Vardag

Idag märktes det tydligt att vardagen börjat på riktigt.

Sedan igår jobbar D heltid, Storebror har börjat på fritids och Lillebror är hela dagarna på dagis. Här hemma går jag och skrotar och saknar dem. Jag koncentrerar mig på att träna så att jag blir bättre. Jag försöker tänka positivt och sätta upp milstolpar för mitt tillfrisknande.

Idag var jag på pilates igen, och det känns så bra för jag märker en enorm skillnad på hur stark jag är i min mage och rygg jämfört med hur det var i början av sommaren när jag började gå regelbundet på pilates.

Stark eller inte, diskbråcket jävlas likväl ändå, och jag har så ont idag. För att inte barnen skall behöva vara på dagis till halv sex varje dag så försöker vi den här veckan göra så att jag hämtar dem klockan fyra. Som tur är har dagispersonalen lovat att i den mån de har möjlighet hjälpa mig att klä på Lillebror, så då återstår bara momenten att knöla ner honom i vagnen eller bilen, ta oss hem, och sedan upp, ut, in i huset och av med alla kläder, fixa mat, och hålla liten pojke som saknat mamma i famnen, och räkna minuter tills D kommer in genom dörren kl:17.45.

Jag hoppas verkligen att jag skall klara det här för barnens, min och D:s skull.