"Branden börjar i ett av radhusen.
En kvart efter att den upptäckts är
hela radhuslängan ett eldhav.
Det har hänt – och det kommer att
hända igen."
Jag läser artikeln om radhusbränder på svenska räddningsverket och jag blir alldeles darrig. Det är skrämmande att läsa att så många radhus har öppna vindar som är så otroligt farliga. Så ser det ut i vårt hus också, och då är ändå taket byggt efter att byggnadsnormen skrevs 1980 där det står:
"I svensk byggnorm från 1980 (SBN 80)
skrevs in att det på vindar ska finnas avskiljande
vägg mellan bostäder som går
ända upp till yttertaket. Väggen ska stå
emot brand i 30 minuter, förutsatt att
vindsbjälklaget är byggt efter samma
krav."
Så ser det inte ut, och det känns som att det var ren tur att grannen mellan oss och dem var hemma och larmade så att det inte blev värre. Grannarna som bor i huset där det brann var bortresta och grannen åt andra hållet bortåt från oss sett var också bortresta.
Det hade kunnat sluta riktigt illa med andra ord om det fått brinna bara någon enstaka minut längre.
Obehaligt!
lördag, juni 21, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men fy så hemskt! Tur att ingen kom till skada.
SvaraRaderaJa, det var en väldig tur!
SvaraRadera