Igår kom sambon och jag överrens om att han skulle ringa mig när han kom hem från jobbet/middagen för kvällen så vi fick prata lite på skype.
Jag sa att han kunde ringa vilken tid som helst, att det inte gjorde något om jag sov, eftersom jag så gärna ville hinna prata med honom lite. På dagarna är han ju på jobbet och sen äter de middag ute så han har inte haft tid med annat än att ringa en pytteliten stund på mobilen ett par gånger.
Jag sa igår: skit i vilken tid det är. Ring bara! Så han lovade att ringa inatt.
Nu är klockan 07.50. och jag börjar ana oråd.
Med tanke på att klockan nu är två på natten i Ottawa så tror jag inte att han ringer...
Jag kan inte låta bli att bli lite orolig, även om jag vet att det är onödigt.
Men det är bara för att han SA ju att han skulle ringa. Han lovade ju.
tsssk. karlar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi killar fattar inte riktigt att det är viktigt att ringa, när man har sagt att man ska göra det.
SvaraRadera