Inatt drömde jag att min käre sambo hade dragit ihop hela tjocka släkten och alla våra vänner för ett trevligt överraskningsbröllop till mig (!).
Alla visste om det utom jag. Helt plötsligt fanns där ett stort tält, med röda juldukar, med släkt och vänner andaktsfullt väntande på min reaktion; Jag som tyckt att det borde vara dags att vi gifter oss så länge. Nu skulle jag väl ändå bli riktigt lycklig och överraskad!
Istället stod jag där: "Men jag har ju inga blommor... och jag har ingen klänning... och jag är för FET för att gifta mig nu!... "
"Jag vill välja mina egna blommor, och jag vill ha en fin klänning och, för guds skull: jag behöver BANTA först!"
Alla bara himlade med ögonen och tyckte att jag var sååå otacksam. Här hade sambon fixat så vi kunde gifta oss. Visst; dukarna var från förra julen, och ingen hade kommit ihåg det där med blommor eller klänning, men det är väl ändå TANKEN som räknas...
När jag vaknade fick jag sambon att lova att aldrig ställa till med överraskningsbröllp till mig, och sannerligen inte med röda juldukar, och skulle det bli bröllop så ska jag minsann själv få välja klänning och blommor... "lova det!!"
Han himlade med ögonen och tyckte "visst älskling, jag lovar".
Fan vad otacksam jag är.
måndag, augusti 01, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
:) Fattar din ångest!
SvaraRadera