stod på.
Mot slutet när O helga natt (38:50 min in i klippet) och Jul jul strålande jul (50:45 min in i klippet) strömmade ur högtalarna så stod håren upp på mina armar.
Äntligen fick jag höra Jul jul strålande jul med en riktig kör, utan andra instrument, precis som det skall vara. Då fylldes mina ögon av tårar. Så överjordiskt vackert var det.
Lyssna.
En fin utmärkelse
Titta vilken fin utmärkelse jag fick av Kramgo72's tangentbordsklotter. Den gjorde mig jätteglad.
"Denna blogg byggs och fylls av NÄRHET - närhet i rum, tid o relationer!
(Fast jag kan avslöja att senaste favoriten just nu är Mård på öppen gata).
"Denna blogg byggs och fylls av NÄRHET - närhet i rum, tid o relationer!
Dessa bloggar är osedvanligt charmerande och söta, och syftet är att finna och att vara vänner. De är inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Vårt hopp är att när banden på dessa utmärkelser är gjorda, kommer ännu fler vänner ha fortplantat sig.
Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!!
Ge denna utmärkelsen till åtta bloggare, som i sin tur väljer ut åtta bloggare. Kopiera in texten o bilden på deras utmärkelse…”
Och nu skulle jag välja jag ut åtta bloggar som jag verkligen tycker om...men jag fick ångest för att jag tycker om fler än åtta så jag kunde inte välja.
(Fast jag kan avslöja att senaste favoriten just nu är Mård på öppen gata).
tisdag, december 16, 2008
Kaffe?
Idag är minstingen febrig så D vab:ar hemma.
Jag passade på att dra fram både piskan och stora godisskålen och så ömsom snärtade jag till och ömsom lockade jag med godisskålen tills han tog fram sågen och kapade draperiskenan i rätt längd och borrade upp den i taket. Endast ett år sent. Det går framåt!
Jag misstänker att kaffedrickandet har med saken att göra, att saker nu äntligen händer lite då och då på renoveringsfronten.
Från det att vi träffades och fram tills för ett år sedan ungefär så var både D och jag kaffehatare av rang. Sedan övergav han vår gemensamma övertygelse och sjönk sakta ner längre och längre i koffeinträsket. Så långt att han numera måste ha kaffe varje morgon för att överleva dagen.
Själv har jag stadigt stått emot den hiskeliga drogen, men D:s betydligt piggare uppsyn de senaste tolv månaderna (från "jag är så trött att jag döööööör. Jag måste sova, väck mig nästa sommar" till "jag måste ha en kaffe för att orka med den här dagen" får mig faktiskt att överväga dess positiva effekter och börja knarka den där vidriga drycken själv.
Jag måste bara hitta ett sätt att få i mig det och lära mig att gilla det lite i alla fall.
Någon som har några kaffetips?
Sorter, tillbehör? Hit me!
ps: "Mycket socker, mycket mjölk" duger inte. Det är inte tillräckligt bra ändå. Inte normalt kaffe i alla fall. ds.
Jag passade på att dra fram både piskan och stora godisskålen och så ömsom snärtade jag till och ömsom lockade jag med godisskålen tills han tog fram sågen och kapade draperiskenan i rätt längd och borrade upp den i taket. Endast ett år sent. Det går framåt!
Jag misstänker att kaffedrickandet har med saken att göra, att saker nu äntligen händer lite då och då på renoveringsfronten.
Från det att vi träffades och fram tills för ett år sedan ungefär så var både D och jag kaffehatare av rang. Sedan övergav han vår gemensamma övertygelse och sjönk sakta ner längre och längre i koffeinträsket. Så långt att han numera måste ha kaffe varje morgon för att överleva dagen.
Själv har jag stadigt stått emot den hiskeliga drogen, men D:s betydligt piggare uppsyn de senaste tolv månaderna (från "jag är så trött att jag döööööör. Jag måste sova, väck mig nästa sommar" till "jag måste ha en kaffe för att orka med den här dagen" får mig faktiskt att överväga dess positiva effekter och börja knarka den där vidriga drycken själv.
Jag måste bara hitta ett sätt att få i mig det och lära mig att gilla det lite i alla fall.
Någon som har några kaffetips?
Sorter, tillbehör? Hit me!
ps: "Mycket socker, mycket mjölk" duger inte. Det är inte tillräckligt bra ändå. Inte normalt kaffe i alla fall. ds.
måndag, december 15, 2008
En riktig superhjälte
Modiga fina Storebror trotsade sin scenskräck och sitt ont i magen och breakade lös med de andra superhjältarna igår inför 800 personer på Kulturens Hus.
Alla elever på Exiled Dance Crew dansade och var så otroligt duktiga att jag blev alldeles tårögd mest hela tiden.
I mitten på golvnivå: Storebror som Batman med jobbig cape som bara fastnade överallt.
Alla elever på Exiled Dance Crew dansade och var så otroligt duktiga att jag blev alldeles tårögd mest hela tiden.
I mitten på golvnivå: Storebror som Batman med jobbig cape som bara fastnade överallt.
Julgodis för ögonen till frun
Brev till min man:
D, jag tänkte att om jag monterar en stång mitt i vardagsrummet så kan du ta upp en ny hobby och svänga runt lite här hemma när barnen sover.
Det är nog jättebra träning och du slipper få ont i axeln av volleyboll och blåmärken av innebandy.
En win/win situation helt enkelt.
Ps: Om du mot förmodan skulle råka ramla, så lovar jag att utöva mina nya första hjälpen skills på dig. Jag har tränat massor med gånger på att ringa 112, och jag behöver varken munskydd eller hanskar för att ge HLR till dig. Special price for you. Ds.
D, jag tänkte att om jag monterar en stång mitt i vardagsrummet så kan du ta upp en ny hobby och svänga runt lite här hemma när barnen sover.
Det är nog jättebra träning och du slipper få ont i axeln av volleyboll och blåmärken av innebandy.
En win/win situation helt enkelt.
Ps: Om du mot förmodan skulle råka ramla, så lovar jag att utöva mina nya första hjälpen skills på dig. Jag har tränat massor med gånger på att ringa 112, och jag behöver varken munskydd eller hanskar för att ge HLR till dig. Special price for you. Ds.
söndag, december 14, 2008
Låst var det här
"Jamen ta iiii då!!!"
suckar jag och tvingar D att gå igenom min rygg en gång till.
Jag har fått låsningen från hell mitt mellan skulderbladen och det finns inget bekvämt sätt att vara på. Allt gör ont.
Igår på bion höll jag på att vrida mig ur stolen och halvlåg/halvsatt om vartannat sådär snitsigt som ungar gör när de går på bio och föräldrarna bredvid väser "sitt ordentligt" hundra gånger i ett desperat försök att slippa skämmas ögonen ur sig.
Men hur mycket D än trycker och bänder på kotorna så sitter låsningen kvar. Den släpper inte.
Det är bara att vänta till torsdag och tiden hos min sjukgymnast. För när Maggan knäcker till ryggen så finns det inte en låsning som kan stå emot.
Tillbaka till gårdagens biobesök. Filmen vi såg var The Day The Earth Stood Still. Ganska oengagerande story även om Keanu var snygg men stel som utomjording. Inget att lägga biopengar på skulle jag vilja säga. Det räcker bra med trailern tills DVD:n kommer ut.
suckar jag och tvingar D att gå igenom min rygg en gång till.
Jag har fått låsningen från hell mitt mellan skulderbladen och det finns inget bekvämt sätt att vara på. Allt gör ont.
Igår på bion höll jag på att vrida mig ur stolen och halvlåg/halvsatt om vartannat sådär snitsigt som ungar gör när de går på bio och föräldrarna bredvid väser "sitt ordentligt" hundra gånger i ett desperat försök att slippa skämmas ögonen ur sig.
Men hur mycket D än trycker och bänder på kotorna så sitter låsningen kvar. Den släpper inte.
Det är bara att vänta till torsdag och tiden hos min sjukgymnast. För när Maggan knäcker till ryggen så finns det inte en låsning som kan stå emot.
Tillbaka till gårdagens biobesök. Filmen vi såg var The Day The Earth Stood Still. Ganska oengagerande story även om Keanu var snygg men stel som utomjording. Inget att lägga biopengar på skulle jag vilja säga. Det räcker bra med trailern tills DVD:n kommer ut.
lördag, december 13, 2008
Lusselelle
Lucia idag dårå.
Jag tänkte baka lussebullar och handla julklappar.
Det här med klapparna är ett gissel.
Varför i hela fridens namn beställde jag inte rubbet på nätet för några månader sedan. Det hade varit obeskrivligt skönt att ha det gjort.
Jag tänkte baka lussebullar och handla julklappar.
Det här med klapparna är ett gissel.
Varför i hela fridens namn beställde jag inte rubbet på nätet för några månader sedan. Det hade varit obeskrivligt skönt att ha det gjort.
fredag, december 12, 2008
Vilken dag är det egentligen?
Igår försökte jag tajma in idolfinalen på TV. Det gick sådär.
Imorse tvingade D mig att scanna igenom TV-tablån för att klura ut varför det minsann inte var Luciamorgon på SVT som vanligt.
"Kanske för att det bara är den 12 December idag"
svarade jag efter lite letande.
Några minuter senare sändes ett luciatåg live från något dagis i nollåttaområdet.
De kanske också glömde att titta på text-tv imorse och se att Lucia är först imorgon.
Imorse tvingade D mig att scanna igenom TV-tablån för att klura ut varför det minsann inte var Luciamorgon på SVT som vanligt.
"Kanske för att det bara är den 12 December idag"
svarade jag efter lite letande.
Några minuter senare sändes ett luciatåg live från något dagis i nollåttaområdet.
De kanske också glömde att titta på text-tv imorse och se att Lucia är först imorgon.
torsdag, december 11, 2008
Bowling for columbine
För några år sedan gick Michael Moores dokumentär Bowling for Columbine på Bio.
Om du av någon anledning har missat att se den så tycker jag att det är dags nu.
Varsågod, här är del ett.
Del två till tolv hittar du här.
Om du av någon anledning har missat att se den så tycker jag att det är dags nu.
Varsågod, här är del ett.
Del två till tolv hittar du här.
Dag två
Det är idag det gäller.
Blir det jobbigt eller inte?
Jag trotsade tillståndet igår och drog iväg på salsakursen eftersom det var sista gången.
Det gick ganska bra, i allafall till slutet när jag blev så yr att jag nästan svimmade och fick lägga mig ner på golvet med fötterna i högläge.
Vad är det man brukar säga: Är huvudet dumt, får kroppen lida.
I natt har jag sovit ruggigt dåligt. Drömt svettiga mardrömmar och fått byta tröja två gånger. Drömde att jag blev stucken av en hel getingsvärm på låret, och att en släkting hade galet mycket fåglar hemma. Det var som i Hitchcocks "Fåglarna". Vi satt där i deras kök och överallt satt det fåglar av alla de slag och kluckade hotfullt och var vidriga.
Man kan lugnt säga att det inte blev så värst mycket sömn för mig.
Nu: frukost.
Blir det jobbigt eller inte?
Jag trotsade tillståndet igår och drog iväg på salsakursen eftersom det var sista gången.
Det gick ganska bra, i allafall till slutet när jag blev så yr att jag nästan svimmade och fick lägga mig ner på golvet med fötterna i högläge.
Vad är det man brukar säga: Är huvudet dumt, får kroppen lida.
I natt har jag sovit ruggigt dåligt. Drömt svettiga mardrömmar och fått byta tröja två gånger. Drömde att jag blev stucken av en hel getingsvärm på låret, och att en släkting hade galet mycket fåglar hemma. Det var som i Hitchcocks "Fåglarna". Vi satt där i deras kök och överallt satt det fåglar av alla de slag och kluckade hotfullt och var vidriga.
Man kan lugnt säga att det inte blev så värst mycket sömn för mig.
Nu: frukost.
onsdag, december 10, 2008
So far?
Det är lugnt faktiskt.
Än behöver ingen tycka synd om mig.
Jag är faktiskt helt okej.
*håller tummarna*
Än behöver ingen tycka synd om mig.
Jag är faktiskt helt okej.
*håller tummarna*
Hur ond är du?
Du är 4% ond! |
 Du är så himla god. Så god så att onda människor skrattar åt dig. Akta dig så att du inte blir trampad på! |
Hur ond är du?
Waiting to exhale
Nu kom den.
Helvete vad rädd jag är.
Jag känner efter och analyserar minsta lilla dragning eller stick i magen.
Vad var det där? Var det gaser, hunger, vanlig mensvärk eller börjar det nu igen.
Det sticker till ibland.
Det drar lite ibland.
Igår när jag stod i mitt mörka sovrum vid midnatt på väg att lägga mig i sängen så kom det där första utdragna sticket i magen. Den här gången på vänster sida.
Jag höll andan.
Väntade.
Och tänkte att åh gud åh gud åh gud nu börjar det igen.
Jag tar en timma i taget nu.
Kanske blir det bara vanlig mensvärk. Den här gången kanske det inte blir mer. Jag kanske kan packa mina högklackade skor och min vattenflaska i väskan i väntan på kvällens salsalektion och be till gudarna att det inte blir mer än så.
Snälla, snälla, inte mer än så.
Helvete vad rädd jag är.
Jag känner efter och analyserar minsta lilla dragning eller stick i magen.
Vad var det där? Var det gaser, hunger, vanlig mensvärk eller börjar det nu igen.
Det sticker till ibland.
Det drar lite ibland.
Igår när jag stod i mitt mörka sovrum vid midnatt på väg att lägga mig i sängen så kom det där första utdragna sticket i magen. Den här gången på vänster sida.
Jag höll andan.
Väntade.
Och tänkte att åh gud åh gud åh gud nu börjar det igen.
Jag tar en timma i taget nu.
Kanske blir det bara vanlig mensvärk. Den här gången kanske det inte blir mer. Jag kanske kan packa mina högklackade skor och min vattenflaska i väskan i väntan på kvällens salsalektion och be till gudarna att det inte blir mer än så.
Snälla, snälla, inte mer än så.
tisdag, december 09, 2008
Kors i taket!
Hemma från dagis, med tre glada ungar.
Smidigt och snabbt, och jag har knappt hämtat mig än från chocken.
Den enda skillnaden var att jag:
1: Hade med mig rattkälken (boben/snowracern, fast så heter det ju inte egentligen).
2: Lät dem dra den första biten
3: Drog den med båda pojkarna på efter halva vägen. "SPRING MAMMAAA!!" ropade de där bakom. Och jag sprang. Jäklar vad jag sprang. Jag var som Forrest, men i -10 minusgrader.
Smidigt och snabbt, och jag har knappt hämtat mig än från chocken.
Den enda skillnaden var att jag:
1: Hade med mig rattkälken (boben/snowracern, fast så heter det ju inte egentligen).
2: Lät dem dra den första biten
3: Drog den med båda pojkarna på efter halva vägen. "SPRING MAMMAAA!!" ropade de där bakom. Och jag sprang. Jäklar vad jag sprang. Jag var som Forrest, men i -10 minusgrader.
Fyra i rad?
Till helgen väntar jag besök av en röd vän.
Det är bara det att den här vännen inte är så vänlig längre.
Mer fiende.
För det är väl så det definieras om man blir så rädd för besöket att man ligger och skakar i sängen när lampan är släckt bara för att man vet att om några dagar, då kommer den igen. Kommer och förvandlar starka mig till en skakande svag trasa.
Kanske slipper jag den här gången.
Det är bara det att den här vännen inte är så vänlig längre.
Mer fiende.
För det är väl så det definieras om man blir så rädd för besöket att man ligger och skakar i sängen när lampan är släckt bara för att man vet att om några dagar, då kommer den igen. Kommer och förvandlar starka mig till en skakande svag trasa.
Kanske slipper jag den här gången.
måndag, december 08, 2008
Malin Wollin är ute och cyklar
Nej Malin, du har fel.
Man blir inte arg av att spela spel om andra världskriget, eller andra skjuta pang pang-spel. Det är de spelen som man blir lugn och glad av.
"Avreagera sig" kallas det visst.
kramar/ Ina - trebarnsmorsa, humanist, volontär och tv-spelare.
Man blir inte arg av att spela spel om andra världskriget, eller andra skjuta pang pang-spel. Det är de spelen som man blir lugn och glad av.
"Avreagera sig" kallas det visst.
kramar/ Ina - trebarnsmorsa, humanist, volontär och tv-spelare.
Det gäller att andas rätt!
Det är -18 grader ute.
Minus arton.
Det är jävligt kallt.
Jag tror att jag är född på helt fel plats. I mitt tidigare liv levde jag garanterat i något tropiskt land, för jag klarar banne mig inte av kyla när den är så extrem.
Förra vinterns nyttigaste upptäckt/lärdom fick jag av min man när vi var ute och promenerade på vintern och jag som vanligt gnällde och klagade högljutt över att det gjorde så ont i ansiktet och särskilt näsan. D tittade förvånat på mig och utbrast:
"Det är väl inget problem med näsan. Den blir ju varm när du andas"
"Det blir den väl inte. Det blir ju ännu värre om man andas genom den. Jag andas bara genom munnen när det är såhär kallt. Annars går det inte. Och om det blåser så kvävs jag nästan"
"Men älskling, du måste andas in genom munnen och ut genom näsan."
Det var lätt årets mest revolutionerande upptäckt. Här har jag, med äkta finskt blod i ådrorna och med rötterna i Tornedalen (där temperaturen bara höjs över nollstrecket ett par veckor i juli och renarna står och fryser skaven av sig på bakgårdarna resten av året), otroligt nog aldrig lärt mig att andas ut genom näsan på vintern!
Varför har ingen talat om det här för mig förut?! Förutsätter föräldrarna bara att alla ungar norr om polcirkeln automatiskt vet hur man andas på vintern för att inte förfrysa ansiktet, och därmed borde klara några timmar i pulkan i någon snödriva när snöstormarna yr?
Lidande andades jag, vinter efter vinter utan bättre vetande, bara genom munnen och frös näsan till en istapp.
"Det som inte dödar det härdar" och "Det är inte meningen att livet skall vara lätt, det är bara meningen att man skall överleva tills man dör", var fraser som farsan slängde omkring sig på rungande finska om vi klagade.
Om jag hade vetat det här med att andas ut genom näsan, redan när jag var yngre, då hade kanhända nära döden upplevelserna i skidspåret i Pajala på idrottslektionerna också varit betydligt färre.
För är det något jag minns tydligt så är det att det alltid var skidor på schemat hela jäkla vintern, och med en köldgräns på -20 så låg temperaturen ständigt på -19.8 grader. Garanterat.
-"UUUT I SPÅREN MED ER! Killarna åker runt så många varv ni hinner och tjejerna följer efter i mormorstakt", gastade vår stenhårda polska idrottslärare, och vi svor och plågade oss runt elljusspåren på bakhala låneskidor från skolan, år efter år.
Jag hatade verkligen skidåkning med hetta på den tiden.
Nu idag älskar jag skidåkning. Den där motviljan mot skidor på idrotten hade knappast med själva sporten i sig att göra, utan andra faktorer som kylan (och att jag då var en obstinat tonåring på skidor som åkte mer bakåt än framåt). Jag hatar fortfarande kyla.
Så det här med att bara andas ut genom näsan, det är minst sagt revolutionerande.
Det är helt enkelt en nyckel till vinteröverlevnad för en sådan som jag, som verkligen helst bara vill ha sol och palmer året om.
Minus arton.
Det är jävligt kallt.
Jag tror att jag är född på helt fel plats. I mitt tidigare liv levde jag garanterat i något tropiskt land, för jag klarar banne mig inte av kyla när den är så extrem.
Förra vinterns nyttigaste upptäckt/lärdom fick jag av min man när vi var ute och promenerade på vintern och jag som vanligt gnällde och klagade högljutt över att det gjorde så ont i ansiktet och särskilt näsan. D tittade förvånat på mig och utbrast:
"Det är väl inget problem med näsan. Den blir ju varm när du andas"
"Det blir den väl inte. Det blir ju ännu värre om man andas genom den. Jag andas bara genom munnen när det är såhär kallt. Annars går det inte. Och om det blåser så kvävs jag nästan"
"Men älskling, du måste andas in genom munnen och ut genom näsan."
Det var lätt årets mest revolutionerande upptäckt. Här har jag, med äkta finskt blod i ådrorna och med rötterna i Tornedalen (där temperaturen bara höjs över nollstrecket ett par veckor i juli och renarna står och fryser skaven av sig på bakgårdarna resten av året), otroligt nog aldrig lärt mig att andas ut genom näsan på vintern!
Varför har ingen talat om det här för mig förut?! Förutsätter föräldrarna bara att alla ungar norr om polcirkeln automatiskt vet hur man andas på vintern för att inte förfrysa ansiktet, och därmed borde klara några timmar i pulkan i någon snödriva när snöstormarna yr?
Lidande andades jag, vinter efter vinter utan bättre vetande, bara genom munnen och frös näsan till en istapp.
"Det som inte dödar det härdar" och "Det är inte meningen att livet skall vara lätt, det är bara meningen att man skall överleva tills man dör", var fraser som farsan slängde omkring sig på rungande finska om vi klagade.
Om jag hade vetat det här med att andas ut genom näsan, redan när jag var yngre, då hade kanhända nära döden upplevelserna i skidspåret i Pajala på idrottslektionerna också varit betydligt färre.
För är det något jag minns tydligt så är det att det alltid var skidor på schemat hela jäkla vintern, och med en köldgräns på -20 så låg temperaturen ständigt på -19.8 grader. Garanterat.
-"UUUT I SPÅREN MED ER! Killarna åker runt så många varv ni hinner och tjejerna följer efter i mormorstakt", gastade vår stenhårda polska idrottslärare, och vi svor och plågade oss runt elljusspåren på bakhala låneskidor från skolan, år efter år.
Jag hatade verkligen skidåkning med hetta på den tiden.
Nu idag älskar jag skidåkning. Den där motviljan mot skidor på idrotten hade knappast med själva sporten i sig att göra, utan andra faktorer som kylan (och att jag då var en obstinat tonåring på skidor som åkte mer bakåt än framåt). Jag hatar fortfarande kyla.
Så det här med att bara andas ut genom näsan, det är minst sagt revolutionerande.
Det är helt enkelt en nyckel till vinteröverlevnad för en sådan som jag, som verkligen helst bara vill ha sol och palmer året om.
söndag, december 07, 2008
Första hjälpen
Jag känner mig något mör idag. Har till och med träningsvärk i rumpan, vilket är minst sagt oväntat med tanke på vad jag gjorde igår.
Jag tillbringade en heldag på Röda Korset och gick kurs i första hjälpen och hjärt och lungräddning. Jag fick till och med lära mig att använda defibrillator, och just det var faktiskt löjligt enkelt jämfört med vad jag alltid har trott. Hela dagen var väldigt intressant och kul. Känns riktigt bra att få kunskaper i hur jag skall göra om jag någon gång mot förmodan skulle ställas inför en sådan situation där HLR behövs.
Till våren skall jag gå fler, mer ingående kurser.
Just nu håller jag på och röjer här hemma. Det ligger så mycket bråte överallt att det känns som att jag vadar i gamla räkningar emellanåt. Och det jävliga är att det tar sådan förbannad tid att rensa upp allt. Jag känner mig sur och irriterad på alla saker som tar upp sådan plats här hemma. Jag vill ha ordning och reda, men det känns helt hopplöst att ensam försöka röja upp. Jag hinner bara börja i ett rum och blinka till lite snabbt så ser det likadant ut igen. Ett mission impossible.
Jag tillbringade en heldag på Röda Korset och gick kurs i första hjälpen och hjärt och lungräddning. Jag fick till och med lära mig att använda defibrillator, och just det var faktiskt löjligt enkelt jämfört med vad jag alltid har trott. Hela dagen var väldigt intressant och kul. Känns riktigt bra att få kunskaper i hur jag skall göra om jag någon gång mot förmodan skulle ställas inför en sådan situation där HLR behövs.
Till våren skall jag gå fler, mer ingående kurser.
Just nu håller jag på och röjer här hemma. Det ligger så mycket bråte överallt att det känns som att jag vadar i gamla räkningar emellanåt. Och det jävliga är att det tar sådan förbannad tid att rensa upp allt. Jag känner mig sur och irriterad på alla saker som tar upp sådan plats här hemma. Jag vill ha ordning och reda, men det känns helt hopplöst att ensam försöka röja upp. Jag hinner bara börja i ett rum och blinka till lite snabbt så ser det likadant ut igen. Ett mission impossible.
lördag, december 06, 2008
Skräptelefon
Jag avskyr min mobiltelefon med hetta.
Min gamla gick sönder och slutade funka som den skulle, och istället för att köpa en ny, fattig som jag är, så fick jag överta dotterns gamla avlagda snorbilliga fjärt till telefon.
Jag kommer på mig själv med att vilja kasta sönder den mest varje gång jag använder den för att den är så ologisk och dålig.
Jag har lovat mig själv att den dagen jag får jobb så är det jag som stegar till närmsta elektronikaffär och köper en ny telefon, sanna mina ord.
Tills dess får jag svära åt dotterns avlagda och bli påmind om att jag är värd något bättre.
Min gamla gick sönder och slutade funka som den skulle, och istället för att köpa en ny, fattig som jag är, så fick jag överta dotterns gamla avlagda snorbilliga fjärt till telefon.
Jag kommer på mig själv med att vilja kasta sönder den mest varje gång jag använder den för att den är så ologisk och dålig.
Jag har lovat mig själv att den dagen jag får jobb så är det jag som stegar till närmsta elektronikaffär och köper en ny telefon, sanna mina ord.
Tills dess får jag svära åt dotterns avlagda och bli påmind om att jag är värd något bättre.
torsdag, december 04, 2008
Snart blir det väl löv i träden
KABAAAM låter det och så trillar ännu ett ton blötsnö ner från taket.
De första tio gångerna hoppade jag till som om det precis hade briserat en bomb på bakgården. Men så var det inte, det var bara våren som kom till Norrbotten den 3 december.
De första tio gångerna hoppade jag till som om det precis hade briserat en bomb på bakgården. Men så var det inte, det var bara våren som kom till Norrbotten den 3 december.
onsdag, december 03, 2008
Trotsmonstret
Jag sitter och väntar på att svärmor skall komma hem med ungarna från dagis och skola.
Igår hämtade jag dem själv. På väg dit var jag på så bra humör och ryggen verkade vara i finfint skick.
Och sen träffade jag minimonstret med tvåårstrotsen från hell.
Efter att ha lyckats åla på honom tjocksockar, fleeckläder, overall och en sko så var det stopp. Hur jag än försökte så kunde jag för mitt liv inte få på honom skon. Jag kämpade mig svettig och bände så det vitnade om knogarna, men inte fasicken gick det ändå. Ungen kämpade emot för kung och fosterland samtidigt som har vrålade som en distad siren. Helt otroligt vad stark, snabb och smart han har blivit. Så fort ett ben var i ena skon och jag började med nästa så hade han lyckats vrida ur antingen den första foten eller någon annan lämplig kroppsdel ur overall eller sko. Jäkla onge. Han är som Houdini, han tar sig alltid ur knipan och man har ingen aning om hur det gick till.
Jag försökte hota med att gå hem utan honom. Han brydde sig inte ett skvatt trots att jag gick iväg. Tillslut blev jag tvungen att bära honom till vagnen och på något sätt vika ihop honom tillräckligt för att få ner honom så att jag kunde gå vidare. Utan handskar och med bara en sko, gick vi sedan i -10 grader till Storebrors skola under tiden som Lillebror fortsatte att förära omgivningarna med sina imponerande röstresurser.
Han var billig då vill jag lova.
Idag är min rygg mer än lovligt mör, så farmor fick nöjet att hämta hem dem. Då får hon ta striden om det krävs.
Det blir intressant att se hur det går.
Igår hämtade jag dem själv. På väg dit var jag på så bra humör och ryggen verkade vara i finfint skick.
Och sen träffade jag minimonstret med tvåårstrotsen från hell.
Efter att ha lyckats åla på honom tjocksockar, fleeckläder, overall och en sko så var det stopp. Hur jag än försökte så kunde jag för mitt liv inte få på honom skon. Jag kämpade mig svettig och bände så det vitnade om knogarna, men inte fasicken gick det ändå. Ungen kämpade emot för kung och fosterland samtidigt som har vrålade som en distad siren. Helt otroligt vad stark, snabb och smart han har blivit. Så fort ett ben var i ena skon och jag började med nästa så hade han lyckats vrida ur antingen den första foten eller någon annan lämplig kroppsdel ur overall eller sko. Jäkla onge. Han är som Houdini, han tar sig alltid ur knipan och man har ingen aning om hur det gick till.
Jag försökte hota med att gå hem utan honom. Han brydde sig inte ett skvatt trots att jag gick iväg. Tillslut blev jag tvungen att bära honom till vagnen och på något sätt vika ihop honom tillräckligt för att få ner honom så att jag kunde gå vidare. Utan handskar och med bara en sko, gick vi sedan i -10 grader till Storebrors skola under tiden som Lillebror fortsatte att förära omgivningarna med sina imponerande röstresurser.
Han var billig då vill jag lova.
Idag är min rygg mer än lovligt mör, så farmor fick nöjet att hämta hem dem. Då får hon ta striden om det krävs.
Det blir intressant att se hur det går.
tisdag, december 02, 2008
Oops!
Storebror: -Mamma, vi måste ju sätta upp den där julkalendern på väggen. Det är ju den första december och jag har inte öppnat något paket!
Jag: -Visst skall vi sätta upp kalendern, men det blir inga paket i den i år. Vi har inte råd med det.
Storebror: -Vadå råd? Det är ju Tomten som kommer med paketen på natten när jag sover... Eller vadå är det NI som köper paketen och sätter dit dem?
Jag: Ehh... alltså... nej.. men alltså...
(här fick jag lite tunnelseende och en minneslucka. Jag minns inte hur jag tog mig ur situationen riktigt.)
Jag: -Visst skall vi sätta upp kalendern, men det blir inga paket i den i år. Vi har inte råd med det.
Storebror: -Vadå råd? Det är ju Tomten som kommer med paketen på natten när jag sover... Eller vadå är det NI som köper paketen och sätter dit dem?
Jag: Ehh... alltså... nej.. men alltså...
(här fick jag lite tunnelseende och en minneslucka. Jag minns inte hur jag tog mig ur situationen riktigt.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
