En kvinna i rött

Idag när sonen och jag åkte iväg för att handla på Coop extra så kom en medelålders kvinna fram till oss när vi ska ta kundvagnen utanför. Hon var klädd i röda regnkläder och jympaskor och sa något till mig som jag först inte hörde vad. Jag frågade igen varpå hon upprepar sin fråga om jag har tjugo kronor att avvara till henne.




Jag blev helt paff! Det har aldrig hänt mig att någon har frågat efter pengar här i luleå, om man bortser utanför Systembolaget i stan.


Jag hade inga småpengar på mig, det har jag nästan aldrig, vilket jag svarade kvinnan i de röda kläderna. Det godtog inte hon, utan hon sa genast; "Och vad ska du betala kundvagnen med isåfall?". Jag rotade fram min nyckelknippa som har en "VIP insats" som man kan klämma in i vagnen utan att ha pengar. Muttrande gick hon iväg och kvar stod jag med sonen på armen.



Jag såg förmodligen väldigt paff ut. Hon trodde nog att mitt svar berodde på att jag inte ville ge henne pengar och inte på att jag faktiskt inte hade några.


Var drar man gränsen förresten? Är det omoraliskt att välja vem man ger sina pengar till, eller skall man ge till alla som är i nöd?


Jag brukar alltid försöka ge om jag har. Men idag hade jag inte. Kanske skulle jag ha hittat någon krona om jag letat igenom väskan ordentligt. Men jag orkade inte det, med värkande rygg och en treåring på armen.