Klumpen

Bara en sådan där dag idag.



Vaknade ur ångestfyllda drömmar, med en känsla av att jag aldrig hinner något färdigt. Jag har så mycket som jag borde ha gjort för länge sedan som ligger och gnager under ytan. Så många saker som jag fått skjuta på framtiden för att jag inte orkat, kunnat, klarat av det med huvudet tungt av Dexofen och en värkande kropp. Visst har det funnits bättre dagar, (de flesta dagar är bättre nu), men berget av måsten har vuxit till opropotionerliga mått de senaste tre åren och jag har dåligt samvete för så många saker att jag nu har en konstant klump i magen av ångest och otillräcklighet.
Klumpen med stort K sitter där den sitter.

...och jag hatar att göra andra besvikna med min otillräcklighet.