söndag, maj 11, 2008

Kärlek

Förresten så måste jag bara säga hur galet kär jag är i min man.

Tänk att man efter över tio år tillsammans, med diskbråck, sjukskrivningar, taskig ekonomi och två ungar med kolik, kan känna sig ännu kärare än förut.


När han går omkring här hemma och skrotar på kvällen, när han suckar djupt över hur trött han är, så kan jag bara stanna upp och titta på honom och hans ostyriga ljusa lockar som står åt alla håll, och känna ett sådant sug i magen av djup kärlek att det nästan gör ont i hjärtat.

2 kommentarer: