Bra och dåliga filmer

Kom nyss hem från bion. Jag och sambon såg "Liftarens guide till galaxen".

Vilken besvikelse!!!! *suck*.

Okej. Den är väl inte dålig kanske, men den var ganska så intetsägande. Hela grejen med boken som man fnissar sig igenom är ju alla dessa långa utläggningar om i stort sett helt meningslösa galna saker. Det funkar inte i filmen riktigt. Fan vad trist.

Jag försökte ändå hålla en positiv attityd genom hela och efteråt. Med tanke på hur sällan jag har tid och råd att gå på bio nuförtiden så sitter jag alltid och tänker "ja, men den var väl inte så tokig" även om filmen inte är så bra. Nästa gång skall jag se något jag inte kan bli så besviken över. En film utan så höga förväntningar.



Appropå film; snart kommer remaken av Dark Water. Orginalet är sjukt bra. En riktigt riktigt, riktigt bra skräckfilm som verkigen kryper in i skinnet på en. Det ska bli intressant att se den amerikanska versionen, och som tur är inte lika läskigt förhoppningsvis eftersom jag redan vet vad som ska hända. Jag är fascinerad av skräckfilmer, men jag brukar inte kunna sova på ex antal nätter efter att jag sett en. Forftarande får jag väldigt livliga bilder i huvudet på nätterna av saker jag sett i skräckfilmer för flera år sedan. Jag vaknar mitt i natten och behöver gå på toa och skyndar mig från rum till rum och tänder alla lampor på vägen trots att jag är trettio år gammal. Jag lovar mig själv varje gång att jag aldrig, aldrig skall utsätta mig för det igen, men likförbaskat sitter jag där framför nya läskiga filmer och ångrar mig i samma sekund de börjar för att med skräckblandad förtjusning genomlida filmen och därefter inte kunna sova bra på flera veckor i värsta fall.

Vad är det man brukar säga: Är huvudet dumt får kroppen lida.