Resultatet från the big M

Idag är jag helt knäckt.

Så jäkla trött och sliten och har ont i kroppen efter gårdagens tårtande.

Det är väl den stora skillnaden mellan mig och någon som är frisk. En frisk person kan göra det här som heltidsarbete och klämma fram tårta på tårta fem dagar i veckan. Jag gör två stycken, och blir helt knäckt i ett par dagar.

Men det är ändå roligt att få göra tårtor lite då och då, så jag får känna att jag kan någonting annat än basic surival: äta, skita och sova. Det ger min hjärna lite rehab och då känns det som att det är värt det om jag behöver lite tid att komma i form igen efteråt.


Förhoppningsvis är allt jag behöver tid.

Jag fick precis det där samtalet jag har väntat på.

Min läkare ringde med resultatet från förra veckans magnetröntgen, och om jag nu fattade (och hörde) det hela rätt så lyder domen ungefär såhär; av ryggradens fem ländryggskotor så har jag diskbråck på två, varav en med rotpåverkan.

Exakt vad det här innebär vet jag inte ännu. Jag mår ju inte annorlunda än vad jag gjorde innan magnetröntgen (även om det är skönt att äntligen veta). Men remiss till ortopeden är skickad igen, så nu är det nästa steg. Det är väl meningen att ortopeden skall ta ställning till om jag behöver operation eller inte, (hoppas inte), men det känns inte så meningsfullt att spekulera i det. Så tills dess tänker jag koncentrera mig på det enda jag kan göra, och det är att följa läkarens order på aktiv vila.

Med andra ord: träna, träna, träna.