Lördag morgon skiner äntligen solen för första gången! Vi käkar pannkakor till frukost och packar ihop våra saker i stugan. Tältet slår vi upp utanför stugorna i Aktse och packar över lite grejer i min ryggsäck som sambon tar på ryggen. Strax före ett börjar vi gå uppför kungsleden upp mot Skierfe.
Ovanför branten kommer vi äntligen till Kalfjället och stigkorsningen och får för första gången en riktig fjälllutsikt! wohoo!!
Vi ringer hem och kollar till barnen när vi äntligen får täckning på mobilen.
Skierfes topp reser sig framför oss en bit bort. Till vänster ser vi Nammatj som ser ut som en pytteliten backe istället för den bitvis jobbiga branta klättring det var upp till toppen.
På kalfjället möter vi massor av renar. Jag tänker på Mickey i USA och hur mycket hon hade uppskattat att se en alldeles levande ren.
Skierfe ser inte lika hög ut längre. Vi närmar oss toppen.
Men då blir vädret dåligt som fan. Stora svarta moln drar in mot oss. Det mullrar hotfullt (kalfjället kanske inte är bästa stället att vara på i åskväder), vinden tar i och det regnar. Vi bestämmer oss för att vända tillbaka, med ca 1 timmes vandring kvar till toppen. På väg ner haglar det och blir dimma. När vi ser tillbaka mot Skierfe så syns inte toppen längre. Tur att vi vände, vi hade ändå inte fått någon utsikt därifrån.
Ett par timmar senare på vägen ner klarnar vädret igen och blir vackert och vindstilla. Jag passar på att fota Rapadalen i solnedgången.
Vi kommer ner igen till Aktse strax efter åtta på kvällen. Då har vi gått i princip nonstop, med bara korta pauser för att käka lite nötter eller kex. 1.3 mil sammanlagt upp till 1000 meters höjd. Det känns i mitt knä som mot slutet gör förjävla ont. Jag måste gå nerför den branta delen av Kungsleden med benet sträckt och foten med det onda knät först. Det gör ont för varje steg jag tar, men jag biter ihop och är glad över att det är sista dagen för utflykter på vår resa.
Söndag morgon vaknar vi i tältet. Det har varit kallt. Jag har frysit som en hund hela natten tills jag kom på att jag behövde ha luftmadrassen underst och liggunderlaget ovanpå den för att isolera värmen. Trots ullunderställ, ylletröja, mössa och yllesockar har jag frysit så jag har skakat största delen av natten. På morgonen är det frost ute, och solen skiner från en klarblå himmel. Typiskt. Just när vi ska hem.
Vi åker båt och därefter fyrhjuling hela vägen till bilen. Mitt knä är i så dåligt skick att jag omöjligt kan gå en mil med ryggsäck. Tur att det finns alternativ transport. Vädret är precis så fantastiskt som vi har önskat och vattnet har aldrig varit så turkosblått. Men vi ska hem.
Nästa år ska vi åka till fjällen igen, men då tar vi några dagar extra på oss så vi kan vänta ut dåligt väder och vackra vyer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar